Ska snart avsluta min projektanställning på Ung Entreprenör och måste börja städa ur min jobbväska. Låter ganska jättetråkigt, men faktum är att det ur antropologisk synvinkel är en riktigt fascinerande upplevelse. Efter en liten överblickande genomgång på fem sekunder tvingas jag konstatera att jag måste ha sprungit ur den ljuva kärleken mellan en ekorrhamster och ett hungrigt barn från något utvecklingsland, snarare än två Vännäsbor. Förutom 77 olika pennor, en bankdosa, glasögonfodral, börs, kamera, mp3, kalender, tamponger och internet-dongel har jag också samlat på mig:

1 st minikaviartub
1 st kaffemjölksbägare
0,5 st tortillabröd
1 st svart pyttestrumpa
2 st döda äpplen
1 st banan som nu skrålar på den allra sista versen och sist men inte minst
1 st öppnad provpåse med Wasaflingor

Påsens innehåll tror jag ligger nånstans överallt i väskan, att döma av det krasande ljudet som kommer ur den när den ställs ner på golvet. Med detta överlevnadskit ska jag nog ändå klara mig över sommaren, möjligen också vintern. Chill. Bara att luta sig tillbaka alltså.

Till en av mina allra största förebilder, som dragit fram mig i livet fast jag alltid varit tjurig och vägrat att hålla i mig. Som bråkat mig fram till ett körkort och en vuxen ålder och som väckte min kärlek till det svenska språket och Gammliaspåret. Som skulle kunna doktorera i musikhistoria och gud vet allt utan att ens ha satt sin fot på nåt lamt universitet. Som aldrig kan sitta still, som kan alla post- och riktnummer i hela Sverige och som hatar att gå i affärer om de inte säljer teknik och bygg-grejer. Som blir alldelens sjukligt vansinnigt arg när han förlorar eller spikar fel, men som alltid alltid alltid ställer upp och vill mig väl. 

Grattis på födelsedagen. Du är bäst.

Syrran har fått en egen busslinje. Jag lär få ligga i för att komma ikapp det här. 

Nä, nu får det vara jävla nog nångång. Jag har slut på rena trosor, fullkomligt slut på tålamod och jag är så sjukt less på att bo på hotell ensam. Jag vill hem och grilla med bollgrillen, ta kort på Simon i smyg och äta frukost i lugn och ro utan att Carola gormar ur restauranghögtalarna och livströtta bordsgrannar vill slå ihjäl varandra. Förbannelse! 

Livrädd för Björn bad jag idag om råd om hur jag kan förhindra ett oönskat möte med honom under kvällspassen. Hur ska jag egentligen veta om han är i närheten? Jag fick ganska bra tips. 

1. Om man hittar en gräsplätt där gräset plattats till som formen på en björn, kan det ha varit en björn där.

2. Om det dessutom är varmt om man håller handen över gräsplätten, så är chansen stor att den eventuella björnen har varit där nyligen.

3. Björnar luktar häst. 

Tips 1 och 2 kan jag absolut ha användning för, även om det känns som att loppet redan är kört då. Tips 3 kan jag inte alls relatera till. Skulle inte kunna sniffa mig till varken björn eller häst om de så fes mig rakt i ansiktet. Livet för en luktsinneslös.

Konklusion: jag är rätt rökt. Därför kändes det extra skönt när jag fick skuggning under kvällens rastningsrunda. De snälla och fina pojkarna som körde såg till och med till att filma det hela, säkert för att hjälpa mig analysera och syna mitt löpsteg i sömmarna under en after run. Så himla omtänksamt. 

Nå. Var var jag? Justja, i Vilhelmina. I dagarna trenne + en (4, that is) ska jag husera i vad som en gång blev döpt efter Hennes Kronprydda ex-Majestät Fredrika Dorotea Vilhelmina, gemål till Gustav IV Adolf.  
Fredrika Dorotea Vilhelmina tyckte väldigt mycket om alla sina tre namn och kunde inte bestämma sig för bara ett av dem, så den fine och snälle Gustav letade gulligt nog upp tre små avkrokar i Lappland att ära och tilltala med Hennes Överdådighets Mäktighet. En av dem alltså i vilken jag befinner mig. Jag tittar ut och undrar om hon blev nöjd.

Eftersom jag redan har drabbats av svår lappsjuka och ska vara här själv i en smärre evighet så gick jag och hörde mig för om hur det ser ut med lämpliga löparspår, för att trampa bort ensamheten. Jag fick tillbaka en karta över över elljusspåret bakom skolorna, med en varning om att inte välja milspåret "om jag inte ville träffa på Björn". 

Innan jag samlat mig, lagt ihop ett och ett och kopplat sammanhanget kunde jag inte låta bli att undra varför man inte spärrade in den där typen, om han nu ändå var känd vid namn och allt för allmänheten. Som medelstorstads- och gammal Hagabo är det ju inte i första hand stora djur man har lärt sig att akta sig för när man går eller springer själv på kvällarna. Lina from the block, liksom. Tur jag inte sa nåt.

Mor- och Farföräldrar På Stan, På Moppe, I Vilhelmina.
Sorterar under den mer kända organisationen Föräldrar På Stan. Arbetar med färdmedel av den yngre skolan (pga ålder) och disciplinering av den äldre (pga ålder). Bland dessa metoder hittas till exempel aga och bortgifte. Belöningssystemet för mer skötsamma yngre individer kan bestå av uttryckande av åsikter om ungdomarnas utseende, kläder och frisyrer, som ges av omtanke men som tyvärr oftast uppfattas som kritik, samt bröstsockermutor och kindnypande.

Trogna vapendragare! I alltför mången dag har jag legat i chock över hemstadens helt överjordiskt potenta årstidsväxling och därför inte, hur mycket jag än velat, kunnat få loss tummen för att #skrivaomdet. Men nu! 

Titta nedan. Samma träd! Typ! Bara en vecka emellan! Typ! Det är knappt så man kan tro det. 

Se, govänner, bortresta och bortkomna. Det här är vad ni har att se framemot i sommar. Björkar och bilar! Kom hem. Vi kommer att ha det så bra. 

Västerbottens inland stating the obvious

Hej. Maj månads inlandsexpedition har börjat. Första stopp: Saxnäs. Eller, första stoppet gjordes strax efter Bjurholm, vid Öre älv, men det varade bara cirkus 30 sekunder och var endast ett så kallat kiss-stopp, så det bör enligt god roadtrip-sed inte räknas.

Noterat sträckan Malgovik - Stalon: max ett hus med intakt fasad och för många hus med vad som måste vara bygglovsvidriga utbyggnader siktades. Inte så mycket ljust-och-fräscht-prestige alltså, vilket kanske är befriande.

Antal levande lämlar på vägen: 3.
Antal platta lämlar på vägen: Oändligt.
Antal byggnader med älg-/renhorn på: 4, varav en förevigad nedan.
Antal Välkommen Åter-skyltar INNAN man kommer in i Klimpfjäll: 2.