Lennart Holmlund avgår – länge leve kungen!

Så avgår då Lennart Holmlund till slut. Umeås starke man tackar för den här tiden. Socialdemokratin förbereder sig för en ny epok och Umeås samlade höger galltjuter i panik. Nåja det kanske var att ta i, men Riedl, Ågren, Larsson, Westerberg och Kerr verkar i alla fall känna sig nödgade att vässa bloggpennan och lyfta ett varningens finger. De är rörande överens om att Holmlund var den sista bastionen mot Vänsterfalangens krällande massor! Akta! Utan honom kommer Sossarna att gubevars kanske bli (ännu) mer vänster (det verkar ju nästan osannolikt)! De allra modigaste av skribenter låter till och med sina elektroniska sanningar fördunklas av de hatade orden ”detta kan innebära att Vänsterpartiet får större inflytande”. Umeå Stads kyrka spelar sorgemarsch, gamla skyddsrum dammas av och på akutmottagningen på Norrlands Universitetssjukhus sitter gråtande barn.

Själv tycker jag det är bra att han avgår. Jag har aldrig träffat gubben men tänker att han är väl som betongsossar är mest. Framförallt tycker jag att ledare inte ska sitta i uppemot 20 år på någon post. Samma sekund som ett ämbete snarast börjar förknippas med en viss person så har denne suttit för länge. Bli aldrig större än det du företräder. Byt bort maktfullkomlighet och bryt med gubbarna. Tack och hej. Bra jobbat; thank you, come again. Det här gäller alla partier.

Bryt med kungen. Han har suttit för länge han med. Bryt sedan med monarkin, den är long overdue.