Eskilstunaskola i framkant!
Läs artikeln: http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1758006-skolvecka-med-fokus-pa-halsa
Välkommen till Aqua Vitae
Här skriver vi om livet och det levande vattnet - JESUS - han som ger oss liv. Infallsvinklarna varierar utifrån årstid och humör.
Vi är medlemmar i ELM (Evangelisk Luthersk Mission) och är ofta på Missionsgården Fridhem i Vännäs.
Vi har en hemsida om kristen tro och en vittnesbördsblogg där människor berättar om sina möten med Gud. Välkommen att kika in!

En hjälpande hand finns alltid i det här sköna gänget vilket har glatt husmor många gånger.

Att det går att ha kul med snö är fantastiskt. Gratis och bra träning.

För den som aldrig lekt i snö är det exklusivt att göra en snögubbe

walking in snow can be trickie

Och den här killen heter 1611 och är oxo från Gullsjö :)

Här ser ni Elin från Gullsjö :)

Efter detta var gänget på väg till Älgfarmen i Bjurholm men snöstormen stoppade oss så det blev ett CrossFit YesBox-inspirerat pass i Elins vardagsrum. En av deltagarna låg och kräktes på toaletten och en annan (typ undertecknad) skakade i soffan i två timmar efter ett roligt skönt pass. Med träna är bra och jag längtar till nästa gång. Tack Gud, thanks Jesus, for a funny day in the countryside of Västerbotten. Bless our soul and protect us tonight. Bless our Sunday and let your word open our hearts and save our souls. In the name of Jesus! Amen

men den här tjejen var inte rädd med Ingemar Helgessons trygga ledning. Han behövde bara säga åt tjuren att gå upp å ställa sig vid väggen så skedde det så.

Tjuren på Gullsjö Lantbruk var stoooor...

Det trevliga värdparet som tog sig tid med oss besökare.

Det trevliga värdparet som tog sig tid med oss besökare.

Awsome, said our chinese friends.

Mjölkroboten. Så här går det till. Kon har själv valt att gå in i mjölkbåset och mjölkningen sköts helt och hållet av en robot. Först tvättas spenarna och området i närheten. Sedan sätts mjölkkopparna på spenarna. De mjölkar först de främre spenarna tills de är tomma. Mjölkkopparna släpper taget och så töms de två bakre. Efter mjölkningen sprayas spenarna med mjukgörande. Kon går ut och in kommer nästa. Även om det är en robot som mjölkar är det mycket slit för bonden och hans fru för att få det ekonomiska att gå runt. Jag är imponerad att de orkar men varifrån skulle mjölken komma utan våra svenska bönder? I Kina händer det att mjölken är förgiftad och de litar inte på producenterna. Det kanske är dit vi är på väg. Våra kinesiska vänner köper svenskt mjölkpulver för att ta hem till sina barn. Så låg tillit finns det till de kinesiska mjölksorterna. Kanske kan Sverige producera mer kvalitativ mjölk och exportera? Kittlande tanke.
Gunnar Åström predikar på Fridhem:
Det kristna dopet fanns inte när Jesus döptes. Idag finns det. Gal. 3:27 Alla som blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. Luk. 3 talar Johannes döparen om att han döper i vatten och att Jesus döper i den helige Ande och i eld. I den lilla katekesen står att vi är döpta i vatten och Guds ord gör vattnet till en döpelse. Det blir ett bad till ny födelse i helige Ande och i eld. Den end bränner i varje kristens hjärta så att vi inte kan stanna kvar i synden. Den helige Ande kallar tillbaka oss. Det är gott att du inte trivs i synden.
När allt folket döptes blev också Jesus döpt. Som en i raden kom Jesus själv. Johannes tvekade och sade att "Det är jag som behöver döpas av dig!" Matt. 3:14 Johannesdopet var ett dop från syndens väg. Jes. 53:6 All vår skuld lades på honom. Jesus inledde sitt uppdrag att ta på sig alla människors syndaskuld. Strax efter att Jesus blivit döpt ser Johannes döparen honom komma: "Se, Guds lamm som tar bort världens synd." Det uttrycket bekräftar att Jesus nu hade tagit på sig alla människors syndaskuld. Joh. 1:35-36.
Omvänd er ty himmelriket är nära.
Omvänd er Jesus är nära.
Omvänd er Guds lamm tar bort era synder.
Gunnar fortsätter att berätta att medan Jesus bad öppnades himlen och den Helige Ande sänkte sig ned över honom och en röst kom och alla tre gudomspersonerna visade sig. Sonen såg alla människor (Jesus), Faderns röst hördes "Du är min son min älskade i dig har jag min glädje, och den helige Ande i form av en duva.
Julbön julafton kl 11, Missionsgården Fridhem i Vännäs
Julfika julafton kl 18-22 i Korskyrkan, Umeå
Nyårsvaka med Blå Bandet i Tavelsjö
Nyårsläger 29/12-1/1 Missionsgården Fridhem
(fyller på med mer aktiviteter senare, tipsa gärna om du vet något som ej står här)

Ring fältgruppen om du oroar dig för din tonåring!
Vi har haft en underbar helg med vistelse i Gullsjö. Vi lämnade stadens jäkt för att vila upp oss på landet i en fantastisk miljö med god mat, utsikt över sjön och en skön soffa att småsova i. Det är precis det vi gjort i helgen. Sovit. Elin har fixat med mat så vi har mått så bra. Träningskläderna och skor fanns med i packningen och åkte faktiskt på under helgen men vi tog oss aldrig ut på någon träning. Vi somnade i soffan. Om och om igen har vi sovit, vaknat, läst lite Bibel, somnat.
Vi hade planerat att åka på gudstjänst på söndagen men inte heller det orkade vi för vi - ja just det - sov! Men vi fick lyssna på en CD med en predikan från ett läger som SLEF anordnat. Jag minns rösten och namnet på prästen som predikade, en EFS-präst, men är lite dålig på att komma ihåg namn och vet inte hur han stavar. Så det får räcka så här.
Gnattelinatt önskar jag för nu snart dags å sova igen!
Vi åker på Rikspilgrimsmöte i Tyresö 4-6 maj och det är Blåbandet, NBV och BIlda som sänder ut oss på detta. Följ vår resa på http://blogg.vk.se/blabandet
Detta är en historia om två vänner som vandrar i öknen.
Vid ett tillfälle börjar de gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont men inget säger, skriver i sanden: "Idag fick jag en örfil av min bäste vän."
De fortsätter att promenera och kommer till en oas,där de bestämmer sig för att bada. Den som fått en örfil tidigare håller på att drunkna men hans vän räddar honom. När han kommit till sans igen skriver han på en sten: "Idag räddade min bästa vän mitt liv."
Den som givit örfilen och sedan räddat sin vän frågar: "När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?". Den andra svarar: "När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det. När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det."
Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på sten.
Låt det bli er livsstil!
(Källa: Micke Gunnaro läste det på en parrelationskurs som han haft i Korskyrkan.)
Radio P1 har en serie om Människor och tro. För att ta reda på hur det är att vara singel i kyrkan ringde de till oss eftersom Kicki startat Umesingel för några år sedan. Som ni sett på denna blogg ingick vi äktenskap 8 juli 2011 så Kicki är inte singel! Men hon har ett brinnande hjärta för att singlar ska få fler mötesplatser som är nyktra och kristna.
Är du kristen singel? Dela gärna dina erfarenheter med oss här på bloggen. Fördelar? Nackdelar?
Om du har mobil lyssna här: http://m.sverigesradio.se/artikel/4971591?programId=416
Lyssna på radioprogram om Alice Hörnestigs resa till drömlandet. Alice var på en Volontärresa till Ghana. Hon levde ut sin dröm.
Det ska bli spännande att se vad hennes nästa projekt blir :)
Kicki har skrivit en bok om Barninkontionens där bot för bl.a. Sängvätning presenteras. Men perspektivet attitydinkontinens: oförmåga att hålla inne med vad man tycker, har hon helt utelämnat :) Ett roligt ord. Hihi
Västerbottens Folkblad har publicerat en läsvärd krönika - Varje kristen är en själavårdare. Skribenten, Anneli Eriksson, poängterar att kristen själavård utförs gratis av omtänksamma medmänniskor till skillnad mot offentlig och privat vård som handlar om att skaffa arbetstillfällen eller tjäna pengar. Hon lyfter också fram att det finns en dimension i oss människor som inte vården klarar av att möta - den andliga. Hon ställer också frågan:
"Men var skall man ta vägen när vad som erbjuds är mindfulness, tantriska klangskålar, tarotkort, hjälp-dig-självteorier, och terapier som handlar om precis allt – utom Gud?"
Jag vill passa på att slå ett slag för att inte gå på alla nymodigheter som dyker upp i samhället. Var vaksam för vad du matar ditt inre med. Du kanske tror att det är nyttigt och uppbyggligt men i själva verket kan det vara krafter från en helt annan dimension du frigör. Lyssna mer om varningssignaler på ondskans andemakter:
Hoppa fram några minuter i filmen ovan för att lyssna på detta oerhört viktiga som var och en av oss behöver tänka på. Gå inte på allt du möter som kallas "nyandlighet" för vissa saker har inget med kristen tro att göra.
Låt julen vara alkoholfri, inte bara för barnens skull utan också för Din skull!
![]()
Det finns många sätt att hjälpa någon i kris. Vad gör du för andra? Och nu menar jag inte din släkt eller dina närmaste vänner. Jag menar för någon som du har träffat men inte känner. Någon du kan ana har ett behov. Om du har en längtan att hjälpa andra kommer här en lista på tips på personligt stöd du kan ge:
Det finns massor av sätt att hjälpa på. Du kanske har fler tips? Välkommen att skriva en kommentar.
Här ser vi ett exempel på det skyddsnät kristna människor utgör. En fattig mamma som inte klarar sig på sina inkomster men varken vill eller vågar gå till sociala myndigheter. Lena är långt ifrån ensam. Jag skulle inte bli förvånad om det kommer en läsarstorm efter denna artikel.
Jag minns när jag var delegerad till 65% a-kassa, ensamstående med tre barn att försörja. Tilläggas kan att jag inte bara gick hemma och drog benen efter mig. Nej, jag fick välja mellan att gå hemma eller arbeta (för samma inkomst) och valde arbete. Inkomsten täckte hyran. Sedan fick jag välja mellan att köpa mat eller betala räkningar. Det var min församling och kristna vänner som såg till att vi hade mat i magen. Det blev mycket havregrynsgröt hemma. Så är det för många. Att pengarna inte räcker till mat för att de kastats ut från, eller inte är trygga med, våra traditionella skyddsnät. Och att vi faller i kyrkans skyddsnät om vi faller. Många har inte heller någon välbergad släkt att luta sig emot.
När jag skriver kyrkan menar jag inte bara svenska kyrkan utan även alla andra kyrkor. Nu är det ju inte så att kyrkor har några skattepengar att fördela. Frikyrkor torde inte ha några skattepengar alls men de ger ut många bidrag till behövande. Det är privatpersoner som av empati skänker av sina egna slantar. Det är inte säkert att de som skänker har det gott ställt. Men inom kyrkan finns en solidaritet utan dess like. Det finns en omsorg om andra och det finns en vilja att ta hand om varandra. För att få detta att gå runt gör människor avkall på sitt eget. Ger frivilliga bidrag i kollekten.
Jag tycker att du som brukar kasta skit på kristna och kyrkan borde tänka en gång till innan du tar ansats till att göra det igen.
/Kicki
Vill du ge ett bidrag till någon som behöver det? Kom på gudstjänst på söndag och lägg i kollekten eller sätt in på någon kyrkas bankgiro exempelvis:
Det är klart att döden är skrämmande när vi som barn samtidigt får veta att död är lika med att vårt liv bara blir svart, mörkt och okänt. Daniel Nordström skriver en artikel på Västerbottens Folkblad där han framställer Alla helgons dag som något onödigt och döden något vi bör glömma och förtränga. Jag tappade hakan när jag läste det han skriver.
Självklart behöver även våra barn få minnas och hedra de nära och kära som redan vandrat till andra sidan, även om döden är hemsk. Döden, och de känslor som vi har inför ämnet försvinner inte för att vi förnekar det. Obearbetad sorg kan dessutom göra oss allvarligt sjuka. Barn, liksom vuxna, ska få sörja och prata om döden då den är en del av livet. Just det. Döden är en del av livet. Det är inte antingen eller. Vi lever i en verklighet där vi möter både och.
Jag förlorade min lillebror när jag var ett litet barn. Mina föräldrar var inte kristna utan trodde nog att livet blir svart efter döden. Det var i alla fall det som förmedlades till mig. Jag fick få tillfällen att prata om min lillebrors död, om döden i allmänhet eller om det som händer när vi dött. Jag fick få chanser att diskutera om det bara blir svart eller om det faktiskt finns ett liv efter döden. Detta ledde till att jag levde med dödsångest i cirka 35 år. Om jag som barn hade fått utrymme att bearbeta döden med vuxna hade jag kunnat bli fri från detta tidigare. Så fortsätt att låta barn vara med på Allahelgona och var öppen med att döden är en del av livet. Vi pratar för lite om döden!
Daniel Nordström berättar om hur döden fick utrymme i hans tankar under uppväxten. Det är troligen just därför som han verkar ha hittat en sätt att förhålla sig till döden. Han fick också vuxenstöd i detta. Utan den processen kommer vi att fastna i vår utveckling tror jag. Obearbetad sorg kan bli ett hinder för oss att leva. Därför är det viktigt att få bearbeta detta. När jag läser lite mer noga ser jag att detta perspektiv finns med i artikeln. Men artikeln andas fel budskap, därav min reaktion. Jag tror på att bejaka istället för att förneka. Jag tror på att bearbeta istället för att förtränga. Och jag tror på att lära våra barn att död föder liv.
För er som funderar på döden vill jag berätta min ståndpunkt. Att dö från jordelivet betyder inte att livet tar slut eller att det bara blir mörkt. Det finns ett liv efter döden och våra kroppar uppstår på en ny jord med nya himlar när vi dör. Det är inte EN sanning utan det är sanningEN. Jag lever efter mottot:

En härlig känsla att få använda denna telefon. Vissa har förmågan att ta vara på saker. Den gamla telefonen från fd Televerket är i bruk och har så varit sedan den införskaffades. Kan det vara tjugo år sedan? Jag tycker det är käckt!
Några kyrkor i Umeå bjuder på kaffe, varm saft och bullar på fredagskvällar. Streetmission kallas det. Människor vi mött ikväll har varit glada åt initiativet. Många vill ha en spontan pratstund om ämnen som faller på. Andra vill veta mer om kristen tro. En del uppskattar tryggheten i att människor som bryr sig står på torget sent en fredagkväll. DET är kärlek! />
Extra roligt var att jag träffade en gammal elev från Mariaskolan. För 2 år sedan var vi på en pedagogisk Europaresa tillsammans. Hon tyckte skolan var lite tung då och poängterade att det går bättre på gymnasiet. Det är ju inget ovanligt att bli skoltrött en tid. Det är så otroligt glädjande att få höra när det vänt.
Kram på er alla hurtiga och uthålliga streetmissionare Det fanns en tid i mitt liv där jag kände mig ensam. Jag gick igenom en skilsmässa, blev av med jobbet och svåra saker hände nära anhöriga. I denna veva blev jag kristen och började förändra mitt sätt att leva. I kyrkan fann jag mycket av det jag sökte, men inte allt, för många gånger kände jag mig ensam även där. Det var en smärta i mig som ekade och skrek. En smärta som rörde ensamhet vs kärleksrelationer. Det gjorde ont att se alla lyckliga familjer (som kanske inte alls var det men utstrålade det). Jag led och det tog en massa energi. Självklart tyckte jag det var trevligt att umgås även med gifta och nykära men under en period var det frågan om det inte stal mer energi än det gav energi. Jag behövde något annat som inte församlingarna kunde ge mig.
En av mina kloka väninnor berättade om en episod i hennes liv som gick ut på att agera istället för att vara offer. Jag bestämde mig för att följa hennes exempel. Kyrkan kunde inte hjälpa mig med mitt behov med den ordinarie verksamheten. Eftersom jag varit singel ett tag hade jag också kommit i kontakt med andra singlar som vittnade om samma sak. Min dåvarande församling, Björkstakyrkan, stöttade mig att helt enkelt starta en ny gemenskap - http://Umesingel.se.
Jag var i ett läge i livet där jag gick från "partypingla" till att helt sluta dricka alkohol. Men vad skulle jag då göra på fredagar, lördagar och helger när alla familjer stängde in sig i hemmets trygga vrå? Det fanns ingen arena för mig (och mina andra singelvänner som jag ännu inte kände) att umgås på i en trygg miljö utan alkohol. På krogen finner man sällan vänner och på befintliga dejtingsajter på Internet är det "ragga" och jaga ny partner snabbt som gäller. Vänskap är ett ord som verkade bortglömt. Alkoholfritt och kristet lika så. Jag behövde inte en ny kille, jag behövde nya vänner, likasinnade vänner.
Med stöd av min församling startade vi, några kristna vänner från olika församlingar, Umesingel. På våra träffar är det Gud vi söker tillsammans. Vi söker Gud, vi söker vänner och aktiviteter på tidpunkter där kyrkorna är stängda och många familjer är instängda med sig själva. Umesingel blev vår familj. Vi gjorde saker som jag tidigare gjort tillsammans med en livspartner. Vi åkte på skidresor, utflykter, firade midsommar, jul och bara umgicks helt vanliga fredagskvällar. Helt plötsligt fanns en gemenskap som dessutom kunde hjälpa till att laga alla blödande sår som finns i brustna människors hjärtan. Vi deltog på lika villkor. Det fanns en förståelse. Vi behövde inte förklara eller försvara. Vi blev inte längre ifrågasatta. Vi fick vara de vi var. Vi valde Umesingel istället för krogen och vi valde Gud istället för flaskan. Det här blev starten på mitt nya liv.
Idag är jag gift och har en familj. Men mitt hjärta kommer alltid att finnas i Umesingels verksamhet. Idag drivs Umesingel av Annika Stenberg och hon gör ett fantastiskt arbete för singlar med stöd av Pingstförsamlingen. Jag är övertygad om att många singlar fortfarande har samma behov som jag en gång hade. Och förutom Pingstförsamlingen är det få församlingar som stöttar kristna initiativ för singlar. Svenska kyrkan har singelträffar som inte är kristna för de vill "passa alla". I Umesingel betonar vi vikten av att samlas i kristen regi. Därför behöver verksamheten också fortsatt andligt stöd.
Det finns singlar som inte har behov av någon singelverksamhet. Det finns singlar som inte lider av sin singel-ensamhet. Men det finns singlar som behöver en singelverksamhet så därför fyller Umesingel en viktig funktion. Och det är inte acceptabelt att kristna som blir singlar ska tvingas ut i kroglivet för att få sina behov av social samvaro tillgodosedda.
Dagens fråga i VK hade spännande svarsalternativ. Jag brukar roa mig med att svara och se vad andra har svarat. Men idag gick det inte. Frågan lyder:
"Vad är viktigast för dig?"
och svarsalternativen är:
Alla alternativ handlar om att tillfredsställa mitt eget JAG eftersom frågan är vad som är "viktigast". Hela denna undersökning lyser EGO EGO EGO. För mig är inget av ovanstående alternativ viktigast även om alla alternativ är trevliga. Jag tror att det är så för många andra i Umeå också vilket VK verkar ha glömt. Det som är absolut viktigast för mig är:
JESUS
Om jag sedan skulle bli ombedd att välja världsliga ting skulle jag svara: Mat på bordet, god hälsa, tak över huvudet, kläder på kroppen och pengar att betala allt med. Efter det kommer hälsosam mat, regelbunden träning, intressant jobb och snygga kläder.
Sammanfattningsvis tycker jag att det viktigaste svarsalternativet utelämnats och att undersökningen utesluter flera andra viktiga steg. Undersökningen känns som ett hån mot hemlösa, arbetslösa, utförsäkrade och ensamkommande flyktingbarn. Nu känner jag mig som en sur gnällkärring men det må va hänt ;-)
/Kicki
Den här bilen står i garaget där jag bor, visst är den läcker:
Släktingarna från Södermanland verkade gilla den här bilden också. De förstår att vi inte orkar gå då vi i Norrland har så långt till allting... hahaha
Skämt åsido. Budskapet som bilen förmedlar står vi inte för då vi anser att promenader är den bästa hälsosprutan du kan ge dig själv. Gå 30-60 minuter per dag om du kan. Det förebygger sjukdomar och det botar sjukdomar. Även om du blir sjuk i något annat så får du i alla fall mindre sjukt att kämpa mot och du blir fortare frisk för du har en god kondition. Och sedan blir du piggare, ger kroppen tillfällen att släppa ut skit och att hämta in nyttigheter. Mmmm!
/Kicki
Vårt hem präglas mycket av musik. Ofta är det barnen som spelar gitarr eller piano. Det är så mysigt! När själen sjunger hörs det via rösten eller något instrument. Musik främjar, botar och helar. Det vet nog alla som pysslar med det. Martin Luther har sagt: När vi talar Guds ord går djävulen ut. När vi sjunger Guds ord SPRINGER han ut.
Läckra bilder på Emil när han leker med guran:
Nu är det länge sedan vi bloggade här. Längtan och bloggämnen finns onekligen. Jag har varit på två härliga gudstjänster två söndagar i rad i Korskyrkan. Båda har gett ny levande kraft till mitt inre. Shame on me att jag inte delat dessa med er. Idag är det en färgstark karaktär som ska predika i Korskyrkan kl. 11.00 och jag rekommenderar dig att gå dit. Själv är det sjuksängen som gäller ett tag till. Jag är på bättringsvägen och klart uttråkad. Efter att jag legat i sängen med min telefon, läst VK på nätet och kikat in på blogg.vk fick jag drivet att återigen skriva här.
Att fasta från exempelvis facebook, bloggande eller datorn överhuvudtaget öppnar utrymme för annat. Och då livet skapar olika behov olika tidsperioder kan det ibland bli tyst på bloggen. Sedan jag avslutade mitt konto på facebook har jag märkt hur mycket stress som försvann. Eller i själva verket gav jag mig själv tillfällen att låta dagens stress pysa ut genom att ägna mig åt helt andra saker än att hålla koll på vänner från när och fjärran. Jag saknar det samtidigt men fördelarna är större än nackdelarna så jag kommer fortsätta vara facebook-off.
Det är inte bara hälsan som gjort att jag inte bloggat. Åh, nej. Det händer mycket spännande saker i vårt liv just nu. Dels har vi firat en del födelsedagar och dels är det något på G i sommar som vi planerar inför. Taramtaramtaraaaaaaaaaaaaaaaa, undra vad deee kan vaaaa ;- Vi återkommer till det lite längre fram.
Denna sommar kommer präglas starkt av samvaro med släkt och vänner. Det blir en tripp ner till sköna Södermanland och en avstickare till Göteborg. Vi har lovat barnen att avvika från det årliga besöket på Gröna Lund och istället fara till Liseberg. I två hela dagar ska vi åka så mycket karuseller vi orkar för att sedan krypa in i en mysig timmerstuga på Lisebergs camping. Vi kommer också "göra Eskilstuna", både Eskilstuna City och Eskilstuna landsbygd. För att inte tala om besöket på Tidö slott och leksaksmuséet. Det kommer bli en höjdare. Ja, vi ska göra ett titt-in i slottskapellet också för att sedan avnjuta en trerättersmiddag på wärdshuset med släkt och vänner :-)
Om inte solen lyser ute låt den lysa i ditt sinne eller åtminstonne inne.
/Kicki
Idag råkade jag gå förbi ett skyltfönster vid Tegs centrum som jag aldrig sett förut. Jag blev lite nyfiken på vad de hade för produkter. Det visade sig vara två företag i en butik. Den ena sålde hälsoprodukter för det inre och den andre lite smått och gott för vårt yttre. Det fanns bland annat ätbara tvålar från Klockarbäcken, smycken från Paris, lite krims och krams. Det var en väldigt trevlig stund jag fick med butiksinnehavaren och jag rekommenderar att kika in här bara för den sakens skull. Det fanns saker även för små plånböcker vilket ger tummen upp. Butiken ligger bredvid blomsterhandeln som du går förbi när du ska till Nybro café.