Livet universum och allt annat

Politik tillhörighet: Väldigt röd sosse, ursosse

Sysselsättning: Designa smycken, ta hand om mina djur och måla tavlor och låt oss inte förglömma överleva

Bloggar om: Det mesta som faller på för tillfället

Årgångsblod: 1977

Bor: Smack mitt i stan, så när ni under motorveckan skriker "Burna Pekka Burna" kl 4 på morgonen så är det mig ni stör.

Familj: Syster här, föräldrar i staden som inte ska nämnas, själsfränder över hela världen

Dröm: Att kunna se en ljus framtid för mig och de jag bryr mig om, att faktiskt få slappna av

Motto: Skada ingen, varken fysiskt eller psykiskt

Ett viktigt glädjeämne: Mina pärlor och kärleken från en råtta eller katt

Bästa egenskapen: Lojal till döden

Sämsta egenskapen: Svårt att lita på människor

Intressen: Pärlor, djur och färg, vi slänger in musik också för säkerhets skull

Senast lästa bok: Läsa böcker? Jag minns inte hur man gjorde, jag läser pärltidningar istället

Bästa maträtten: Min tacoböngryta

Favoritmatställe: Mitt kök

Förebild: Sherry Serafini och Laura McCabe

Bästa minne: Sitta en hel kväll och prata med Sherry över internet

Betydelsefulla minnen: Många, och även om dom inte alltid varit bra så har dom skapat mig till den jag är idag

Favoritplats: Min lägenhet

Avkoppling: Nån sci-fi serie på datorn och pärlorna utlagda

Fem bästa sakerna med Lycksele:

Det sociala nätverket

Dom underbara människorna som gömmer sig i skuggorna

Friheten att vara sig själv

Höra vargarna yla mitt inne i stan

Det är inte Skellefteå

 

Visar inlägg från april 2012

Ny version samma budskap

Man skulle kunna önska att det inkluderade även denna stads politik och överlevnadsinstinkt men i det fallet så finns den inte.

Det är dags att kämpa tillbaka mot dödens käftar som sakta sänker sina tänder in i oss. Vi vill ha turister men vad ska dom göra? Det är ju inte som om det kommer att finnas kvar några butiker att gå i.

Nä mitt älskade hem som jag flyttade till är på väg att dö, man hör staden flämta i dödskramper och ingen vågar göra något för att rädda den.

 

Det är över 400 år sedan som den här platsen blev en stad. Men vi viker oss för kustborna som knappt blivit torra bakom öronen.

Istället borde vi kämpa med näbbar och klor för att inte bara överleva utan även glänsa, vara något som man är stolt över.

 

Det finns utrymmen att bygga på. Det finns massor med villig arbetskraft och butiker som skulle komma hit om vi faktiskt lade manken till och gjorde denna stad till en handelsplats att räkna med.

Att låta en så vacker stjärna falla för att man "int kan" är rent så jag skäms.

Det finns drömmare i den här staden och jag är en av dom. Jag kan se hur otroligt valmående den skulle kunna vara, hur turisterna återkommer varje år för att det är så otroligt trevligt att vara här. Jag ser inflyttande familjer för att denna stad har allt dom kan önska.

 

Men jag är en drömmare.... antagligen är turisterna som vi är så beroende av nöjda med att fika och klippa sig.

Att vandra genom en döende stad

Sakta men säkert töms Lycksele på butiker. Gallerian som skulle bygga står still för att dom inte kan hitta de sista 30 minjonerna.

Samtidigt så byggs det som aldrig förr i Umeå.

Verkar som om politikerna i Lycksele och övriga inlandet har skaffat sig hus och lägenheter i kuststäderna och sakta suger ut den sista slanten som finns i denna så enastående metropol för att sedan lämna oss boende.

Jag tycker att javisst, stick till kusten ni, jag har bott där och det är inte så fantastiskt. Eller om ni ändrar  er... Köpmannen stor klar så fort ni faktiskt frågar folk med pengar. Det finns ett gigantiskt område som tidigare var sågen, nere vid bolist finns ett stort obyggt område, och kom inte och snacka om att man inte får bygga där, Det får man visst.

Jag Vill se kamp i denna lilla stad som är i centrum av hela  lappland. Jag vill se den växa och frodas som den marknadsplats den en gång var. Jag vill se att ungdomarna stannar för att det är roligt att bo här, inte för att dom inte fått jobb i storstäderna.

Kämpa för folket i inlandet, kämpa för den stad som är erat hem. 

 

Om ni bara skulle se till att staden dog, varför startade ni tågtrafiken igen som jag föreslog? Varför Lily?

Nattliga funderingar

Jag ber inte om mycket, jag önskar mig hälsa, någon som älskar mig, en stabil ekonomi... that is it! Underbara saker som jag ser dom är helt vardagliga för så gott som alla andra. Som att ta en synundersökning och få nya glasögon.

Någon som älskar mig... ja finns han så möter jag väl honom en dag.

Stabil ekonomi... finns det ens?