Hemsida: http://www.lottaz.blogg.se
Bloggar om:
vardagen, livet och rehaben efter olyckan, musik, vänner.
Sysselsättning: GE Healthcare
Född: 1984
Familj: Mamma, pappa, två yngre bröder, 2 "systrar" och 1 "bror" i Thailand och en fin pojkvän
Bor: i Umeå
Husdjur: två katter, Busmus och Liten katt a.k.a monstret
Värsta minne: olyckan i Thailand
Bästa minnet: alla minnen med mina nära och kära.
Favoritmat: mammas mat.
Smultronställe: Köpmannebro hos min vän Jennie.
Avkoppling: umgås med mina vänner, eller ta ett varmt bad. En resa till värmen är ju inte heller helt fel.
Bästa egenskap: lättsam, stark, och nästan alltid glad.
♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♪♫•*¨*•.¸¸❤
♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♪♫•*¨*•.¸¸❤
♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♪♫•*¨*•.¸¸❤
.jpg)
Skrivs av
Vanliga etiketter
Mest kommenterat
Nytt gånger 2





Varslet är klart!!
Hur som helst, ett stort grattis till er som hängde löst och det är såååå skönt att ni får stanna.
Är jag gravid??
Att skaffa barn och bilda familj är för dom flesta en självklarhet medans det för andra sätts det käppar i hjulen på ett eller annat sätt. För mig var det oxå en självklarhet och nått som bara ska vara, det är ju så man sett att livet ska bli. Men det ändrades snabbt efter olyckan och jag minns att det var min första tanke när jag fick reda på vad som hänt och vad som skulle göras. Så mycket oro och ångest som jag har haft inför den här delen av livet och just tanken av att det kanske inte kommer att gå är det som gör mest ont.
Att få ett barn är en gåva som ingen annan, en gåva som många tar för givet. Men nu är det ju så att det kanske inte sker lika enkelt som man en gång trodde. Vissa har lätt för att bli gravid och skjuter ut dom en efter en, kidsen kommer på löpande band. Det finns dom som får kämpa i flera år innan det händer nått och ibland behövs det att man får lite hjälp på vägen. Det finns dom som mår dåligt i 9 månader och sen finns det dom som upplever den bästa tiden i deras livet under den här tiden.
Många av mina vänner har små guldklimpar vid sin sida, några har förlorat sina klimpar innan dom fått sett dagens ljus och några har klimp i magen som just nu bakas för fullt. Vart man än vänder sig så finns det barn, gravida, lycka och tyvärr ibland sorg. Så detta är ett ämne som hela tiden är aktuellt, det går som inte att komma ifrån det. Jag närmar mig 30 och har känt länge att jag verkligen vill ha ett barn. Jag älskar barn och ser mig själv som hyffsat bra mammamaterial.
Som det ser ut just idag finns det inte en chans att jag skulle klara en graviditet. Ryggen är för dålig och och framtiden med FK, jobb och sånt ser fortfarande så ostabilt ut. Jag är långt ifrån i fysik form och det läkare sagt åt mig är att jag bör ha smärtan under kontroll innan jag tänker tanken på barn. I samtal med olika läkare och barnmorskor så har det sagts att jag mest troligt kan glömma en naturlig förlossning och ställa mig in på kejsarsnitt. Sen kommer det mest troligt oxå bli så att dom plockar ut ungen tidigare än tänkt för att undvika största trycket under sista månaden då bäbisen kan ligga och sparka och trycka på steloperationen.
Efter graviditeten ska man ju ha ork oxå, det är ju inte bara att kläcka ungen, den ska tas hand om den lille rackarn. Tankarna kring detta kan hålla mig sömnlös länge och ena dagen är jag hoppfull och andra dagen är allt bara skit. Kommer jag klara av detta? Kommer kroppen vänja sig som den gjort i allt annat jag gör. Kommer jag vänja mig med smärtan på nytt eller kommer den ta knäcken på mig. Jag har ju klarat massa saker som jag aldrig trodde va möjligt, men att skaffa barn är ju lite annars än att tälta en helg eller åka på äventyrsbad med Maja och Emelee.
M och E är ju mina fast dom är Linda och Fredriks och jag är så glad att jag får låna dom ibland. Jag älskar dom som om dom vore mina egna och får jag inga barn själv så har jag ju alltid dom. Jag försöker tänka på mottot som hängt med i massor av år att allt sker av en orsak, åh jag tror att allt har en mening. Min dag kommer och kan jag inte få ett barn på naturligt sätt så finns det andra. Jag är helt övertygad om att jag kommer ha en unge eller två nån gång i livet. Just nu går det inte men vem vet hur det ser ut om ett par år. Var sak har sin tid och just nu är fokus på att få till en stabil vardag, en långsiktig vardag så jag kan få till fasta rutiner där jag har orken att sköta jobb, träning och livet.
Är det nån som läser min blogg som är gravid, fött barn eller står med samma tankar som jag?? Frågade på facebookgruppen som jag är med i och där var det många som hade samma tänkte som jag. Som på ett eller annat sätt har ryggproblem och funderar på en framtid med familj. Finns det nån sjukgymnast, läkare eller liknande som läser och har tips för oss som går med dessa funderationer. Vi är många som behöver lite råd och hjälp på vägen så jag är tacksam för alla svar jag kan få.
Skinkstek med pären i ugn
Skinkstek i ugn med två supergoda kryddor från Krusmyntagården. Persilada: En snäll kryddda med mycket smak. God till fisk, grönsaker, kött, pasta, sallader, potatisrätter, aromsmör, smaksättning i creme fraiche och som bordskrydda. Ingredienser: Salt, vitlök, persilja, lök, svartpeppar. Het blandning: Ger hetta till wokade rätter, grillning, grytor och risrätter. Tips! Blanda i litet av het blandning med lammkrydda när du steker lamm el fläskkött. Ingredienser:Persilja, piri-piri, paprika, spiskummin, oregano, bellpeppar, lök, veg. olja.
Till detta gjorde jag en god skysås och sen hade vi potatis och wokgrönsaker som rostats i ugnen.


Morsdag
Idag träffade vi upp famljen på Costas för en morsdagsmiddag. Riktigt god mat, underbart väder och familjen, behövs det nått annat??? Nej det gör det inte :D Efter middagen åkte vi upp till oss för kaffe och tårta innan familjen åkte hem till byn igen. Tack för en trevlig eftermiddag och grattis på morsdag mamma lilla.
.png)
Underbara dag







Andrés surprise
På måndag fyller ju mitt ♥ 30 år så ikväll tog jag med han på en liten surprise. André visste att han, jag och Nina skulle ut och äta en tidig födelsedagsmiddag på Olles. När vi kom dit så sa tjejen att ja just ja, det var ni som var 12 pers :D Ni skulle sett minen på André!! Men han trodde väl han hörde fel för när hon sen kom med en hel hög menyer så kom den roliga minen fram igen. Då sa jag att det var några till som skulle dyka upp och han vart lite nervös.
Först kom René och Kalle, sen kom Ian, Danne och Matte och sist men inte minst kom Rob och Simpan. Det var två som var sjuka men annars full styrka. Det var bara GE-arbetare förutom Nina och ett riktigt härligt gäng är det. Grabbarna hade fixat en rolig present som är svår att förklara, det är ett internt skämt :D
God mat och dryck, massa skratt och skoj blev det. Schlagern var igång i bakgrunden och det var allmänt härligt gung på Olles. Jag har precis kommit hem, Nina skjutsade hem mig när hon skulle hem. Jag lämnade André med boysen så han får fira och ha en riktig grabbkväll, jag får väl se när han ramlar in här hemma.

Gänget

Simpan och Robban


Jag och en pollensvullen André


Ryggbiff med fetaost

Nergången i bävergång, spikmatta och kineseotejpen
Hur som helst så är jag lätt mör i kroppen och har legat på spikmattan sen jag kom hem för två timmar sen. Nu ska André få tejpa ryggen med kinesotejp för lite stöd och smärtlindring, För er med stela muskler och onda ryggar kan jag verkligen rekommendera att prova tejpen. Den finns att köpa på sportaffärer och sen är det bara att googla för att hitta hur ni ska tejpa olika delar av kroppen. Jag brukar köra på en blomma i ländryggen, två fartränder på varsin sida om ryggraden. Sen har jag två Y-tejpar från ländrygg ut mot höfterna.
Så här blir det att stänga ner och krypa till kojs. Imorrn händer det roliga saker oxå men jag kan inte skriva om det då personen som ska överraskas kanske hinner läsa detta :D Ni får se imorrn på kvällen när vi kommer hem. God natt och sov så gott mina vänner




Härliga torsdag
Ville bara kika in och önska er en underbar torsdag
Lev och må mina vänner :D
Rockabillyfesten
Nån som vet av nån med gamla snygga raggarbilar?? Skulle vara nice om man hade en eller två som gästerna kan stå vid så man kan ta lite coola svartvita eller sepiabilder.

Klänningen

Skorna



Frillan ska va en blandning mellan dessa

Detta blir jag glad av
Var nere på stan en sväng och fota idag













Du är inte ensam
.jpg)
Sen behöver man ju inte som jag vara så öppen och dela med sig via en blogg men jag vet att det hjälper båda mig och många av mina läsare som sitter i samma sits som jag. Jag bloggar och skriver en öppen dagbok på datorn medans andra skriver en privat dagbok på papper. Vissa pratar ut med nära och kära medans andra går till en kurator eller psykolog. Vissa söker forum på internet och andra söker hjälp via sin tro och religion. Det finns så många sätt att ventliera på och det viktigaste är inte HUR du gör det, det viktigaste är ATT du gör det.
Internet är ett bra ställe att hitta olika forum för olika typer av händelser. En man jag känner vars treåriga son fick en hjärnblödning tidigare i år och han har hittat en grupp på facebook med folk som själv fått en hjänblödning eller anhörgia som vet vad han gå igenom.
Jag är som jag skrivt tidigare med i en grupp på facebook som heter ryggstödet där vi är en hel hög olika människor med olika problem, det vi har gemensamt är dåliga ryggar på ett eller annat sätt. Jag har även via bloggen kommit i kontakt med mina läsare som på nått sätt går igenom det jag gjort och har massor av frågor. Jag försöker så gott det går att svara på dom och försöka finnas där för dom som behöver det. Jag har träffat fem läsare över en fika öga mot öga och suttit med denne och surrat och svarat på det jag kan svara på. Jag önskar att det fanns sånna här grupper i början av min rehab så jag hade nån att vända mig till men jag hittade inget.
Jag vet själv vilken enorm lycka det är att hitta nån som går igenom samma som jag (önskar dock ingen denna skit) men att ha nån som förstår vad man tänker på livet, träning, framtiden osv. All oro som finns och ångest man känner är man inte ensam om. Det är skönt att möta folk som är i olika stadier av en händelse. Dom som kommit längre än vad man själv gjort som visar att det går bara man vill. Dom som är i början kan man ge tips och råd eftersom man själv varit där.
Det är så lustigt hur det finns olika faser och att dom är så kännbara. Det är som att vi ryggskadade har ett helt eget språk ibland för det är så självklart för oss. Alla förstår direkt och man behöver inte spendera en timme med att få andra att fatta vad man menar.
Det spelar ingen roll vad man går igenom, en skada, ett dödsfall, en sjukdom, arbetslöshet, mobbning, ensamhet, en separation, småbarnstiden, ja det kan vara allt möjligt och ni ska veta att ni är inte ensam. Man behöver inte stå själv och då menar jag inte att jag är själv för jag har så många underbara nära och kära. Men det finns dom dom du, det finns dom som går igenom det du gör. Det gäller bara att finna dessa människor och ett bra sätt är att söka på nätet.
Min mailadress är lottazblogg@hotmail.com och finns det nått jag kan göra så tveka inte att fråga. Kan jag så hjälper jag och jag hoppas kunna vara nått stöd för någon, här på bloggen eller på nått annat sätt.
Jobbigaste natten på länge
I natt har jag haft frossa, värmeslag, yrat och ja haft allmäna influensasymtom. André har varit skitorolig och jag har mått piss. Jag har haft panik och ångest och varit rädd mest hela natten. Jag pratade med en läkare nu på morgonen som sa att detta tyvärr är vanliga biverkningar. Så nu är det slut med den och jag är allmänt less på mediciner över lag.
Jag orkar inte ha det så här så nu ska jag trappa ut två så jag bara har en kvar. Vill inte trycka i mig massa piller som får kroppen att gå bananas. Jag försöker hellre hitta andra sätt att få kroppen att slappna av, minska värken osv. Jag har sen dag ett sagt nej till starka painkillers som skadar kroppen och gör mig beroende. Jag har oxå sagt nej till sömnmediciner för trots att jag sover dåligt i en vecka eller två när jag hamnar i en sån här sväng så vet jag att det vänder. Det gäller bara att orka igenom och hålla för jag vet att snart blir det bra igen.

Saknaden är så stor
Även då det syns
Oftast så är det bara dom negativa sidorna om FK man få höra och läsa om. Jag minns en reporter som ringe för nått år sen när jag blev utförsäkrad och vill väl ha lite skit att skriva om FK. Jag kunde inte hjälpa honom då jag har världens bästa handläggare och att jag var nöjd med min behandling från dom.
Jag är nöjd med handläggarens jobb då jag vet att hon gjort allt som står i hennes makt, jag är missnöjd över reglerna som håller våra handläggare hårt. Jag brukar försöka ge komplimanger till min handläggare, jag har haft med mig blommor ett par gånger bara för att visa min tacksamhet mot henne. Dom får så mycket skit hela dagarna så att få ett leende, en glad människa, en försäkran om att dom gör ett bra jobb ger så väldigt mycket.
Sen finns det ju dom som körts i botten av dom nya reglerna, dom som gett upp, dom som inte längre har en glöd för sitt arbete. Dom som näst intill är apatisk och bara avdomnad när dom är på arbetet. Det som skrämmer mig mest hur din tid genom sjukskrivningen hänger så mycket på vem du får som handläggare. Ska det verkligen vara så? Är inte alla värda en rättvis handläggare, en som brinner för sitt jobb, en som är påläst och vet precis vad man kan och inte kan göra. En handläggare som letar kryphål i lagarna för att få det så bra som det bara kan bli i detta elände.
En kollega, en som jag trodde var min vän säger en dag till mig. Jag önskar jag kunde ha det lika lätt som du Lotta, du har ju glidit på en räkmacka hela tiden. Fy fan vad förbannad jag blev, vad fan vet hon om vad jag går igenom. Visst har jag en bra handläggare men jag måste ändå gå igenom alla steg, jag har blivit utförsäkrad en gång och går mot min andra. Hur kan man bara säga så där till någon när man själv sitter i den sittsen, då man vet vad man går igenom. Nu är detta en en väldigt bitter eller har blivit en väldigt bitter och bråkig kvinna och bråkar man med allt och alla så blir det inte lätt. Men kom fan inte och säg att jag glidit på en räkmacka!!!!!! Jag blev så arg och skällde på henne och när hon fatta vad jag gått igenom sa hon bara, oj då det visste jag inte. Nä ta reda på fakta innan du kommer med en sån plump kommentar.
Ni som följt min blogg vet vad jag gått igenom, jag har delat med mig i glädje och i sorg. Tycker ni som hängt med att jag verkar ha fått allt serverat och haft det lätt för mig???
Livet blir det man gör det till och väkjer man att vara bitter så blir livet bittert. Jag har valt att leva, le och må bra. Jag styr själv över vissa delar av mitt liv och dom försöker jag göra det bästa av. Hellre glad och ta det som det kommer än att vara bitter och sur.
När det inte syns
Men för dom som har nått som inte går att bevisa. Fibro M, utbrändhet, psykiska åkommor och liknande. Du kan ju inte ta en röntgen och visa att du är stressad och gått in i väggen. Läkarna idag har nog svårt av få igenom sjukskrivningar hos FK för oss som har "bevis", hur fan är det för andra? Jag vet att min läkare är måttligt less när hon får tillbaka papperna och får veta att dom inte är "bra nog", nej det ska användas massa fina ord för att förklara hur jag mår och varför jag inte kan jobba 100%.
TÄNK om det fanns en apparat som man kunde koppla till sig själv och sen sin läkare så dom fick känna vart och hur jag har ont. TÄNK sen att få koppla den till dom som sitter och utförsäkrar folk på löpande band, låt dom gå med våra smärtor i bara en dag, bara ett par timmar. Tänk så mycket lättare det skulle vara då, det är så mycket som försvinner när man försöker förklara smärtan. Alla känner ju olika, och jag känner smärta här men i själva verket kommer smärtan från ett helt annat ställe. Molar det, hugger det, bränner det,?? Ja allt i ett tycker jag men läkaren säger att så kan det inte va, man måste välja nått.
Förstår ni vart jag vill komma???
Nya pärlan
Idag slog jag till på en helt ny cykel och jag är så nöjd. Det är ju så roligt att cykla när man har en bra cykel och det har jag ALDRIG haft. Är sååååå nöjd och nu är det slut på bussandet, här ska hojas för fulla muggar. Så här ser den ut, bilden togs för en stund sen. Den är mjuk, lätt och HÖG, skitbra för min dumma rygg


- Ramstorlek 51 cm, 155-190 cm
- Färg Svart, Röd blank, Mandelbrun
- Ram Aluminium
- Framgaffel Stål
- Växelsystem Shimano® Nexus® 7 Vridreglage
- Däck Spectra Regular Slate 47/622, reflex
- Bromsar Bak:Navbroms Fram:Rullbroms
- Vikt 20,0 kg
- Framgaffel Stål
- Framväxel -
- Bakväxel -
- Växelsystem Shimano® Nexus® 7 Vridreglage
- Däck Spectra Regular Slate 47/622, reflex
- Hjul/Fälg Spectra 622-19, 36 hål
- Nav Shimano® Nexus® 7
- Bromsar Bak:Navbroms Fram:Rullbroms
- Sadel Spectra Emotion brun
- Sadelstolpe Aluminium silver 27,2x350
- Handtag Spectra, ergonomiskt brun/svart
- Styre Aluminium silver, klassiskt
- Styrstam Aluminium silver
- Vevparti Spectra 42T, 170 mm
- Kedjeskydd Stål
- Kedja Spectra/KMC 102L
- Kedjekrans Shimano® 20T
- Pedaler Spectra, svart/silver
- Belysning (fram/bak) Fram: Navgenerator always on Bak: Diodlampa med reflex on/off
- Skärmar Stål, svart, röd, brun
- Pakethållare Stål, svart, silver
- Stöd Aluminium, dubbelstöd
- Lås Spectra svart, silver
- Övrigt Reflex, ringklocka, korg
Tacksamhet
- Min André är jag väldigt tacksam för. Han är en kille som får mig att skratta och må bra. Han älskar mig väldigt mycket och han får mig verkligen att känna som om jag är den enda kvinnan i världen när han tittar på mig. Han är omtänksam och gör allt han kan för att underlätta det för mig. Han är min karl och jag är så glad för det.
- Min sjukgymnast Anders på Umeå Smärtmottagningen är ju bara hur bra som helst. Trots att han lurar mig till tokiga behandlingar (som att hänga mig i taket) så är han det bästa som hänt mig när det kommer till min rehab.
- Min fina vän Nina som finns för mig när som. Sen fick jag tid med Karin och Andrea igen och det var så roligt. Det var precis som den gamla goda tiden. Jag har världens bästa vänner och dom är helt unik på sitt sätt. Vi är så lika men ändå så olika.
- Mitt badkar är räddningen för en öm, spänd och ond rygg. När man är krasslig och fryser som en tok så är det så skönt att krypa ner i ett varmt väldoftande bad. Ett badkar är ju bara ett måste och mitt är det bästa. Mina 185 cm ryms gott och väl för när jag sitter med rumpen emot en kanten så når jag inte med tårna på andra sidan, very nice.
- Sist men inte minst hamnar min käre granne Crille. Som han har fått stått ut med tokigheter under dom åren vi känt varandra. Behöver jag en kopp kaffe finns det nästa allt färdigt där. Är jag bakis och behöver en kall cola så behöver jag bara kila över. Behöver jag nån att surra med, se på film med så finns han bara en dörr bort. Som han så fyndigt skrev i "Mina Vänner Boken" på frågan om vad vi har gemensamt: En vägg!! Han är en räddare i nöden på många sätt och vis! Tror nästan det håller på vara dax att baka nått gott och hänga på dörren så han får sig en bra surprise på morgonen när han ska på jobbet
Vad är ni tacksam för?? Tänker ni nånsin på det??
.jpg)
Det som inte syns utanpå finns inte, eller???
Jag är med i en bra grupp på facebook som heter Ryggstödet och det är en grupp för oss med ryggskador. Det är en jättebra grupp där man kan ventilera med likasinnade. Att kunna prata med folk som förstår vad man känner, tänker och går igenom. Ett ämne som ofta kommer upp är hur man bemöts av omgivningen när man har en skada som inte syns.
För min egen del vet jag att det funnits och kanske fortfarande finns människor som ifrågasätter min skada. Varför dom gör det vet jag inte. Varför det finns dom som tror att man fejkar en sån här skada. För det är ju jätteroligt att vara sjukskriven, det är jätteroligt att ha en ekonomi som knappt går runt. Att inte kunna göra det man vill, när man vill, hur man vill.
Visst kan jag skylla på mig själv till en viss del då jag är en tjurskalle utav dess like. Jag vill visa mig stark inför mina nära och kära, ni vet det där KAN SJÄLV!!! Om man hela tiden säger att allt är bra och man bara biter ihop när det gör ont gör ju att folk tror på det jag säger och det jag utstrålar. Jag vet inte om det är dom i min närhet jag lurar eller mig själv.
Det tog över två år innan jag kunde släppa på det där och börja visa mig sårbar för dom runt mig. Att kunna säga att allt inte var guld och gröna skogar. Att våga grina illa när det hugger i ryggen och att våga visa att det är inte är okey.
När en människa möter mig för första gången så vet dom inte hur mitt liv ser ut, att jag lever i ständig smärta, lever med oro och ångest, stress och press. Att jag är väldigt begränsad i min vardag och på många sätt är beroende av andra. Men åh andra sidan så vet jag inte heller vad den människan som jag möter har för bagage. Vad denne går och dras med och tänker på, hur denne har det i sin vardag. Alla har vi våra bagage och lättast är att vara öppen och ärlig om saker och ting. Även om det är svårt beroende på vad man har i sin ryggsäck och det kan tolkas på olika sätt. Jag vill verkligen inte att nån ska tycka synd om mig på nått sätt och vis men det kan hjälpa till förståelse varför man är och gör som man gör. Att slippa missförstånd och spekulationer över varför man för si och så.
Jag har lärt mig att man blir inte svagare för att man visar sin svaghet. Jag tycket det kräver mod och styrka att låta sårbarheten komma fram. Det är först då man kan bearbeta och försöka gå vidare efter vad det nu är som har hänt. Förr var jag sån som sa att man skulle bita ihop, det går över, det blir bättre. Men nu är det mer bryt ihop för att få ur sig jobbiga känslor och sen samla sig för att kunna kämpa vidare.
För vissa av er så är detta kanske bara svammel medans vissa förstår precis vad jag surrar om.
Trött tröttare tröttast
Gjutjärnspanna? Spinga med huvudet före rakt in i väggen? Varmt bad? Varmt te? Varm mjölk? Prommis innan bedtime? Måsta ta en sömntablett som jag har i nödfall? Vad tusan ska jag göra för att få sova??
Nu ska jag iaf diska och göra lite matlådor, sen ska jag bädda ner mig och muma på nått smarrigt som André köpte när jag hade ont tidigare i veckan. Han köpte min favortglass nämligen.....

Köpa en cykel
Vart skulle du skicka mig? Vilket ställe är det bästa i Umeå?? Är tacksam för tips på bra affärer, bra utbud och bra service.

Gårdagen





Need i say how i feel today???

Karin sminkar Nina

Just like back in the old days
Åh vinnaren är.....

Dom tävlande

åh vinnarn är

Stort gratts Edit
Grillat till middag



Älskar min tupperware låda, den håller värmen och är helt underbar

Bara timmar kvar
Detaljer
- Smart extra batteri till iPod eller iPhone
- Återuppladdningsbart
- 250 timmars standby, 20 speltimmar eller 5 timmars taltid
Klicka på bilden för att se mer
Det jag vill att ni gör för att vara med i denna tävling är att svara på denna fråga: Var ligger SmartaSakers butik i Stockholm?? Lämna ert namn, er mailadress och svaret i en kommentar här på bloggen. Vinnaren dras fredag den 18 maj. Lycka till
Vill vara frisk
Jag får hosta, sover dåligt och får ondare i ryggen pga av det. När jag får ondare så sover jag dåligt och när jag sover dåligt blir kroppen svag. När kroppen är svag är det lättare att dra på sig förkylningar och annan skit och när det väl kommit så är den onda spiralen igång. Då jag börjar känna mig bättre så kommer träningen igång och då blir jag mör pga av det. Träningsvärken kan däcka mig och har jag tur så tar jag mig igenom det, men har jag otur så blir kroppen matt igen och mottaglig för basselusker. Men nu är det sommar och jag ska tänka framåt, det kommer blir bra. Efter regn kommer sol och nu vill jag ha MASSA sol :D



Hängd i taket
Jag kan lova att febran + denna behandling har tagit knäcken på mig så nu blir det spikmattan och dubbla täcken framför tvn. Lev och må mina vänner så hörs vi när vi hörs.
Min första köttsoppa


Hejsan febran

Snurrigare än snurrigast
Nu ligger jag och fryser på spikmattan i sänngen, jag har tjocksockar, mjukisbyxor, tröjor och täcke på mig. Jag är inne på min andra termomugg fylld med varmt te och det blir nog ett bad senare. Imorrn ska jag till sjukgymnasten och då ska jag be han kolla min nacke och ge den en omgång med lasern.
Fick dock två goda nyheter idag, jag har två kollegor som ska få barn. En ska bli mamma i oktober och en som ska bli pappa i december, roligt roligt. Det behövs lite kul när varslet är på G och vi vet nu att det blir elva som ska gå. 11 ska gå och dom ska ta in 26 från bemanningsföretag, hur bra rimmar det?????? Nej nu ska jag försöka få nån värme i kroppen och jag ska börja med en kram av min varma karl som står här bredvid.
Jag bli knäpp
Har ni nått tips på bra avslappningsmetoder så välkomnas dom :D
Frysen full med lyx
Jag blir ju så dumsnål när jag får sånt av nära och kära, jag har ju massor men är rädd för att det ska ta slut. Men nu ska det bli ändring på det. Här ska göras fiskgratänger, svampsoppa och kanske en västerbottensostpaj med kantareller. Pappa far ju till Norge snart och då kommer en ny laddning med fisk och sen kommer hösten och då är ju mamma mer i svampskogen än hemma :D Jag har ju sån tur som har möjlighet att få frysen full med sånt här, det är ren lyx.

Hej mina underbara läsare
Vi vet ingenting om varslet på jobbet än och som det ser ut nu kommer jag inte få aktivitetsersättning från FK så hur framtiden ser ut är än oviss. Att inte veta är värre än att få svaret, jag vill kunna försöka planera en vardag med nya rutiner. Sen är det galet mycket på den privata fronten oxå, men som tur är så har jag bara roliga saker att längta till.
Elin fyller 30, André fyller 30, min och Ninas Rockabillyfest, 2 inflyttningsfetser, min och Andrés första semester tillsammans, resa till Oslo, resa till Sockholm, fixa körkort, och sen en hel del som jag inte kan skriva ut här än men jag lovar att berätta när jag kan.
Så som ni kan se har jag en hel del som ska planeras och fixas, jag har många bollar i luften och jag älskar det. Men samtidigt måste jag försöka lyssna på kroppen så det inte blir som i fredags på jobbet. När jag skulle gå och fika så knäppte det bara till och en fors av näsblod rann ner över golv och kläder. Detta är en av anledningarna till att ni får vänta lite tills bloggen kommer igång igen. Den lediga tid jag har vill jag spendera med pojkvän, vänner och familj. Jag vill även ta tid att bara vara, lägga mig i badet och läsa en bok, fara och sola, minispa här hemma. Ja saker som jag mår bra av och saker som får mig att slappna av :D
Jag hoppas ni har det alldeles underbart och att ni saknar mig lika mycket som jag saknar er.......
Min Valborg

Två mycket trötta brudar

Elin




André njuter av solen

















.jpg)
.jpg)

.jpg)


Lotta.png)
.png)
.png)



.png)






.jpg)