Fast As A Shark

Av , , Bli först att kommentera 6

 

För ett par dagar sedan var jag på simhallen och motionssimmade för första gången på några decennier. Under hela min skoltid, när tvångssim stod på schemat, stod jag alltid invid bassängens lilla kantstege i miljontals minuter innan jag vågade hoppa i. Det berodde inte på att jag inte kunde simma. Det berodde på att vattnet i 70-talets simhallar var iskallt. Nu var det faktiskt riktigt varmt. Helt klart över förväntan. (en förklaring kan ju vara att underhudsfettet nu inte är detsamma som på 70-talet).

Eftersom denna simhallstimme enbart var menad för vuxna motionssimmare hade ljuskällor dämpats till mysbelysningsnivå och ut högtalarna strömmade fridsam klassisk musik.

Visst var det underbart avkopplande att glida runt i den bedövande klordoftande miljön, tillsammans med dämpad belysning och ljuv musik men jag kan inte låta bli att förundras över varför det kallas motionssim? Med den sömngivande belysningen och med öron fulla av vågbrus och nervlugnande klassiska stråkar kan väl ingen i sin vildaste fantasi inbilla sig att där förekom någon form av kappsimning i den kakelkantade bassängen?

Hade jag fått vara motionssimmarnas inspirationskälla hade jag omedelkvickt bytt ut de sega melodier som ljuvt strömmade ur simhallens högtalare mot Accepts – Fast As A Shark. Det dåsiga motionssimsällskapet som här flöt omkring hade blixtsnabbt blivit av med överflödigt underhudsfett och snabbare bättrat på sina gäddceps.

En ändring

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag är inne i en fas – en omedveten förändringsfas. Inte direkt omedveten, kanske mer ofrivillig eller hellre oöverlagd. Jag kan egentligen inte kalla det för en innovationsfas eftersom det inte finns något nytt. Jag har liksom bara brutit alla vanemässiga mönster utan att för en gångs skull låta en tonårings hormonstinna rebelliska obstinat vara en del av det hela.

Bara tänkt annorlunda!

Ledsnat på slentrian!

Vägrar spegla vardagsmarionetters idoti!

Helt plötsligt så innehöll kassarna från storkonsum inte längre Mamma Scans köttbullar, köttfärs till köttfärssås eller fiskpinnar. Istället låg där ingredienser till tortellini, wok med qourn och färsk torsk till fiskgratäng. Maträtter jag åt på 80-talet.

Jag köpte en stor påse plockgodis – jag tycker inte ens om godis!

På systembolaget var det något som greppade Morbergs omtalade vita och röda samt la ner en flaska Gnarly Head i min handlingskorg – trots att jag var där ensam.

Inte en enda flaska Rioja så långt ögat kunde skåda!

Fredagsmysets ordinära Dill och gräslök var oväntat utbytt mot den supernya Creamy Taco chips från OLW – aningen innovation där faktiskt.

Hur står stjärnorna?

Vad händer när man sugs in i ett svart hål?

Är det sant att man inte åldras i rymden?

Var ska jag spotta?

Av , , Bli först att kommentera 2

 

När solen är på andra sidan klotet och sniket envisas med sin frånvaro är det svårt att hitta orken. Jag säger inte att jag ramlat ner i ett mörkt hål där jag fastnat med halva kroppen i kvicksand. Inte heller ligger jag naken under sängen inlindad i ett brokigt överkast och inandas dammråttor – men i alla fall…

I helgen gästade vi Vilhelminas mörkaste inlandsskog för att torpets, ladugårdens, bastuns och utedassets tak skulle bli fri från massiva snömängder. Vi var tio stycken skottglada vänner som slogs om spadarna och äntrade opålitliga stegar upp på sliriga takåsar.

Vi åkte skoter, lunchade vid muurikkan, kokade diskvatten på vedspis, lullade runt i långbombare och Helly Hansen , bastade och gjorde snöänglar, spelade spel och drack Irish Coffee.

Köldtemperaturen visade -28.

Visst sög jag in en hel del inspiration, supersprall och skaparanda under denna underbara helg med mina galna vänner men hur landar man i vardagen? Är det bara att sluta suga och spotta ut orken?

 

Huvvaligen

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Jag är inte som alla andra.

Det vet jag.

Jag är inte som man ska vara.

Det vet jag också.

Jag lever inte efter den mall som kallas normal.

Exakt.

Jag gör ofta det man egentligen inte får göra.

Skäms inte ens.

Obstinat rebell.

Kanske det.

Nu är klockan 00.46. Det är torsdag. Jag ska precis käka middag.

Det är inte normalt.

Oxfilé, pommes frites, baconlindad sparris, fetaoststoppad tomat & grillad haloumi.

Fruktansvärt!