Kevin Lindskoug fortsätter att leverera för Björklöven.

Han fortsätter också att dansa på isen efter leveranserna. Han gjorde det efter Mora borta, han gjorde det nu igen.

Så här såg det ut efter segern på onsdagskvällen

Åttonde segern på tio matcher, fjärde raka, en sniper som levererar, en kulturbärare som också gör det.

Ett försvarsspel som är tätt bakåt, två målvakter som levererar och ett anfallsspel som numera är effektivt.

Det finns inte så mycket att klaga (jo lite, men vi tar det längre ned) på just nu när det gäller Björklöven. Det är egentligen bara att konstatera att de gröngula är ett väldigt harmoniskt lag med gott självförtroende just nu som vinner hockeymatcher även när starten som den i dag var, inte är den bästa och när tränaren skäller ut laget efteråt.

Det är bara att rida på den vågen, knipa så många poäng som det går. Oskarshamn hemma i nästa match. Hörde jag tre poäng?

Björklöven-Timrå 3-1 (0-1, 2-0, 1-0)

Första perioden: 0-1 (12.23) Andreas Molinder (Emil Pettersson).
Andra perioden: 1-1 (5.08) Emil Lundberg (Felix Maegaard-Scheel, Stefan Andersson), 2-1 (11.37) Mark Hurtubise (Stefan Öhman).
Tredje perioden: 3-1 (7.10) Alexander Hellström (Mathias Trygg),
Skott:22-22 (5-9,11-7, 6-6)
Utv: Bjö: 5×2 min, Ti: 6×2,

Domare: David Bergman
Publik: 3618

Min syn på matchen:  

En ganska frejdig förstaperiod spelmässigt, men inte direkt den bästa av Löven som var lite för slarviga, saknade ödmjukhet och gled lite för mycket..

För Björklöven var det bara Lucas Sandström som gladde. Vilket andra byte han hade. Två offensiva tacklingar som hette duga, två räder och läckra passningar. Vilket självförtroende han visar upp just nu. Så mycket ett par avgörande mål kan göra med en spelare.

Björklöven har lyckats överbrygga onödiga utvisningar bra den senaste tio-matchers perioden och så även i denna period. Sex man på isen först och sedan en solklar slashing på Kalle. Otroligt onödiga utvisningar båda två, men starkt dock att klara utvisningarna även om Ludvig Nilsson bara skulle satt 1-0 för Timrå. Han hade öppen kasse, men sköt på Lindskougs benskydd.

1-0 målet var logiskt. Det är sånt som händer mot ett frejdigt lag och inte spelar färdigt situationer. Kim Karlsson droppar med fyra spelare på väg framåt istället för att gå på mål, spelet vänder och firma Molinder/Pettersson gör det bra för Timrå. Kanske inte uppenbart, men jag tycker att det är lite Kims mål. Fullfölj situationer.

Efter målet fick Löven aldrig något grepp om spelet utan det flängde fram och tillbaka utan tydlig struktur. Lyckligtvis för Löven kom inget 0-2 mål.

Björklöven vaknade dock till rejält i andra perioden. Som om de fått en hårtork i paus. En riktigt underhållande period.

Quist vaknade till allra mest från start. Han har utan tvekan högst toppfart av alla Björklöven på skridskorna. Hans två aktioner där han först gick köksvägen och sedan i nästan byte vrickade genom mitten var värda ett mål, men sådana ska ju göras också. De ges inte bort.

En bit in i perioden vaskade W & W om i kedjorna och det gav effekt direkt. Emil Lundberg, Kim Karlsson och Felix Maegaard-Scheel placerades i hop och pang kom 1-1. Björklövens hetaste spelare över fem matcher, Stefan Andersson sköt och Emil Lundberg tryckte in returen, precis den egenskapen som han är ganska ensam om i Löven.

En stund senare kom även 2-1.

När Hurtubise fick pucken på vänsterkanten sa jag rakt ut, som om han kunde höra typ, ”Visa klass då” och han skickade upp pucken rakt upp i bortre krysset. Det blir inte mer klass än så. Transatlant-sniper var ordet.

Det har ju varit ett fungerande koncept på slutet att klara av tre mot fem situationer, så varför inte igen… Men skämt å sido, det måste blir slut på dessa onödiga aktioner i 4 mot 5 från Lövens sida. Nu var det en puck-out av Quist.

Starkt att kunna sortera ut 3 mot 5 även om det var mot seriens sämsta lag i powerplay, vilket syns. Timrå har inget riktigt hot i powerplay.

En väldig kamp från start i tredje perioden. Trots att känslan redan då var Björklövenseger så är aldrig 2-1 en trygg ledning.

Och Björklöven tog heller inte vara på sina chanser inledningsvis. Kim Karlsson hade en makalös som aldrig ens blev ett skott, Löven spelade sig genom ett powerplay utan att näta, men när Acke Hellström (!) sedan fick skottläge, då satt trean där.

Hans första mål (och poäng för den delen) för säsongen, hans andra i Allsvenskan någonsin och dra mig på en vagn. Trygg stod för ett klassartat förarbete.

Acke passade sedan på att sänka Jimmie Jansson fullständigt. Regelrätt, men Jansson var som en blöt fläck efteråt.

Från 3-1 och in kändes det som en säker historia. Kevin Lindskoug fick briljera lite och ända smolken i bägaren var väl att det inte blev något mål i powerplay på fem chanser.

I slutändan är det en match som Björklöven vinner och det ska dom vara nöjda över, men starten var inte bra och laget drar på sig alldeles för mycket onödiga utvisningar som kommer att straffa sig i längden.

Men så dålig som Mats Waltin tyckte att Löven var. Nä så dåliga tycker jag inte att de var.

Värt att notera:

¤ Björklöven vann tekningarna med 37-26 (halleluha). Till och med Ekeståhl-Jonsson hade plusstatistik med 12-9, Mathias Trygg hade naturligtvis inte det (4-5). Jorden är inte platt.

¤ Jag har klagat lite på Henrik Nyberg och värvningen av honom tidigare. Han ska ha en sak. Han jobbar riktigt hårt. Hans forechecking är verkligen intensiv. Dock så har han verkligen inget skott och är en ganska speltekniskt eländig spelare på den här nivån även om han är ung. Det är en kraftig nedgradering att ha honom som right-skytt i PP istället för Palme. Kom tillbaka säger jag bara.

¤ Genomsnälle Stefan Anderssons utvisning för roughing i andra perioden kan ha varit den första i karriären (typ), men som Otterhall sa på pressläktaren. ”Han är ju polis”…

¤ Det är så att jag börjar fundera på Björklövens tre mot fem statistik.Vad jag kan minnas är laget sju av nio i den spelformen i år. Laget är makalösa på att krångla sig ur dessa till synes omöjliga situationer.

¤ Vad är det med Kim Karlsson och att avsluta. Var sitter det egentligen. Hans miss när han frispelas och slottet i tredje är ingen slump att han tappar och inte får iväg. Det är något som bara inte stämmer där.

¤ Någon som noterade ståplats-sittplats interaktionen i tredje. Bra gemensamt tryck av alla i ”ladan” mot slutet. Nu med alla segrar. Kan det bli över 4000 på fredag?

¤ Jag har inte sett W & W mixa så mycket med formationerna i en och samma match som idag. Det fungerade, men varför gjorde det? Jo för att Waltin tyckte att INGEN gjorde vad de skulle i första perioden. Intressant att se så mycket coaching hur som helst.

¤ Waltin hyllade Hellström efter matchen, men spelade honom ”bara” 17.43. Bland det minsta jag sett på länge..

¤ Emil Lundberg är verkligen tillbaka från sin skada. Ibland när spelare varit skadade måste de smyga tillbaka. Emil är samma spelare som före skadan. Trots alla missade matchen är han bara ett mål bakom Lucas Sandström (sju fullträffar) som Lövens bäste målskytt.

Mest intressant sagt efter matchen:

Mats Waltin:

Ja i princip hela presskonferensen var ju intressant. Bara att kolla in den här om du missat den.

Min favorit var: ”Det är skamnivå inför hemmapublik och sponsorer.”

Seger med 3-1 mot Timrå, fjärde raka seger och åttonde på tio matcher. Då borde Mats Waltin vara lite nöjd allafall.

Göm det…

Jag kan ärligt säga att jag aldrig varit med om en värre kapnings någonsin efter en seger.

Mats Waltin tog ära och redlighet av hela truppen (utom Acke och Kevin) på presskonferensen.

Här har ni några citat:

– Första perioden är fruktansvärt dålig. Ofta när man förlorar brukar man prata om att prestationen var bra, men resultatet var dåligt. Jag måste vända på det resonemanget. Våran prestation är inte okej. Resultatet måste vi vara glada över tre poäng. Jag är oerhört kritisk mot första delen av matchen. Det är inte okej att komma ut så mot ett lag som verkligen gör allt för att vinna.

– Så som vi inleder matchen inför våra hemmafans. Jag blir uppriktigt förbannad. Det är inte okej. Nu löste det sig tillslut, men det var inte okej.

– Ett tag kändes det som skitsamma om vi låter forwards spela backar och backar forwards.

– Det är skamnivå inför hemmapublik och sponsorer.

Ja, ni kan ta och kika på presskonferensen själva här om ni vill.

Gjorde han rätt? Ja Waltin brukar alltid vara ärlig och känner han så, då uttrycker han sig också så, men jag säger som kollega Otterhall. ”Tur att han inte såg matcherna i fjol om han tyckte det här var dåligt”.

Vad säger ni. Var kapningen vettigt?

Första hemmamatchen på 17 dagar och första gången på tre matcher som hemmapubliken får se sitt lag som vunnit sju av nio matcher och det med bara en förlust under ordinarie tid på dessa matcher.

Dessutom kommer ett Timrå som har tre raka förluster med 6-15 i målskillnad i ryggen, vars tränare beskriver det som att ”Vi är på botten i allt just nu”

Det låter lite som en mumsbit, men Björklöven har bara sex ordinarie backar, Jon Palmebjörk är skadad och i den här serien är inget, absolut inget självklart.

Det lär komma ett Timrå som är både svaga i självförtroendet, men samtidigt väldigt hungriga. Det och Björklövens offensiva form borgar för en ganska rolig match med mycket chanser.

Laget:

Jonathan Harty är skadad, Jon Palmebjörk vilar en match till.

Så här ser laget ut sett från gårdagens träning.

Målvakter: Johan Mattsson (Kevin Lindskoug)
1:a femman:  Rasmus Edström, Acke Hellström, Kim Karlsson, Mark Hurtubise, Lucas Sandström.
2:a femman: Stefan Andersson, Per Hållberg, Henrik Nyberg, Stefan Öhman, Nicklas Johansson.
3:a femman: Tommy Wargh, Karl-Johan Lundström, Mats Lavander, Mattias Trygg, Felix Maegaard-Scheel
4:a femman:  William Quist, Viktor Ekeståhl-Jonsson, Emil Lundberg.
Extraforward: Henrik Nyberg

Mina nycklar till seger:

¤ Starten. När du möter ett lag i dålig form då är det extra viktigt att sätta tonen. Det är lätt att få lite gamnacke när du förlorat ett par matcher i rad och sedan släpper i mål tidigt. Dessutom har Björklöven inte spelat hemma på ett tag och publiken är sugen på att se sitt formstarka lag. Rid på den vågen.

¤ Powerplay. Även här kör vi på temat att smid medan järnet är varmt. Björklöven har haft seriens bästa powerplay de tre senaste omgångarna. Det är bara att fortsätta att bygga självförtroende, låta pucken gå och visa det för motståndarna när lägena kommer.

¤ Spelvändningar. Timrå spelar med en väldig skridskoåkning och med en härlig frenesi, men kan i sin ungdomliga entusiasm gå bort sig en del. Därför våga vända spelet snabbt och straffa Timrå.

Sagt från Lövenhåll:

– Timrå ett skridskostarkt lag. Vi är beredda på att det kommer att gå fort, säger Patric Wener.

– Vi ska passa på att rida på vågen när det går bra. Jag tycker att vi höjt offensiven flera klasser och fortfarande har en stabil defensiv, säger Stefan Andersson.

Noterbart om Timrå:

¤ Timrå är seriens näst minst effektiva lag med 56 mål på 650 skott, alltså 8.62 procent av skotten går i mål. Björklöven står på 9.41 procent efter 48 mål på 510 skott vilket ger en sjundeplats i den statistiken,

¤ Timrå är seriens sämsta lag i powerplay med 15.39 procent eller 13 mål på 85 lägen. Dock är Timrå seriens bästa lag i boxplay där laget bara släppt in 11 mål på 79 underlägen vilket blir 86.08 procent i PK.

¤ Timrå är seriens näst sämsta lag på att teka. Timrå har vunnit 48.24 procent av sina tekningar, vilket bara Björklöven med sina 44.95 procent placerar si lägre med.

¤ Timrå har lyckats vända en enda av tolv matcher när motståndarna har tagit ledningen den här säsongen.

¤ Bästa poängplockare i Timrå är Emil Pettersson med 16 (6+10) poäng på 23 matcher. Emil var ett frågetecken inför matchen, men kommer till spel. Ingen spelare är skadad eller sjuk i Timrå inför matchen. Näst bästa poängplockare är Johan Persson med 15 (9+6) poäng.

¤ Timrås medelålder på 22.6 år gör laget till näst yngst i serien. Timrå beskrivs ofta som unga, medan Asplöven som är yngst med 22.0 sällan nämns med ålder. I fjol var Björklöven äldsta laget i serien.I år är snittåldern 24.9 vilket placerar lagt mitt i tabellen.

Sagt från Timrå-håll:

– Det mesta hackar för oss just nu. Vi är på botten spelmässigt. Framförallt handlar det om att blir mer noggranna i passningsspelet. Vi vill spela med hög fart och bra skridskoåkning och det kräver en viss kvalitet i passningsspelet. Vi har en plan på hur vi ska ta oss ur den här situationen och om en tre, fyra matcher ser vi om vi lyckats, säger tränare Roger Forsberg till Timrås hemsida.

När vi ändå är inne på Löventalanger så har en av de allra största den senaste åren, 17-årige Calle Grundström gjort sitt första SHL-mål för Modo ikväll.

Han styrde in 2-3 mot Växjö i Vida Arena när Modo tillslut föll med 3-5.

Grundström har gjort sju matcher i Modo-trjöan och har producerat 21 skott på mål, men det här var det första som letade sig in,

Grundström var en av Björklövens bästa spelare i deras 97-lag som skördade framgångar för två år sedan och bl.a vann Modocupen, vilket är lite av inofficiella SM.

Grundström var med och vann TV-pucken 2012-13, där han gjorde 15 poäng på 8 matcher. Han har dessutom meriter från U17 och U18-landslaget och har för Modos J20-lag i år gjort 13 poäng (8+5) på 11 matcher.

En talang i förskingringen alltså som levererar.

…eller inte riktigt. Näst flest av alla klubbar i landet enligt den här undersökningen som svenskhockey.eu presenterat.

Jag vill dock dissekera listan lite. Den speglar inte helt rättvist som jag ser det.

Som ni ser har Björklöven producerat 12 spelare som tagit steget hela vägen till eliten och är aktiva just nu. Det är en imponerande siffra och säger verkligen något om hockeykulturen i Umeå och om hur skickliga Björklöven är i åldrarna 7-15 år. Först och främst gör dessa siffror inte fullständig rättvisa då t.ex. Karl-Johan Lundström (Vindeln), Nicklas Johansson (LN91), Jon Palmebjörk (Teg) och Emil Wrenman (Vindeln) inte räknas som egna produkter då de ändå egentligen är fostrade i Björklöven även om de spenderade några ungdomsår i andra klubbar. Den korrekta siffran på Björklöven är egentligen 16 spelare.

Dock är det så att samtliga av dessa spelare som är födda efter 1988 förutom Emil Wrenman spelar i andra lag än Björklöven. Alltså är trenden precis som vi alla sett att ja Björklöven fortsätter att producera elitspelare, men från årskullarna 1989 och framåt väljer de andra klubbar från 16 års ålder.

Lite roligt att Skellefteå som hyllas så ofta för sin ungdomsverksamhet inte finns med. Det beror på två faktorer. Delvis är Skellefteå väldigt duktiga på att locka spelare till sig i 15-års åldern och förädla dessa, men sedan handlar det om hur du räknar. Om spelare från Clemensnäs, SK Lejon, Kågedalen och Jörns IF m.fl som faktiskt fått sin fostran i Skellefteå från tidigare tonåren och framåt skulle räknas. Då hade Skellefteå varit en bit upp på listan.

I antalet egna produkter i allsvenskan är Björklöven också högt uppe, men här gäller samma fakta som ovan. Räknar vi in de fyra jag skrev om där så har Björklöven åtta egna produkter vilket är flest i serien.

Frågan är dock hur detta ser ut om två år. Var är Björklöven då?

* * *

Den ännu mer intressanta frågan är om Björklöven nu är en av Sveriges bästa klubbar på att skapa elitspelare. Hur ska föreningen göra för att de ska bli kvar.

Svaret är naturligtvis att de måste gå upp till J20 SuperElit, men hur ska då föreningen göra det?

Det är den svåra frågan.

Som jag ser det är svaret pengar. Pengar som måste tas från A-lgsverksamheten och överföras till en rejäl satsning på J20. Nu är det för sent för i år, så planerna måste handla om nästa år.

Björklöven tränade i dag mellan 16.00 och 17.30.

Det var ett ganska kort pass på 45 minuter innan Wener och Waltin bröt och vissa stannade kvar för att nöta individuellt.

Under träningen där jag såg ca 25 minuter var det intensivt med fem mot fem spel på ett mål och intensiva åkövningar.

– Så här ska ni träna. I dag tränade ni som vinnare. Precis den intensitet vi vill se, sa Wener efter träningen.

Jon Palmebjörk körde i grå tröja (ej tacklingsbar) och av allt att döma spelar han inte i morgon.

– Jon lär behöva vila en match till, men vi får ta ett sent beslut, säger Wener.

Rasmus Edström däremot körde för fullt och siktar på spel.

Annars var det en hel hord av juniorer på träningen.

Förutom Simon Lundström tränade även Adam Ählström och någon till (Andre Ekström typ)

Hur ska då Löven ta sig an Timrå?

– Det är ett väldigt skridskostarkt lag. Det gäller att vi kommer ut som vi ska hemma och inte hamnar på hälarna, säger Stefan Andersson.

Läs mer om honom i morgondagens tidning, på webben och i Lövenappen i morgon. Andersson har hittat formen sista matcherna.

I och med placeringen av Patrik Nevalainen och Linus Boström i frysboxen så ser vi en trend i Björklöven säsongen 2014-2015.

Vissa gillar den, andra inte, men den är ett faktum. Det sker en utrensning i Björklöven av egenproducerade spelare.

Låt oss ta det från början.

När ny sats togs mot Allsvenskan 2011-2012 så var det med uttalade målet att ”Vi ska ha ett lag som bygger på spelare med bakgrund i Björklöven”.

Löven skulle tillbaka till rötterna. Det var hemvändarna som skulle göra susen.

Under två år värvades hela 10 spelare med sin hockeyfostran i Björklöven till Björklöven.

När Löven sedan tagit steget till Allsvenskan spelade de med hela 13 spelare som fått sin hockeyfostran i Umeå och Björklöven.

I fjol när Tommi Hämäläinen var ungdomsansvarig fick han sent på säsongen uppdraget att försöka ”locka tillbaka utflugna juniorer”.

Då var det i ett led att ta J20 närmare SuperElit, men även då, så sent fanns tankarna kvar där. Att bygga på det egna.

Sedan har hela sportsliga ledningen byts ut både på senior och juniorsidan inför den här säsongen.

Redan under våren fick Markus Lundberg, Jens Ledin och Oscar Molin veta att de inte får några nya kontrakt.

Isak Ahrling som imponerat i Björklöven under säsongen fick inget kontrakt heller och sedan när säsongen kom igång så hamnade även Martin Johansson utanför laget.

Några veckor efter det kom nästa besked. Alexander Sundström får inget kontrakt.

I förra veckan kom nästa ”bomb”. Patrik Nevalainen och Linus Boström ska leta sig till andra klubbar för att få speltid. Vi pratar alltså frysbox.

Vi pratar om åtta egna produkter som sorterats bort under sju månader.

Då räknar vi inte Emil Wrenman som spelat mycket sparsamt (10 av 23 matcher) och näst intill placerats i Teg under delar säsongen så långt.

Det ställer ett par frågor:

Sett till kvalitet, har det varit rätt beslut från Grönberg & Co?

Det är mycket möjligt så. I nuläget är resultaten bättre än i fjol och trenden är god.

Var är laget på väg egentligen. Hur många egna produkter ser vi i Björklöven nästa säsong?

Karl-Johan Lundström har varit skadad 15 av 23 matcher och snittar över 20 matchers frånvaro per säsong de senaste åren. Förlänger verkligen Grönberg med 27-åringen?

Nicklas Johansson har ett utgående kontrakt. Han har visserligen en härlig fart och har imponerat på slutet men 4 poäng på 18 matcher. är det tillräckligt för ett nytt kontrakt och hur påverkar det var sambon Emma Berglund flyttar?

Som jag ser det kan det vara så att Björklöven har kvar tre egna produkter säsongen 2015-16.

Jon Palmebjörk, Acke Hellström och Viktor Ekeståhl-Jonsson som har kontrakt över nästa säsong.

Från 13 till 3 på ett år…. Bara smaka på det.

Hur reagerar fansen den dag då Björklöven har noll egna produkter i laget?

Sanningen är att som det ser ut när J20 är långt från SuperElit så fylls det inte på underifrån. De som kommer hamnar i Modo, Luleå eller ve och fasa Skellefteå.

Så vad händer med varumärket, fansen och klubben om den blir till en fullständig främlingslegion likt Växjö.

Jag hoppas att klubben aldrig hamnar riktigt där, men lite åt det hållet är det på väg.

Det handlar om att ställa sig frågor. Vad är viktigast för en klubb?

Framgång, själen eller båda i en kombination.

Tillbaka igen. Trist med det korta uppehållet, men vi får mynta den nya lagen ”Du skola aldrig glömma datorladdaren hemma om du har en ASUS som inga multiladdare fungerar för”.

Vi ska först och främst börja på en positiv not med några kalla fakta. För det är mycket positivt just nu.

¤ I och med straffsegern mot AIK behåller Björklöven sin plats som seriens formstarkaste lag, nu över nio matcher och än mer imponerande så gör det så utan att spela på topp i match efter match. Det är imponerande. något annat går inte att säga. Jag noterar dock att aftonbladets hockeyblogg som naturligtvis fokuserade på krisande AIK tyckte att en poäng mot Björklöven inte är okej. Alla verkar inte ha noterat vilka som är seriens formstarkaste lag.

¤ Emil Lundberg har fått fem frilägen på hela säsongen och satt fyra av dom. Det är en underskattad kvalitet att få in pucken oavsett omständigheter när läget kommer.

¤ Lucas Sandström har nu avgjort tre matcher i rad. Han tar nu upp kampen med Jon Palmebjörk om vem som har gjort fler ”gwg:s – Game-winning goals”. Det är nu tre lika i matchavgörande mål från duon.

¤ Henrik Nyberg fick förlängt kontrakt säsongen ut. Det betyder att Löven nu har 12 forwards igen även utan Boström. Eller det beror på hur du räknar. Med Emil Wrenman som numera spelar med Teg mestadels är det 13. Jag hoppas att han imponerade mot AIK. På mig imponerade han inte mot Almtuna, men det finns tid nu för att göra det.

* * *

Sen tränade Björklöven i dag mellan 14.00 och 16.00.

Jag var inte själv på träningen i dag, men kollega Erik Åström (Ja vi är kollegor nu igen) var där.

Han bjöd på denna bild.

Viktor Ekeståhl-Jonsson fick ett felskär i en två mot en situation, braka in i sargen, träningen blåstes av tillfälligt och Ekeståhl leddes av isen. Därefter satt han ett tag i båset och såg mörbultad ut.

Jag tog ett snack med honom efter träningen.

– Det var bara för stunden som jag var lite groggy. Jag slog i huvudet i sargen och vilade en stund, men sen var jag tillbaka igen mot slutet av träningen. Det är okej med mig, meddelar Ekeståhl.

Förhoppningen är att alla utom Harty ska spela på onsdag mot Timrå. Det avgörs om Palmebjörk spelar beroende på träningen i morgon.

Jag ska åka förbi och se så att alla överlever träningen.

Jag hade tänkt mig tystnad, men innan strömmen tar slut hinner vi med detta.

Sporten-medarbetaren Karl Sundström som pluggar journalistik i Strömbäck gjorde ett livsstilsportätt i skoluppgift som han ville gästpublicera här.

Så här kommer det. Karl möter Green Devils ordförande Alexader Lindgren. En både intressant och läsvärd text. Vi hörs.

Spelare kommer och går, men fansen på ståplats H består.
– I stort sett kretsar hela livet kring Björklöven, berättar supporterklubben Green Devils nyvalda ordförande Alexander Lindgren.

I ena ringhörnan står en hänsynslös kommersiell slukarmaskin. På den andra sidan står de ideella krafterna. Det är den moderna idrottsrörelsens eviga balansgång, kommersialism kontra idealism. Går det egentligen att hitta en balansgång? Är det möjligt att nå sportslig framgång utan att tänja på sina ideologiska gränser? Som nyvald ordförande för Björklövens supporterklubb Green Devils får Alexander Lindgren tacklas med frågor som dessa.

När vi möts över en kaffe börjar han med att berätta om sin hockeybakgrund. Uppvuxen i Hörnefors, med en klubba i handen, var Björklöven redan i tidig ålder ett naturligt val.
– Man började stå lite i klacken när man var där som liten och hängde. På så sätt kom man ganska snabbt in i gemenskapen, berättar han.

Det ena ledde till den andra och tillslut kom han i kontakt med Green Devils.
– Jag och en kompis började gå på hockey mer regelbundet. Sedan blev han invald i styrelsen och jag året därpå. Och på den vägen är det.
I vännernas ögon är han Björklöven-killen. En stämpel han mer än gärna bär.
– Det är där man har sitt liv. Det är så man lever och det är så man kommer leva på ett eller annat sätt.

Lindgren utvecklar resonemanget kring sin livsstil.
– Det är roligt. Vi är ett bra gäng och man träffar många nya människor. I stort sett kretsar hela livet kring Löven. Man jobbar konstant i huvudet med styrelseuppdragen som man har. Man jobbar med idéer om hur man kan göra inför nästa resa och match. Allt kretsar kring det. Det är inte så att man vaknar och det första man gör är att tänka på Löven. Men det finns som alltid där, så fort man kollar telefonen ser man om något har hänt. Det är en väldigt stor del av livet.

”Det ska vara småjävligt”

När det skrivs om supporterklubbar i media handlar det ofta om negativa händelser. Lindgren är också mycket mån om Green Devils rykte.
– Man vill inte framstå som pajasar. Det ska vara hjärta i det hela. Det finns oerhört mycket hjärta och passion i vår supporterförening vilket jag är stolt över. Vi är alltid där. Tittar man på en del andra större lag så ser man att det inte är samma grej. De går bara dit när laget vinner.

Många påstår att Björklövens seniorverksamhet bara gått utför sedan SM-guldet 1987. Det ställer sina krav på supportrarna.
– På något sätt har man blivit lite van med motgångar. Det ska vara småjävligt. Man har som vuxit in i det.

När det kommer till andra hockeysupportrars syn på Green Devils är den mestadels positiv.
– Det kan vara någon negativ insändare i tidningen som tycker till ibland. Men jag tvivlar på att de personerna är särskilt intresserade av Björklöven. Ute i landet har vi väldigt bra rykte. Det märker man när man pratar med säkerhetschefer och poliser. Vi ställer sällan till med någon skit. Vi gör vår grej, sen drar vi hem.

”Man hatar Skellefteå, så är det.”

Hockeyklimatet i Västerbotten har förändrats på sistone. Björklövens tvångsdegradering och Skellefteås nytänk banade för ett maktskifte i länet. Idag spelar Skellefteå AIK i en helt annan hockeysfär än Björklöven – men det förändrar inte synen på grannen i norr.
– Man hatar Skellefteå, så är det. Det är något som man har vuxit upp med. Känslan är att övriga samhället nästan försöker släta över det. Då ingen annan tar det på allvar så gör vi det. Det blir vår uppgift att försöka påminna folk om hur det ligger till.

Barriärer bryts och rivaliteter urholkas. Den moderna ishockeyns framfart har på senare år kört över ett gäng svenska rivaliteter. Asplöven har börjat låna av Luleå, Timrå av Modo och i dagens Björklöven hittar vi Rasmus Edström, med ett förflutet i Skellefteå AIK. Finns det något heligt längre?
– Inte för dom kanske. Varför skulle vi vilja samarbeta med Skellefteå? Man vill kunna stå rak i ryggen.

Stå rakryggad eller vika sig för sportslig framgång? Det är den eviga balansgången i den moderna ishockeyvärlden.
– Jag faller hellre med hedern i behåll, såvida det inte blir ekonomiskt bekymmersamt igen. Det spelar egentligen mindre roll om vi harvar i Allsvenskan eller division 1. Klubbdirektörer, spelare och ledare kommer och går, men det är fansen som består. Lite så fungerar det.

”Det skulle bli ett jävla liv.”

Rasmus Edström gjorde lånematcher för Björklöven redan under fjolåret. I år är han åter tillbaka i en Löven-tröja. Denna gång över en hel säsong.
– Man kan inte göra något åt det. Han spelar i Björklöven nu. Själva grejen är att värvar man från SAIK, då är det vår spelare. Men lånar vi, det är ett steg mot något annat. Vad skulle bli nästa steg? Ska vi bli som Asplöven och låna ihop oss ett lag? Då kommer det bara sluta på ett sätt. Jag minns när Sundsvall var i Allsvenskan med ett hoplånat lag. Då blev det som för Asplöven, de lyckades inte fylla hallen.

Lindgren vågar inte tänka på hur det skulle kännas om Edström bara var början på ett framtida inofficiellt samarbete. Det går helt enkelt inte.
– Det skulle bli ett jävla liv, det är ett som är klart. Men det är inte så att vi ska bli någon gestapo och säga åt folk att göra si eller så. Men vi kommer aldrig hålla käften. På något sätt vill vi ändå att folk ska förstå hela bakgrunden.

”Vad är ett lag utan själ värt?”

När Rasmus Edström spelade för Björklöven ifjol svarade fansen med att protestera genom att stå tysta – något som inte kommer bli fallet den här säsongen. Lindgren motiverar fjolårets beslut:
– Fortsätter de att hålla på och låna spelare så kommer det tillslut bli tyst. Och hur jävla roligt blir det då? Man hör många som går på hockey för vår skull, snarare än själva hockeyn.

Jag målar upp ett scenario för Lindgren. Balticgruppen skulle bestämma sig för att gå in med en massa pengar i Löven. Som gengäld vill de ha namnrättigheterna och nya klubbfärger. Hur hade klacken reagerat?
– Vid namn och färger går gränsen. Vill de gå in med pengar kan de få en logga på isen eller så. Växjö Lakers är skräckexemplet. De har bytt hur mycket som helst. Nu har de köpt ihop ett nytt lag och så står fansen där och hejar. I min mening är de inte värda ett skit. Vad är ett lag utan själ värt? Åker de ner i division 1 kan de lika gärna sätta klubben i konkurs. Där är vi annorlunda. Supporterklubben ökade i antal för varje år i division 1.

Spelare kommer och går, men fansen på ståplats H består. Innan vi skiljs åt påminns vi om att Björklöven möter Timrå ikväll.
– Då tar vi tre poäng, säger Alexander Lindgren innan han beger sig ut i regnovädret.

KARL SUNDSTRÖM