Finns det någon grundtrygghet i spelet?

Ny förlust för Björklöven trots stundtals storspel, men efter kollapsen spelmässigt i första periodens slut ställer jag mig frågan. Var finns tryggheten och ryggraden i Björklövens spel?

Björklöven kom ut som ett lag jag inte sett tidigare den här säsongen. William Quist tacklade, Jon Palmebjörk (!) tacklade, ja till och med Pär Edblom tacklade. Det såg fartfyllt, energifyllt och aggressivt ut. Tempot första 12 minuterna var galet, ett Lövenmål hängde i luften. Ända tills 1-0 kom. Då försvann allt. Björklöven tappade fullständigt spelet. Hade ingen aggressivitet längre, bara dumpade utan att jobba efter, såg vilsna ut. Alltså minuten efter att ha sett så självklara ut…. 1-0, blev 2-0 som kunde blivit 3-0 på straff.

Hade Felix Maegaard-Scheel tryckt in 1-0 när han sköt i ribban efter ett par minuter då hade Björklöven troligen tuggat på, fortsatt ha energi, Hästen hade lockats upp och det hade blivit en helt annan matchbild. Nu blev det inte så.

Det ställer mig frågor. I fjol låg visserligen Björklöven näst sist efter 13 omgångar så allt var inte guld och gröna skogar. Dock hade laget en grundtrygghet i vad de gjorde. Därför vände de underläge till seger 12 gånger i slutperioden under fjolårs-säsongen.

I tredje perioden när Björklöven kom tillbaka in i matchen var spelet riktigt bra. Då fanns energin, de långa anfallen var där, de pressade ner Hästen i egen zon, de satte press och kunde faktiskt ha vänt matchen, men om det spelet finns i laget, det vi såg första 12 och sista 12 minuterna. Varför ser det ut som det gör ändå den övriga tiden?

Visst det är tidigt än, men var är den tryggheten. Just nu känns det som att Björklöven är ett lynnigt känslostyrt lag likt en hormonstinn tonåring.

Det kan bli riktigt bra, men också riktigt, likgiltig dåligt också.

Björklövens spel kräver energi. För att checka fast motståndarna måste energin finnas där. Hur spelar de när energin inte är på topp?

Björklövens spel väcker just nu fler frågor än svar.

Samtidigt ska det bli intressant att följa utvecklingen av just detta. Kommer tryggheten på plats, när gör den så och hur bra blir Löven då?

¤ ¤ ¤

Vi kunde dock konstatera ett par detaljer:

¤ Kevin Lindskoug är fortfarande ja, Kevin Lindskoug. Hans två räddningar efter sidledsförflyttningar när Björklöven spelade tre mot fem var av högsta klass.

¤ Jon Palmebjörk var tillbaka från barnafödandet och hans tredje period var magnifik. Med lite bättre skärpa hade han gjort tre eller fyra mål. Allra bäst var att han fick spela med radarpartnern Stefan Öhman och de klickade som om det var 2013-14 igen

¤ Tommy Jonsson är inte passiv och intetsägande i båset allafall. Han rörde om rejält i tredje perioden i alla kedjorna, men när han sedan märkte att Öhman och Palme var heta så spelade den duon i stort sett vartannat byte.

¤ Kalle Ekelund som inledde säsongen bra blandar och ger just nu. Flera klockrena försvarsingripanden, men sedan en galen stötning och en tripping på straffen. Det känns lite osäkert på var Ekelund säsong tar vägen. Blir den flipp eller flopp.

¤ Det går bara inte att vinna i Norrköping. 18-5 till Hästen på fem matcher. Nästan värt att lämna v.o nästa gång…

¤ Björklövens boxplay fortsätter att vara seriens bästa. Tre nya stopp den här matchen och Viktor Ekeståhl-Jonsson är kung i spelformen.

¤ ¤ ¤

Vill ni höra kommentarer från matchen rekommenderar jag:

Presskonferensen efter matchen

Rasmus Bengtsson om matchen (som nu åker hem till Rögle)

Två snabba mål fällde Björklöven (Med Jon Palmebjörk, Tommy Jonson och Kevin Lindskoug som surrar)

Palmebjörk: ”Vi borde gjort tre, fyra mål”