Spetslöst Löven tappade segern

Björklöven tog poäng för sjätte gången på sju matcher. De har hittat en grundstabilitet som vi inte sett på ett tag, men söndagens förlängningsförlust var spetslöst som bara den.

Jag tycker att det vara talande hur matchen slutade. Björklöven hade haft ett powerplay i andra och ett i tredje. PP1 som för dagen bestod av Stenlund-Ädelgran, Fredde A, Hage, Stenqvist och Talaja spelade 1.35 i första powerplayet utan att egentligen ta sig till ett enda läge. När PP2 med 2 x Andersson (J&S), Ottosson, Farley och Lindqvist kom in skapade de ett läge direkt som dock inte resulterar.

I tredje perioden när Björklöven får powerplay har Ädelgran klivit av efter (den korrekta) tacklingen från Lucas Carlsson på honom och Lukas Ericsson ersätter honom och de får 1.18 utan att åstadkomma egentligen något. PP2 kommer in och har problem med passningsspelet och lyckas inte med något förrän det är spel fem mot fem då de får till ett skottläge som Sörensen räddar.

Södertälje får powerplay. De sätter pucken i händerna på sin assistkung (Fredric Weigel) som ska styra powerplay, han serverar målkungen Thomas Valkvae-Olsensom trycker upp 2-1 och extrapoängen till SSK. Det tog 27 sekunder.

Björklöven har statistiskt seriens tredje bästa powerplay, men Björklöven har inte gjort mål i powerplay sedan 18 december mot Leksand och inget sedan Alex Hutchings blev skadad. Den formation som fungerat bäst i powerplay var Stenqvist, Hutchings, Farley, Talaja och Fredric Andersson med PP2 där 2 x Andersson, Linkan, Ottosson och Hage spelat. Jag fattade aldrig varför Löven övergav de uppställningarna.

Som det är nu trots den fina statistiken så är inte Björklövens powerplay alls ett hot. Den lurar lika mycket som statistiken gör för boxplay där Björklöven spelat riktigt bra på slutet, men fortfarande ligger sist.

Sedan om vi ser till Björklövens uppställning i matcher på forwardssidan:

Isak Stenlund-Ädelgran – Fredric Andersson – Lukas Ericsson – Klassisk tredjelina med tvåvägsspelare, men någon med lite spets.
Emil Norberg – Tobias Hage – Roope Talaja – Klassisk hårt arbetande tredje eller i topplag fjärdelina med spelare som funkar båda vägar.
David Lindqvist – Axel Ottosson – Austin Farley – Typisk andralina med renodlat offensiva spelare, små snabba och irrationella.
Mattias Granlund  – Nicklas Johansson – Mattias Granlund – Typisk fjärdelina med defensivt och energimässigt starka spelare.

Det är ju bara att kika på det. Det saknas spets i Björklöven. Utan Hutch och Murphy finns ingen förstalina. Tänk er Hutch, Freddan och Murphy i första, flytta ned Lucas istället för Norberg i andra. Då är det en helt annan uppsättning på forwardsidan som hotar och är balanserad.

På så sätt är det ganska lättvärvat för att få bättre spetsbalans i laget. In med en (om Hutch kommer tillbaka hyfsat snart) annars två offensivt spetsiga spelare och du får en annan hotbild offensivt som löser tre istället för en poäng i en sån här match.

Enormt mycket fokus på Peter Lyth efter den här matchen. Ja, han är extremt dålig, det har han alltid varit. Speciellt är han ojämn och inte konsekvent. I den här matchen funkade det ganska bra rätt länge, men i tredje perioden var det 4-5 gånger som han borde ha tagit en utvisning på Södertälje, men släppte. Speciellt Nicklas Grossmann hade frikort att göra exakt vad han ville. Sedan tog Lyth den korrekta utvisningen på Hage i förlängningen och då klarade vissa i publiken inte av att kontrollera sig. Jag har sällan hört så mycket okväde från så många vuxna människor. 70-åriga gubbar på läktaren letade efter saker att kasta på Lyth när han gick ut och det regnade över honom där och då. Det är naturligtvis inte acceptabelt att kasta in saker på isen, men det säger något när publiken reagerar på det sättet.

¤ ¤ ¤

Matchen då?

Jo Björklöven gjorde en ganska stabil match. De var lite bättre i första perioden, kontrollerade Södertälje rätt bra och skapade ett par lägen, men hade inte spets nog för att sätta dit dem. Austin Farley satte inte sina lägen och det kostade dyrt för Löven.

Södertälje kom ut med bra energi i andra, satte press på Björklöven, men de lyckades ta sig ur den och kunde återigen flytta upp spelet. Sedan kom 1-0-målet, snyggt av Messy, snabbt uppfattat av Granlund, men det väckte känslor. Backman interferade SSK-målvakten något före målet, domaren stoppade SSK-passningen med skridskon så målet tände Södertälje. Det gjorde att resten av perioden mest bestod av stök, bök, dubbelutvisningar, ett minislagmål, tacklingen på Stenlund-Ädelgran och det blev alltså inte så mycket av slutet på perioden spelmässigt.

I tredje kom så kvitteringen. Ja, Simon Åkerström, som helt klar har höjt sig i det offensiva efter Modo-insatsen, hamnar på mellis, Jakob Andersson likaså och Ludwig Blomstrand (som Löven borde huggit på) kommer på baksidan och direktskottar in 1-1 fint nära stolpen två mot en. Det går att skylla på hur dåligt, slarvigt det var av Löven, men att begära att inte ett enda misstag ska få ske är för mycket. Det måste göras mer än ett mål framåt. Det är det som är hela grejen här. Defensiven var stabil i matchen, men med ett misstag.

Löven tar över matchen igen mot slutet och är ganska nära att sätta dit 2-1. Åkerström har ett bra skottläge, men Sörensen räddar, Stenqvist har ett bra läge, men det styrs precis utanför. Det är ganska nära, men det känns lite för sent. Sett till matchbilden borde Björklöven ha gjort mål nummer två och/eller tre redan innan den här slutforceringen så det är det jag tar med mig i slutändan.

Björklöven har tagit poäng i sex av sina sju senaste matcher. Södertälje (h) 1-2 e.fl, Vita Hästen (b) 3-2 e.fl, Modo (b) 4-2, Troja (b) 0-3, Leksand (h) 4-0, Karlskoga (b) 2-3 e.st, AIK (h) 4-1.

Det ger 13 av 21 poäng, 1,86 poäng per match vilket är bra siffror och det ger 18 mål framåt 2,57 per match och 13 insläppta 1,86 per match. Där ser vi svart på vitt vad den imponerande siffran är. Det är antalet insläppta mål. Det är där poängen kommit. Det är inte där problemet finns just nu.

Slutligen ett par notiser:

¤ Jacob Andersson spelade mest i laget med 24 minuter. Han har varit bra i sex-sju matcher i rad just nu och börjar ta steget upp bakom Pukka och Backman som mest pålitlige back om det fortsätter så här. Det var en lite oväntad utveckling för mig, men ack så roligt att se.

¤ 4272 är en riktigt bra publiksiffra. Det räckte med ett par segrar och ett litet uppehåll från hemmamatcher så var suget tillbaka för publiken. Kul!

¤ Löven vinner tekningarna med 30-28. Fredric Andersson hade 12-6 och för er som fungerar på om Nicke J borde ersätta Vikström som tekare så hade han 1-5.

¤ Roope Talaja var aktiv i första perioden och med fem skott hade han flest på mål (delat med Messy och Jacke), men kvaliteten på avsluten är för låg. Ser man till målskyttet från tidigare år i SM-Liiga med 18, 12 och 10 mål så ska det kunna finnas där, men det gör det inte nu även om han sett bättre ut på slutet.

¤ Joakim Fagervall fortsätter verkligen att coacha aktivt match efter match. En liten detalj var i slutet av tredje där han spelade Åkerström och Stenqvist ihop på backen vid offensiv tekning då de sett bäst ut skyttemässigt från backplats.