Lövenbloggen

Namn: Björn Forsgren

Epost: bjorn.forsgren@vk.se

Sysselsättning: Sportreporter
Ålder: 23
Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror.
Bor: Centrala stan.
Därför blev jag reporter: Endast på grund av sportintresset.
Första idrottsminne: Tre mål på ett byte mot Hörnefors i pojkhockeyn. Eller, det kanske inte var det det första, ville bara få in det nånstans...
Bästa idrottsminne: Manchester Uniteds trippel -99. Då var jag tillräckligt ung för att hitta ett nytt favoritlag och det gjorde jag med råge. Trodde innan det att Inter var mitt lag men när jag såg Beckhams högerfot i champions league-kvarten lagen emellan var jag såld. Jag började matchen som Intersupporter men kom på mig själv med att jubla när United vann. Så kan det gå.
Värsta idrottsminne: Kvartsfinalen mot Finland i Nagano -98. Jag hade gått hem "sjuk" från skolan och slog mig självsäkert ned i TV-soffan för att se finnarna bli överkörda. Fiaskot blev dock totalt när det bästa svenska landslaget någonsin åkte ut redan i kvarten.
Bästa egna insatsen på plan: Jag gjorde alla mål Spöland gjorde i åldersklasserna P85 och P86 i Solifercupen nån gång i mitten på 90-talet. I själva verket var det bara ett, men håll med om att det låter coolt!
Sämsta egna insatsen på plan: Fotbollscomebacken borta mot Holmsund i b-lagsserien för två år sedan. Hade inte spelat fotboll på fem år och var mycket bakis, ändå kallades jag in på grund av spelarbrist. Efter förutsättningarna gjorde jag en fullt godkänd match, men ärligt talat var jag nog rätt bedrövlig.
Tittar helst på: Entourage, Californication, The wire m.m. Filmmässigt står gamla gangsterrullar högst, framför allt Gudfaderntriologin och Scarface.

Visar inlägg med etikett Karusell
Visa träffar från alla bloggar

Nu börjar karusellen igen

Så kom - till slut - beskedet om Arto Sirviös framtid. Han får packa sina grejor och lämna Umeå, för något förnyat förtroende i Björklöven får han inte. Snacket om att de ömsesidigt kommit överens om att han skulle lämna köper jag inte - Arto har ju tydligt deklarerat att han ville stanna i Löven.

Även om jag tyckte att klubben skulle välja kontinitetens väg tänker jag inte såga beslutet, det finns helt klart grund för det. Årets Björklövenupplaga är trots allt den sämsta någonsin sett till hur tabelläget ser ut. Och inte blir det faktumet roligare av att det troligtvis också är den dyraste upplagan någonsin.

Men nu börjar samma karusell igen. Arto ska först slutföra sin tjänst i Löven fram till ett tag efter säsongens slut, och det spelar ingen roll hur profesionell och ärlig en sportchef är - skulle han hitta/ha hittat guldkorn på marknaden är det klart fasen han hellre tar med sig dessa till sin nästa klubb än att ge det till Björklöven. För Arto var det ju samma situation förra året och han medgav då att det kändes lite konstigt.

Sedan ska Löven hitta en ny sportchef. En sportchef som ska lyssna på årets ledarstab och andra för att analysera vad som behövs värvas och vad man ska göra sig av med.

Sedan ska sportchefen hitta en tränare.

Sedan ska lagbygget (utrensning version femtioelva?) påbörjas.

Och sen blir nästa säsong en säsong där laget ska spelas ihop för att bli ett fungerande lag.

Det ska bli intressant att höra hur ledningen ser på framtiden.