Lucas vardag

Lite smått och gott som jag bjuder på - smågodis surt och sött, samt lite salt

Vasa vår stad i barndomen

Av , , Bli först att kommentera 3

Resan till barndomstaden Vasa.
Jag och min syster Monica har i många år pratat om att åka till Vasa i Finland tillsammans
- kanske för att uppleva barndomsminnen eller kanske främst för att umgås och träffa vår släkt.

Nå slutligen blev det både bestämt och bokat en resa.
Först så tänkte vi att jag åker båt över från Holmsund och hon flyger till Vasa från Stockholm,
men eftersom Lars skulle på kurs till Stockholm så blev det bokat enligt följande:
Jag åkte ner med Lars till Stockholm, bokade en resa till Åbo, med hytt och bil samt middagsbuffét
Sedan skulle vi köra bil upp till Vasa och bo på hotell 2 nätter, därefter åka bil ner till Åbo och ta en dagsfärja till Stockholm.
Blev rätt billigt drygt 3000,- för båda två.
Jag såg framemot allt och att få umgås med syrran och minnas tillsammans.
Båtresan blev riktigt bra med mat och underhållning ombord.
På morgonen bilade vi uppåt och var i Vasa kanske där vid 13-tiden.
Då körde vi runt och fotade på ställen där vi bott och varit.
Tyvärr regnade det en del.
Vi bodde på Levonsgatan i Brändö och det huset är ju bortrivet sen många år tillbaka.
På platsen står ett cykelförråd och på själva gården där det var en damm står nu ett hyreshus.
Alla våra tre närbutiker stod tomma.
Men en del hus stod kvar så mycket nostalgi.
Vi körde även er till ”mattstranden” och den var moderniserad så det var ju faktiskt en besvikelse.
Det var på vår tid en flytflotte med tunnor som man stod i och skurade mattorna med tallsåpa.
Bild från nätet:

IMG_0831

Sedan var vi och tog varsin ”Makupala” smakbit – ganska likt en parisare på en grillkiosk.
Efter rundturen så checkade vi in på hotellet och därefter for vi
till vår moster Christel ”Kitti” och hennes man Bjarne på besök.

Där fick vi ett foto som var taget på just vår gård i Brändö:

IMG_1134
Och hur jag än redigerar så blir bilden liggande..

Efter att vi fikat så for vi till begravningsplan och besökte gravarna på våra döda släktingar.
I Finland är ju gravar väldigt viktiga och man besöker de ofta.
Så det kändes bra att besöka både farmors och mormors gravar bland annat.

Sedan sov vi på hotellet och på morgonen tog vi oss en tur till vår faster Raija.
Där kikade vi på gamla foton och jag tog bilder på de med min Iphone så att jag skulle ha lite kopior.
Bland annat fanns det kort på min pappas mormor och morfar.
Hos Raija åt vi makaronilåda på finskt vis dvs med köttfärs inte skinka/fläsk.

Sedan tog vi bilen och for till vår farbror Veijo och hans fru Iris och hälsade på.
Där fanns även min kusins dotter Katariina.
Där blev det fika och prat om gamla tider.
De har flyttat från hus till lägenhet och den var fin.
Lägenheterna i Finland har ju faktiskt oftast egna bastun och det fanns det här så klart.

Sedan skjutsade vi hem Raija och därefter till stan och shoppade – sedan till hotellet.
Medans syrran duschade så tog jag en promenad för alldeles i närheten av hotellet så bor min ”småkusin” dvs en syssling Marina – så jag passade på att besöka henne och hennes dotter.
Hennes sambo var bortrest. De har byggt ett alldeles eget Muminhus på tomten i storleken som en lekstuga så den fick jag kika i.
Sedan for vi till stan igen och käkade ute.
Väl på hotellet så packade vi och la oss rätt tidigt för uppstigning kl 03:00 för att hinna köra bil ner till Åbo och färjan hemåt.
Bilresan ner gick bra förutom två saker..
1) Fartkameran tog kort på mig i all hast!!
2) Monicas ena sko försvann nånstans på vägen?

Båtresan hem gick bra och vi kände oss riktigt nöjda och glada åt att ha fått denna resa gjord äntligen.

Hade gärna velat hälsa på fler personer men tiden räcker ju inte till alltid.
Vi var dessutom där en helg så många var till sina stugor ute i skärgården.

Men man får väl kanske göra om det någon gång..?

 

 

Bli först att kommentera

Den som letar han finner

Av , , 2 kommentarer 7

Ibland är det ju så att saker försvinner – ja man lägger något på ”ett bra ställe” och sen är det som om detta försvinner från ens hjärna.
Kan utan att skämmas berätta att jag letat och letat nycklar, glasögon, plånboken och nu rodnar jag lite grann, men jag har parkerat min bil i Vindeln och sen gått och letat en timme innan jag hittade den – en gång.

Gillar när stormarknader sätter upp skyltar med bokstäver så att man lätt ska hitta igen sin bil.
Tänkte en gång att NU ska jag lägga bokstaven på minnet.
När jag kom ut så såg jag helt plötsligt att det var ju en massa såna skyltar på parkering, såna där blå med ett vitt stort P på..

Nu har vi i flera dagar letat efter våra walkie-talkies. Så jag har idag letat rum efter rum och alla tänkbara ställen, två orangea snabbtelefoner med två laddare ska ju inte bara kunna försvinna.
Jo men visst i en korg under några gardiner där hade Lars gömt de.. i hans rum. Så jag var HELT oskyldig – IGEN!

Jag hade för något år sedan en nyckelknippa i ett långt lila band och det var väl tre nycklar på den, bara borta.. Letade som en tok.
1 eller var det två år senare hittade jag de på tomten i gräset, där jag hade tänkt ha höns.

Det sägs att det som inte är stulet kommer tillbaka -  så är det väl för det mesta.

När det är något viktigt som man måste komma ihåg, t ex en veterinärtid, då man ska kolla upp sitt husdjur, och puts väck så glömmer man det.
Jag fick samtal en fredag väll för sisådär 25 år sedan, hade bokat tid hos Bardh i Vindeln för att få ett friskintyg på min hund eftersom jag skulle till Finland på söndagen.
Kl 1900 på fredag ringer telefonen, och en man säger ”Var är du?” Hemma svarar jag..  ”Jamen du skulle ju komma hit ikväll?” Va? Vem pratar jag med?? ”Bardh – veterinären”..
Tur det var nära och tur jag fick komma om än lite sent och på så vis kunde jag ju åka till Finland med hunden.

Jag har i stort sett ALLTID haft samma kod på mitt bankomatkort, en dag när jag skulle ta ut pengarna så sa den ifrån – fel kod..
VA?? Jag provade alla sifferkombinationer jag bara kunde komma på och bankomaten tog kortet!

Än idag är det omöjligt för mig att minnas vad sifferkoden var.. som jag haft i många år..

Så jag kanske håller på att bli senil, dement eller är det bara helt vanligt att man glömmer saker så där bara.

Namn på personer försvinner, få se – vad hette hon den där – ja du vet? Jamen hon som bor där borta som har en man som heter – ja just det?
Så står man där och känner sig dum.

Jag gissar att jag ska börja lösa korsord mer och lägga patiens så kanske minnet förbättras – eller är det bara att acceptera att jag är gammal och glömsk?

Nåja walkie-talkies ligger på laddning i alla fulla fall.

Men var ställde jag de riktigt??

2 kommentarer
image0-001

Hönsmarknaden

Av , , Bli först att kommentera 2

Wow – detta kommer att bli succé – redan fullbokat och massor med skojiga säljare!

image0-001

Bli först att kommentera

Nu har vi tre hundar

Av , , Bli först att kommentera 5

Är hundvakt i helgen, så vi har tre hundar, en nyttig prövning, ska nog bara ha max hundar i vår familj.
Hunden vi är hundvakt åt är snäll inte det, men det blir lite väl mycket bus.
Mina eccoskor är deformerade, två grytlappar är söndertuggade, det har pinkats inne och på nätterna har de haft party party.

Ja så kan det vara.

Att ha Linuz 9 år och Lady 2 år är alldeles lagom för oss två medleålders män.

Idag skulle min pappa fyllt 75 år från det ena till det andra..

Bli först att kommentera

Jag är ingen tävlingsmänniska

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag har aldrig gillat att tävla i typ frågesport, idrott eller liknande.
Däremot utsätter jag mig och min man för olika slags bedrifter.
Nu senast så skulle vi se vem av oss som kunde gå ner mest i vikt, procentuellt.
Vi hade vår startvikt i december runt juletid och stoppdatum var den 30/4.

Jag har då skippat en hel del av mitt glassätande, jag köpte mig ett fastepaket, jag höll igen med kvällsfika.
Köpte såna där dietpulver som man skulle ersätta måltider med.

Som mest vägde jag 87,8 som minst 79,5 men när det var invägningsdatum så stannade vågen på 82,5.
Behöver jag skriva att jag förlorade?

Den som gick ner mest i vikt skulle få bestämma nästa utlandsresa, den vi planerat inför hösten.

HADE jag vunnit så var min plan en resa till San Fransisco i 2 veckor, det är nån slags Pride där som jag gärna velat gå på.

Lars hade planerna på en Estlands SPA-resa i en vecka.

Den som vann skulle få boka resan, vart den ville hur länge den ville och dessutom endast behöva betala själva bokningsavgiften.

Så nu har Lars bokat en 2 veckors resa till Grekland i höst med ”all-inklusive”, hans andel i betalningen blev 2400,- jag får lägga ut 21090,-

Det är första gången vi är borta 2 veckor så vi får hoppas på att det blir bra.
Vi åker till ett hotell vi inte bott på förut, men vi har bott på orten, tyvärr så gick inga resor till det hotell där som vi bott på förut som vi gillade mycket.

Så nu får jag väl lägga in en ny plan på en ny tävling som jag kan vinna – inför nästa år.

Hmm får se.. vad skulle man kunna tävla i som jag vinner??

Det skulle vara en bedrift om vi satte tidtagarur på nätet, dvs vem av oss som tillbringar mest tid på internet.
Jag skulle lätt vinna..

Lev och må!

Bli först att kommentera