Alarmerande utveckling i Mexiko

Senaste nytt: fem barn ihjälskjutna i Mexiko. Det ger en notis i svensk media men inget mer. Det är märkligt tyst fortfarande i Sverige om kriget mot droghandeln i Mexiko. Inbördeskriget i Syrien, bilbomber i Kabul och sammandrabbningar i Kashmir får stor uppmärksamhet i media. Samtidigt kan man hävda att utvecklingen i Mexico utgör det största hotet mot både USA:s och europeiska länders säkerhet.

Bakgrunden är följande: när USA slog ner mot de colombianska kartellerna på 90-talet så blev de mer beroende av mexikanska karteller för införseln av droger. Det har gjort flertalet mexikanska karteller så starka att man övertagit distributionen helt och står idag för 70% av droginflödet till USA. Våldet har eskalerat sedan 90-talet och regeringen i Mexico stod länge passiva inför utvecklingen. Sedan 2006 har man ändrat taktik och med stöd av USA används nu militären mot drogkartellerna.

Upp mot 70 000 mexikaner har dött sedan 2006. Det är fler än i många regelrätta inbölrdeskrig världen över. Många är inte ens inblandade i kartellerna utan oskyldiga som får sätta livet till. Kartellerna är välorganiserade och välutrustade. Kartellen Los Zetas består exempelvis av avhoppade elitsoldater som använder sig av taktik och utrustning som bedöms likvärdiga med reguljära arméer.

Fem mördade barn, ja det är tyvärr vardag i dagens Mexiko. Internet svämmar över av kartellernas filmade avrättningar som man uppladdar för att försöka skrämma varandra. Det är halshuggningar med motorsåg, barn som får halsen avskuren och styckningar med yxor. Situationen är nu så allvarlig att media i gränsområdena mot USA inte vågar rapportera om kartellerna och lokala politiker tvingas anpassa sig till kartellerna för att inte mördas. Det finns även starka misstankar att Sinaloakartellen infiltrerat delar av militären.Finansministern har talat om att den bristande säkerheten orsakar ett årligt produktionsbortfall för landet på 1%.

Frågan är om kriget mot drogkartellerna håller på att förloras. Över 200 städer har infiltrerats av mexikanska karteller enligt amerikanska justitiedepartementet, som bedömer detta som det allvarligaste hotet från organiserade brottslighet. Sinaloakartellen har nu också förgreningar in i europeiska städer.

Den här utvecklingen av organiserade brottslighet är oerhört farlig. Från svenskt håll måste vi förstå att Mexikos och USA:s kamp är avgörande även för utvecklingen i vårt eget land. Om stora stater som dessa har problem att bekämpa kartellerna så kommer ett litet land som Sverige ha mycket svårt att freda sig. Det kommer behövas mer svenska och europeiska insatser för att stoppa det här alarmerande hotet mot vår nationella säkerhet och demokrati.

 

 

 

5 kommentarer

  1. jb

    Förstår inte riktigt var det nationella hotet mot Sverige finns. Istället för att häva ur sig massa wikipedia-fakta och tala om ”det alarmerande hotet” kanske du skulle föreslå lite vad som ska göras, och vilken typ av kamp som ska föras mot vad? Vilken kamp för USA? Har den fungerat? Och varför är denna kamp avgörande för utvecklingen i Sverige? Och vad för utveckling i Sverige är det du skriver om?

    Synnerligen onyanserat inlägg, förstår inte syftet, Nancy Reagans gamla paroll ”just say no” innehöll mer substans.

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Syftet med inlägget är att belysa en konflikt som inte syns i tidningskolumnerna men som kastat Mexiko in i en mycket allvarlig situation. De mexikanska kartellerna är mycket allvarliga hot mot demokratin och säkerhet även i vårt eget land om inte utvecklingen bryts.

      • jb

        Varför då inte skriva att uppskattningsvis 337500 personer dött i Colombia i detta Nixon-startade krig sedan 90-talet(http://www.hellonearthblog.com/2011/12/over-500k-dead-from-drug-wars-in.html)? Lite bortglömt det också. I så fall har väl svensk demokrati varit hotad av drogkarteller sedan Escobars tid, och då är det väl inte så att utvecklingen är ny, utan att detta har pågått i sisådär 30 år.

        Det ni politiker måste börja förstå är att kampen/kriget mot droger inte går att vinna. Lite som att föra krig mot att folk kör för fort. Varför inte vända på det; USA:s(Och Sveriges?) krig mot droger är ett alarmerande hot mot demokratiutvecklingen i Syd- och Centralamerika. Tror det skulle finnas mer sanning i ett sådant uttalande.

        • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

          Tack för att du vill diskutera detta. Är det något som är ett hot mot demokratin så är det att attityden till droger blir allt vanligare i vårt och andra länder vilket skapar en efterfrågan som sliter sönder syd- och centralamerikas nationer. Kampen mot droger handlar också om förebyggande arbete, upplysning samt fattigdomsbekämpning och se till att unga i världens länder har en chans till utbildning och trygghet. Lösningen är inte att bedriva en mindre restriktiv politik när vi ser vilka konsekvenser detta får.

          • jb

            Återigen kan man vända på det. Istället för att skriva; Den liberalare(tror det är det du menar, så fyller i det) ”attityden till droger blir allt vanligare i vårt och andra länder vilket skapar en efterfrågan som sliter sönder syd- och centralamerikas nationer”, så kan man istället skriva; den restriktiva politiken(läs; kriget) mot droger i väst sliter sönder syd- och Centralamerikas nationer.

            Det som jag finner märkligast är att det står att du jobbar i socialpsykiatrin och är utbildad socionom och inte kan se att den restriktiva politiken skadar, den skadar något så hemskt, både i Sverige och i Syd- och Centralamerika. Den kriminaliserar missbrukare, som behöver vård och inte poliser och fängelsestraff. Den gör att drogsmugglare kan bli mångmiljardärer och kan köpa sig en armé för att bedriva sin terror och mörda. Om du inte kan se det, så finns det inte så mycket att ”diskutera”, om du ser det, varför är det en god idé med en restriktivare politik? Och vilka är konsekvenserna av en mindre restriktiv politik som du skriver om?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
RSS Nytt från vk.se