Cykling i Umeå

Umeå hamnar på 6:e plats i landet i Cykelfrämjandets kommunvelometer för 2014. Det är andra året Umeå är med och höjer sitt poängvärde i år beror bland annat på en ökad satsning på underhåll och god cykelpolitik. Som många vet har en satsning på 15 miljoner extra under 4 år kickat igång för att reparera slitna cykelvägar runt om i Umeå stad. Resultatet av kommunvelometern är väldigt bra för att bara vara andra gången vi deltar. Jag skulle vilja påstå att vi utan tvekan är en av Sveriges bästa cykelstäder redan nu.

Att skrota bilen och bara cykla är det bästa jag gjort. Jag tar mig från Ålidhöjd och till Umedalen på 30 minuter. Från Röbäcks centrum kan jag ta mig till brofästet på kyrkbron på 10-15 minuter. Likaså tar jag mig från Ålidhöjd till Rådhustorget i centrum på prick 10 minuter, helt klart snabbare än att köra bil och parkera. Jag cyklar på ”Pilen”, en svensktillverkad cykel från Målilla i Småland.

Umeå har en bra cykelstruktur med en myriad av goda cykelvägar. Hela 92% av vårt cykelvägnät är separerat från biltrafiken. På med hjälmen och ut och cykla!

 

4 kommentarer

  1. Steppe

    ”God cykelpolitik”? Skämtar du?

    Att jag cyklar i Umeå gör jag för att jag tycker att cykling är fantastiskt, men jag gör det trots cykelpolitiken, inte på grund av den. Cykelvägar slits upp av vägarbeten och ledningsdragning och asfalteras igen först månader senare. De används som parkeringar av poliser, hantverkare eller gemene man. Bilister i Umeå har ingen respekt för cyklister och behandlar utfarter som korsar cykelväg som motorvägar.

    Att vara cyklist i Umeå är förenat med frustration och och direkt livsfara, men för all del, klappa gärna er själva på ryggen och låtsas som att ni är duktiga.

  2. Susanne

    Tyvärr är Umeås cykelbanor bland det sämsta jag upplevt. Visst finns det gott om dom men dom är dåligt anpassade för cykling åtminstone i lite högre hastigheter. Ofta alldeles för tvära kurvor helt i onödan. Nybyggda delar är sämre än gamla. Till exempel finns sällan plats att mötas två cyklar på nya cykelöverfarter. Många ombyggnationer har gjort dert sämre för cyklister. När det är mycket folk ute är cykelbanorna näst intill omöjliga att cykla på eftersom folk både går och cyklar huller om buller.

    Största problemet är nog just att cykelbanorna är separerade från biltrafik nästan överallt. Det har lett till att många bilister här inte verkar tycka att cyklister har något i trafiken att göra. Man ska aldrig blanda gång och cykeltrafik där mycket folk kan röra sig samtidigt. Det blir problem direkt det är mycket folk. Fordonstrafiken passar bättre att blanda, åtminstone upp till 40 km/h.

    Ni borde satsa på att göra det enklare att cykla på gatorna i stan. Införa cykelboxar mm. Cykelfält är också en bra lösning om man gör det ordentligt och med målad asfalt i avvikande färg. Öst på Stan har man bara dragit cykelfälten i rännstenen som antingen är full med vattensamlingar eller blöta lövmattor. Ett bra exempel på hur det inte ska göras. Ni skulle titta på hur framstående städer inom cykling gör. Titta till exempel på Köpenhamn, Amsterdam, New York och Stockholm. Stockholmarna brukar klaga men det är ändå en dröm att cykla där jämfört med Umeå.

  3. Per A.

    En kommun som faktiskt har rivit upp cykelbanor för att spara underhållskostnader bör inte slå sig för bröstet alltför mycket…

    Själv så är jag året-runt cyklist i Umeå, och tycker att staden är tämligen lättcyklad.
    Men…

    Att det går bra att cykla i staden beror på främst att staden är tämligen liten och tämligen platt. Cyckelinfrastrukturen är långt i från så bra som den borde vara.
    Många av de äldre cykelbanorna är uppenbarligt slarvigt byggda, med svåra återkommade tjälskador som följd.
    Samtidigt så är många av de nybyggda banorna illa genomtänkta, med omotiverade tvära svängar i anslutning till backar och tunnlar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
RSS Nytt från vk.se