Idag skriver jag och Ulrika Edman(v) på Folkbladets debattsida om socialt arbete. Det krävs att vi är många, och över partigränser, som höjer våra röster för att motverka fattigvårdens återkomst och stå upp för människovärdet. Läs här nedan:
Larmrapporter om tillståndet i kommunernas socialtjänst har de senare åren avlöst varandra. Det handlar om anmälningar som inte hinns med, bristande bemanning och inspektionsresultat om bristande kvalitet.
Bakom rubrikerna finns en välfärd som ständigt försvagats när resurserna inte hängt med ökade behov. Kvar finns duktiga socialarbetare som utför ett heroiskt arbete utifrån en tung arbetssituation.
Som nya ledamöter i Individ- och Familjenämnden och med en bakgrund inom socialt arbete är vi djupt oroade över samhällsutvecklingen. Riskerna för en återgång tillbaka till den fattigvård som rådde innan socialpolitikens etablerande måste stoppas.
När samhällets åtagande dras undan blir det upp till frivillighetssektorn att fylla behoven. Frivillighetsarbetare gör ett ovärderligt arbete, men grunden måste alltid vara en stark och generell välfärd där frivilliginsatserna utgör ett viktigt komplement.
Kommunernas roll i det sociala arbetet har alltmer blivit till en upphandlingsfunktion än att handla om förändringsarbete. Socialt arbete ska inte vara en butik, där omsorgen om människan blir en vara som går att paketera och sälja över disk. Socialt arbete får inte heller förpassas till en tjänst som medborgarna erbjuds, utan stöd ska ges utifrån behov.
Med utgångspunkt i just barnens behov vill vi peka ut ett antal viktiga åtgärder:
– Stopp för barnfattigdom. Att barn växer upp i fattigdom borde vara oförsvarbart för alla politiska partier. Partierna måste lägga sina inbördes trätoämnen åt sidan och kraftsamla för återupprättandet av välfärdsstatens ansvar. Tydliga mål ska sättas upp för avskaffandet av barnfattigdomen och arbetet bedrivas utifrån beprövad erfarenhet och forskning.
– Rimliga förutsättningar. Socialtjänstens personal på alla nivåer måste ha förutsättningar att utföra ett grundligt och högkvalitativt arbete. Politiken måste säkerställa att personalen har en rimlig arbetsmängd med ansvar för de höga sjuktalen bland socialarbetare.
– Investera på sikt. Likväl som investeringar i vägbyggen, företag och maskiner ska socialtjänsten ha utrymme att arbeta förebyggande och systematiskt med framtida risker för ohälsa och kriminalitet. Ett fungerande system över tid för sociala investeringar och jobb för unga behövs.
– Håll utredningstiderna. Utredningstiderna på anmälningar rörande barn ska klaras inom den lagstadgade tiden på max fyra månader. Det finns inget försvar för att barnens hälsa riskeras för att samhället inte klarar av att organisera en fungerande handläggning.
Människovärdet hänger på att alla ska ha rätt till ett fullvärdigt stöd när vi av olika anledningar i livet har behov. För ett långsiktigt arbete med ökad självständighet som mål, innebär det att stödet först kan behöva öka för att på sikt successivt kunna minska. En verksamhet präglat av kortsiktighet eller för den delen med enbart vinstintresset i fokus har inga incitament för att behovet skulle minska – och därmed intäkterna.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påbörjade tillsammans under förra mandatperioden en satsning på sociala investeringar. Det är ett sätt att beskriva det sociala arbetets essens; det vi investerar i en människa i form av tilltro, stöd och resurser – mentalt och materiellt – får samhället tillbaka flerfaldigt. Det är den inslagna vägen som bör fortsätta.
Andreas Lundgren (S)
ordförande Individ och familjenämnden
Ulrika Edman (V)
gruppledare Vänsterpartiet och ledamot Individ och familjenämnden
Senaste kommentarerna