Skadestånd och försörjningsstöd

I nuvarande socialtjänstlag finns ett systemfel när det gäller brottsoffers ideella skadestånd. Den som fått ideellt skadestånd, dvs ersättning för kränkningar och för sveda och värk behöver inräkna detta som inkomst när försörjningsstödet beräknas. Det vill säga först förbruka sitt skadestånd innan försörjningsstöd kan komma i fråga.

Detta leder till att brottsoffer ges olika förutsättningar att hantera sin återhämtning vilket inte är önskvärt. Det går inte heller ihop med lagstiftningen kring utmätning av kronofogden, där ideella skadestånd undantas eller socialförsäkringssystemet i övrigt.

Följden är att det blir i princip ”gratis” att begå våldsbrott mot exempelvis kvinnor som uppehåller försörjningsstöd. Det kan inte vara lagens mening. Anledningen till att det ser ut så här är gamla skrivningar i propositionen 2000/01:80 kring den nya socialtjänstlagen. En individuell bedömning ska kunna göras men kontaterar lagstiftaren, ömmande skäl ska inte socialtjänsten ta hänsyn till. Motiveringen är att tydligt markera att försörjningsstöd ska vara en sista utpost och detta har också fastställts i domar av regeringsrätten.

På riksdagsnivå har denna fråga diskuterats åtminstone sedan 1990-talet och flera kända politiker från höger till vänster har föreslagit en ändring. Socialstyrelsen har utifrån lagstiftarens intention i sina allmänna råd till kommunen förtydligat detta. Men det finns inget som tvingar kommunen att följa detta om man vill göra undantag på rättsäker och tydlig grund.

Vid dagens kommunfullmäktige så ställdes frågan till mig hur jag ser på detta. Det finns i min mening ett systemfel här som Umeå kommun kan behöva titta på. Antingen genom att ideella skadestånd inte ska inräknas vid beräkning av försörjningsstöd, eller hur rutinerna vid individuell bedömning går till. Detta rör sig om något enstaka fall per år så det har marginell betydelse för Umeå kommun men stor betydelse för den enskilde.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden