Nej till krisboende och fattigvård

Jag noterar att Centerpartiet och Vänsterpartiet gör ett gemensamt utspel om ett krisboende för hemlösa i Umeå kommun. Partierna är öppna med att detta är ett sätt att lösa dödläget i frågan kring uppställningsplats för EU-migranterna och därmed runda kommunledningens beslut om hur de frågorna ska hanteras. Problemet är bara att man genom sitt agerande nu fått flertalet partier emot sig och polariserat frågan ännu mer.

Den lösning man föreslår är alltså ett gemensamt krisboende(härbärge men man kallar det något mindre kontroversiellt) där alla ska kunna få en tillfällig sovplats. Man skriver att det ska vara öppet för alla, EU-medborgare men även påverkade personer, barn med flera. Socialdemokraterna tar kraftigt avstånd från den här lösningen. Vi kommer inte acceptera lösningar där olika grupper blandas på detta sätt. Den socialpolitiska utgångspunkt som ligger till grund för förslaget har ingenting att göra med hur vi vill bygga framtidens socialtjänst i Umeå. Denna form av storskalig fattigomsorg som Vänsterpartiet och Centerpartiet uppenbarligen står för betackar vi oss för. För man ska vara mycket naiv om man inte ser att detta kommer leda till att åtminstone för barn till EU-medborgare ska vistas i missbruksmiljöer. Och det inte bara vid en kris utan under mer permanent tid.

Den lösning som krävs är fler bostäder till socialpolitiska ändamål. Detta har sagts länge men det är där kärnfrågan ligger och detta är en av socialtjänstens absolut största utmaningar. Lösningen Umeå valt med övergångskontrakt har tjänat kommunen väl och till det behövs tillräckligt med jourplatser. Men det är något helt annat än motionärerna föreslår.

Det allvarliga med det här förslaget är att man tvingar kommunfullmäktige att avslå en motion som kommer påverka Individ- och familjenämnden att i ett senare skede agera inom ramen för den handlingsplan mot hemlöshet som antagits kring lågtröskelboende.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden