Folkbladet skriver idag om en mycket glädjande nyhet. Under fjolåret gjordes inga vräkningar av barnfamiljer i Umeå kommun från deras bostäder. Innan nu någon vill kommentera hanteringen ute på klockarbäcken av utsatta EU-medborgare så vill jag direkt tala om att detta inlägg inte handlar om  bosättningar på annans mark. Utan det här inlägget handlar om socialtjänstens förebyggande arbete mot vräkningar på grund av hyresskulder.

Dåvarande socialnämnden tog 2005 fram en nollvision mot vräkningar av barn under dåvarande ordförande Eva Andersson(s). Under åren som gått har Umeå kommun många gånger uppnått detta men via statistiken har det inte alltid framgått. Det beror på att exempelvis på att föräldrar med umgängesrätt men som inte har barnen boende hos sig har räknats in i statistiken om denna vräkts.

När kommunen får vetskap om att uppsägning av barnfamiljer kommer in från hyresvärden så tar man kontakt och försöker nå uppgörelser om tidiga betalningsplaner. Avböjer familjen stöd och hjälp så fortsätter socialtjänsten ta kontakt när beslut om vräkning når kronofogden och erbjuda hjälp och stöd. Målet är att barnen ska slippa ryckas upp från sin tillvaro och behöva börja om på annan plats.

Nu är nollvisionen nådd. Detta är naturligtvis ett stort erkännande till personalen vid Umeå socialtjänst. Umeborna ska vara stolt över det arbete våra socialarbetare utför i den här frågan.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

I Årsbokslutet för Individ- och familjenämnden kan vi konstatera att personalen arbetar på mycket bra med det förebyggande arbetet kring självmord. Under fjolåret var det inga självmord inom socialtjänstens olika verksamheter och vi uppfyller därmed den nollvision om självmord som vi antagit.

Fler än socialtjänst och skola måste dock involveras i detta bland Umeå kommuns alla arbetsplatser. För om något händer, så visst vill man då veta att alla gjort det man kunde för att förhindra att människor avslutar sina liv.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Idag har vi kommunfullmäktige och jag fick en enkel fråga av Ulrika Westerlund(L) som jag gärna vill dela med mig. Frågan handlade om hur kommunen agerar när man upptäcker barnäktenskap mellan en ensamkommande och en vuxen person. Detta har varit en fråga som cirkulerat i media där en hel del kommuner inte särskiljer barnet från den vuxne utan låter dem bo tillsammans.

I Umeå kommun tar vi helt avstånd från den tillämpningen. Barnäktenskap är olagligt enligt svensk lag och tack vare en resolut tjänstemannaledning inom ensamkommande-verksamheten så har kommunen tidigt varit ute och sett till att det inte förekommer hos oss. I rutinerna för vår personal ingår att uppmärksamma tecken på barnäktenskap och se till att ha enskild dialog med barnet för att ta reda på om vi behöver särskilja den vuxne från barnet. Är det så att vi ser tecken på att barnäktenskap förekommer så agerar personalen

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Från dagens VK 22/1.

Vänsterpartiet skriver i en insändare i dagens vk om att Funktionshinderrådet och undertecknad i frågan om mer utrymme för barnvagnar och rullstolar på bussen  gjort ett ”uppvaknande” och nu stöder Vänsterpartiet. Vilket trams. Funktionshinderrörelsen har under betydligt längre tid än Vänsterpartiet drivit den här frågan och personligen har såväl jag som min företrädare på ordförandeposten, Eva Andersson(s) alltid ansett att det här varit en viktig fråga. Men i Vänsterpartiets värld så har vi nu gjort en kovändning. Det är ren lögn.

Funktionshinderrörelsen och Umeås funktionshinderråd har varit framgångsrika i många frågor det senaste året, inte minst när det gäller frågan om utbildning för färdtjänstförare. Tyvärr när det gäller kraven på busstrafiken har vi inte nått ända fram trots intensiv dialog. Umeå kommunföretag som beslutar om kollektivtrafiken följer dock nuvarande standard, den sk Buss 2014 om tillgänglighet i bussar, men vi hade velat skärpa den mer. Detta hade varit strategiskt rätt då Umeå till skillnad från många andra kommuner arbetar med en översiktsplan som bygger på central förtätning längs kollektivtrafikstråk.

Vänsterpartiets historieförfalskning ter sig obehaglig. Att ett parti på detta sätt försöker ta ära av funktionshinderrörelsen är både omoraliskt och fullständigt förkastligt. Jag tar i skarpaste ordalag avstånd från detta agerande.

Andreas Lundgren(s)
Ordf Umeå funktionshindersråd

Liberalernas Ulrika Westerlund(L) arbetar med sina partikamrater nu på en egen budget för 2017 i Umeå kommun. Det skriver Ulrika om på facebook och lägger ut en bild på budgetens framsida som har titeln ”valfrihet i Umeå”.

Stämmer det så är det sensationella nyheter. Det innebär att alliansen i Umeå splittras eller åtminstone tar en paus inför årets budgetarbete. Det liknar den utveckling vi sett på landstinget då de borgerliga partierna för något år sedan la två budgetförslag och haft allt svårare att hålla ihop.

Att det gnisslat i allianssamarbetet i Umeå är ingen hemlighet och Hans Lindberg(s) har skrivit om detta tidigare. I kommunfullmäktige röstar man sällan enat utan allt mer splittrat i fråga efter fråga. Blockpolitiken som de borgerliga partierna försökt dra in umepolitiken i har varit fördummande och inneburit att alliansen inte nyttjat de olika partiernas respektive styrkor. Istället har man legat kvar med i princip samma förslag år ut och år in i budgetarbetet. Förnyelse är knappast ett ord som kännetecknat allianssamarbetet de senaste åren.

Nu får vi se hur det blir. Jag önskar Liberalerna lycka till med att utveckla sin politik. Det är bra för Umeå kommun med fler partier som vågar tänka friare utan att gruppledare ska göra upp i slutna rum för att värna gnisslande samarbeten. Det är också bra för socialdemokraterna att få till sig nya förslag på hur man kan förbättra Umeå.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Socialdemokraterna i Umeå vill halvera barnfattigdomen i Umeå till 2020. I dag är det mellan 1700-1800 barn som lever i fattigdom enligt Rädda barnens definition. Man har antingen föräldrar som uppehåller försörjningsstöd eller så låga inkomster att när hyran är betald så finns inte mycket till övrigt. För barnen innebär att växa upp i fattigdom att man ligger i riskzon för att själv bli fattig, klara skolan sämre eller få sämre hälsa. Det håller inte.

I samband med kommunfullmäktige i juni så var det (s) budgetförslag och övergripande mål som vann gehör. Därför ligger nu målsättningen om att få bort barnfattigdomen som ett av Umeå kommuns övergripande mål. Anmärkningsvärt är dock att inget annat parti vill att kommunen ska arbeta med barnfattigdomen som övergripande mål för kommunen. Inget annat parti har valt att prioritera detta som en övergripande målsättning för kommunens arbete och därför är det nu upp till oss att få fler att ställa upp på detta. Det räcker inte att enskilda partier arbetar med detta.

Det här kommer att kräva en arsenal av åtgärder för att åstadkomma en förändring. Vi ska göra det vi kan.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

I morse åkte jag på nytt 2:ans buss. Det här vansinnet med att alla ska ha sittplatser måste få ett slut. Ska en elrullstol ombord så är det fullt efter en påstigande och därefter får andra påstigande i princip välja nästkommande buss.

Det finns någon baskomliggande tanke här om att alla ska sitta bekvämt vilket gör att bussen rymmer betydligt färre än den skulle göra.  När bussen är full får resten stå trångt i bussens mittgång och hålla i sig bäst man kan. Ska sen någon av så blir det svårt att ta sig ur och tar massa extra tid vid hållplatsen. Det är dåligt använt utrymme och det är ärligt talat inte särskilt stort problem att stå en kvart tills man är framme.

Jag vet att funktionshindersrörelsen länge har drivit frågan om mer utrymme för rullstolar och barnvagnar men att Ultra i upphandlingar säger att man följer den senaste standarden och inte vill tillmötesgå de kraven. Men man måste ju våga tänka nytt. Gör bussarna mer tillgängliga, lägg in färre sittplatser och större yta så vi kan få in fler i bussarna. Lägg pengarna på bättre turtäthet istället.

När vi nu skaffar nya elbussar, se då till att vi har tillräckligt med utrymme för barnvagnar, elrullstolar och stående. Jag står gärna om det snabbar på bussen, ger mer plats till funktionshindrade och barnvagnar samt får nån ordning i det här kaoset när en del ska stå och trängas och resten sitta bekvämt.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Så är det då klart med upphandling av bron till Bölesholmarna. Veidekke vann kontraktet, bron blir 180 meter lång och tas i bruk 2017. Det här är en viktig satsning på cykelvägnätet i Umeå och som kommer möjliggöra för fler att lämna bilen hemma.

Från flera borgerliga partier har man konsekvent misstänkliggjort den här processen och ifrågasatt om Socialdemokraterna tänker genomföra investeringen. Ett parti gick till och med till val på att bron skulle byggas om de fick makten fast den redan låg i vår investeringsplan. Ett märkligt agerande där man försöker skriva om historien till att det är de borgerliga partierna som drivit på om bron, fast det från dag 1 varit en investering i majoritetens budget. Att vissa investeringsobjekt skjuts fram som skett genom åren är inget konstigt, händer ganska frekvent med större projekt som Renmarkstorget, Vasaplan, Rådhustorget etc.

För egen har jag aldrig varit orolig för att investeringen skulle förskjutas fram ytterligare eftersom jag kunnat följa budgetarbetet från insidan och vet vad vi la fast under Lennart Holmlunds sista tid som kommunstyrelseordförande. Nu blir bron av och det ska vi alla glädjas åt. Det här gör Umeå till en bättre cykelstad!

/ Andreas Lundgren
Ordf, Individ- och familjenämnden