En hörnsten på plats

Igår antog Individ- och familjenämnden kompetensförsörjningsplanen för 2016-2019 för socialtjänstens verksamhet. Det här är ett av de viktigaste strategiska frågorna som vi behandlar i nämnden under den här mandatperioden. Kompetensförsörjning är ett ganska teknokratiskt ord men det här handlar om hur vi ska kunna rekrytera personal till socialtjänsten de kommande fyra åren i ett läge där alla kommuner och landsting behöver göra samma sak. Inom nämnden behöver vi undersköterskor, personliga assistenter, sjuksköterskor, socialsekreterare för att nämna några personalkategorier.

Vi har ägnat en hel del tid åt den här planen under hösten och efter årsskiftet och politiskt funderat på vad som kan särskilja Umeå från övriga kommuner. Självklart ska vi spetsa oss i att kunna attrahera precis som alla andra kommuner. Men vi måste också våga tänka nytt. Jag vill ge tre exempel som kommer att särskilja Umeå

• Trygga anställningar.
  Det ska gå snabbare än idag att få en tillsvidareanställning i Umeå kommun. Vi kan inte ha medarbetare som går år ut och år in på vikariat eller allmän visstidsanställning. Vi vill att du ska kunna gå maximalt gå 1 år på tillfälliga anställningar mot 2 år som det är idag. Våra medarbetare ska ha heltidsanställningar och uppleva att i Umeå kommun är en trygg arbetsgivare.
• Satsa på utvecklingsvägar
  Individ- och familjenämnden har över 1600 medarbetare. Många av dessa har ingen möjlighet att kunna avancera i yrket eller bli chef. Vi vill införa fler specialisttjänster i olika yrken, precis som vi gjort bland socionomer inom barn & unga. Det ska också vara betydligt enklare att bli chef än det är idag och kunna avancera i organisationen. Socialtjänsten ska se till att vi av egen kraft kan ha påfyllning av chefsämnen underifrån.
• Samarbeta med andra kommuner
  När alla kommuner och landsting springer efter samma personal är det viktigt att förstå att vi måste samarbeta för att bli starka och gynna människor som lever här runt Umeå och Västerbotten. Vi vill samarbeta med andra kommuner om rekryteringsutmaningar och hjälpas åt istället för att konkurrera. Vi ser exempelvis med oro på hur bemanningsbranschen skapar monopol på arbetskraft söderut och den utvecklingen måste vi tänkta till runt omkring. Ett utökat samarbeta och gemensamma förhållningssätt gör att bemanningsbranschen kan vara det komplement man kan vara och kommuner och ev landstinget kan ha en fortsatt kontinuitet i sin personal. Att ha inhyrd personal som byts ut är ingen bra utgångspunkt i socialt arbete. Vi vill ha trygg personal som skapar starka relationer till de människor vi är satta till att stötta.

Kompetensförsörjningsutmaningen är kanske den största som vi har att jobba med de närmsta åren och jag är nöjd med den grund som nu är lagd.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden