Barnens bild av soc

Ett av samhällets viktigaste uppgifter är fattigdomsbekämpning. Kan vi minska barnfattigdomen i Sverige så kommer det att visa sig i att barnen mår bättre som vuxna. Färre kommer fastna i försörjningsstöd, hälsan förbättras och fler kommer att klara sin skolgång. I Umeå kommun har vi fastlagt att målet är en halvering av barnfattigdomen till 2020. Förvaltningen har getts uppdraget att fram till 2017 arbeta fram en plan på hur detta ska gå till. Under tiden måste nämnderna hela tiden förbättra sina insatser med barnen i fokus.

Individ- och familjenämnden har som en del i detta undersökt hur barn och vuxna i Umeå upplever det att uppbära försörjningsstöd. Vi har tittat på tillgång till aktiviteter och kläder, datorer och mobiler som direkt berör försörjningsstödet. En ögonblicksbild av dagens 1700 fattiga barn i Umeå.

Det vi noterar är att barnen upplever sig annorlunda från övriga barn. Det blir konflikter i familjerna som härrör till ekonomi och känslor av att inte vara modern eller jämlik. De intervjuade beskriver en känsla av att inte ha möjlighet eller rätt att existera på lika villkor som alla andra. Barnen kan tvingas kämpa om det lilla ekonomiska utrymme som finns som ska räcka till nya kläder, biobesök, cykel eller busskort. Föräldrarna känner sig i sin tur otillräckliga.

Beskrivningen av upplevelserna visar också att barnen mycket tidigt märker av att man är annorlunda. Har familjen bara dator via skolan så blir det problem när den ska återlämnas under loven. Att inte ha råd med aktiviteter påverkar barnens hälsa och skolprestationer.

Oavsett politiska värderingar så har alla politiker i Umeå ett ansvar för att barnfattigdomen ska minska. Vi kommer nu från nämndens sida fortsätta titta på hur barn och vuxna upplever sin situation i syfte att ge ett bättre stöd i uppväxten.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden