(S) är värnet mot elitkyrkan

Av , , 4 kommentarer 6

Den 17 september är det kyrkoval. Svenska kyrkans medlemmar går till valurnorna för att utse valda representanter lokalt, regionalt och centralt.

Det här är ett viktigt val då svenska kyrkan med miljontals medlemmar både förvaltar stora egendomar och påverkar vår vardag på en rad sätt. Inte minst det sociala ansvaret, en god personalpolitik och att kyrkan är en öppen samlingsplats är värden man kanske tar för givet. Men det avgörs helt av vilken politisk inriktning kyrkan väljer även i framtiden.

Nu vet vi att starka krafter inom kyrkan vill både avskaffa både partival och göra det till ett hägn för kyrkans aktiva. Det säger vi nej till.

Socialdemokratin är garanten mot denna elitkyrka. Vi är garanten för en öppen folkkyrka där vi inte tar ut avgifter för barn- och ungdomsverksamhet och stöttar utsatta människor. Och vi står upp mot främlingsfientliga försök att exkludera kyrkans ansvar för flyktingar. Den kyrka vi vill se är en stark och öppen kraft i civilsamhället.

Är du medlem i svenska kyrkan så ta ditt ansvar och rösta i kyrkovalet den 17 september.

Andreas Lundgren(s)
Ordförande, Individ- och familjenämnden

 

4 kommentarer

  1. Anders Kristoffersson

    Jag som medlem i POSK — Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan — tillhör enligt Andreas Lundgren de krafter inom kyrkan som vill avskaffa både partival och göra kyrkan till ett hägn för kyrkans aktiva.

    Några frågor: 1) Varför ska sekulära partier som på goda grunder är religiöst neutrala styra kyrkan (partipolitiskt engagerade medlemmar är förstås välkomna)? 2) Är inte kyrkan något mer än samhället? För mig sträcker sig kyrkan utöver samhället bl.a. genom profetisk förkunnelse mot orättvisor och hur kan då en kyrka som speglar samhället fylla den profetiska funktionen? 3) Kyrkan som samhällsspegel är en sak när samhället är ”gott”. Men hur är det när det blir ”ont” (nazismen i 30-talets Tyskland)? 4) Är inte aktivitet i kyrkan positivt? Kyrkan är något utöver att vara anställda som möter medlemmar som konsumenter.

    För övrigt vill POSK inte ta ut avgifter för barn och unga, att kyrkan stöttar utsatta även EU-migranter i Umeå, att kyrkan står upp mot främlingsfientlighet och vill ha en stark och öppen kyrka som förkunnar försoning genom Jesus och talar om Guds rike som en befriande kraft i samhället.

    Svara
    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Politik är aldrig obunden utan vilar på värderingar. Självklart kommer skillnad synas i hur partier prioriterar beroende på om man har en borgerlig grundsyn eller delar arbetarrörelsens värderingar. Det tar sig uttryck i vad man prioriterar och lägger kraft vid.

      Svara
      • Anders Kristoffersson

        Naturligtvis finns ett starkt samband mellan politik och värderingar. Det är dock skillnad mellan politik och partipolitik. Det innebär att det inte finns några enkla samband mellan partipolitiska värderingar och en kristen trostolkning och praktik.

        När jag företrädde S i Huddinge kyrkoråd mellan 2002 och 2012 gjorde jag det därför som kristen och socialdemokrat, inte som kristen socialdemokrat eller socialdemokratisk kristen.

        Och sedan jag 2015 lämnade partiet efter 28 år på grund av dess otillräckliga fördelningspolitik och svaga hållning i frågan om romerna i Umeå har jag fortfarande kvar min kristna trostolkning med betoning av rättvisa och försoning; se exempelvis profeten Jesaja 58 om rätt fasta och Lukasevangeliet 4:18 om frihet för de fångna. Kyrkans diakoni ska inte bara vara praktisk utan också profetisk.

        Tron och kyrkan är alltså något annorlunda än partipolitiken. De handlar inte om elitism utan något som rör samhället men som inte bara speglar samhället utan sträcker sig utöver detta, i tid och rum. Och kyrkan ska vara öppen med låga trösklar men också med tydligt tal om försoning genom Jesus Kristus och om Guds rike som en befriande kraft.

        Svara
  2. Anders Sandberg

    Vad menar (s) när begreppet ”elitkyrka” används? Att personer som är intresserade av kyrkan, delar kyrkans bekännelse, firar gudstjänst och vill verka för att det kyrkoordningen formulerar som församlingens grundläggande uppgift uppfylls, strävar efter att vara en slags religiös elit? Är det vad som syftas på som elitistiskt? Eller?

    Kyrkans uppdrag, församlingens grundläggande uppgift (enligt kyrkoordningen 2 avd) är att ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utredas och skapelsen återupprättas.”

    Attt man som förtroendevald vill verka för detta torde vara självklart. Lika självklart som en styrelse i en idrottsförening vill verka i enlighet med dess stadgar eller en politisk gruppering vill driva en viss ideologi. I mina möten med förtroendevalda,
    oberoende av nomineringsgrupp, är erfarenheten att ingen vill verka för en sluten, elitistisk kyrka. Den retorik som nu används av (s) är besynnerlig. Inget politiskt parti, som verkar i den sekulära staten, eller enskild nomineringsgrupp med fokus att verka i Svenska kyrkan kan utgöra en ”garant” för öppenhet (vad som nu menas med det svårtydda begreppet) eller någon annan fråga för den delen. Men tillsammans kan alla som vill verka för att Svenska kyrkan, som en del av den världsvida kyrkan, är delaktiga i det uppdrag som getts henne.

    Alla medlemmar är bärare av kyrkans uppdrag. Inte bara de anställda. Inte bara de ideella. Inte bara de förtroendevalda. Alla medlemmar. Medlemmar som sedan finns i olika nomineringsgrupper. Finns som ideella. Finns som anställda. Låt oss därför tillsammans, med våra olika drivkrafter, med våra olika huvudfrågor, verka för att kyrkan kan fullgöra sitt uppdrag och lägga ned märklig verklighetsfrämmande polariserande retorik.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
IMG_1157 Namn: Andreas Lundgren Ålder: 46 år Gör: Ordförande i individ- och familjenämnden. Bakgrund: Arbetat som boendehandledare inom socialpsykiatrin. Är socionom i grunden. Bloggar om: Arbetet i individ- och familjenämnden och vikten av att omfördela från rik till fattig, bryta privatiseringshysterin, stoppa förstörelsen av vår miljö, kräva tillbaka makten till folket och stärka fackföreningsrörelsen Kommunpolitiken: Ordförande Individ- och familjenämnden, ledamot i kommunfullmäktige, ledamot personalnämnden, ersättare kommunstyrelsen, ersättare kommunstyrelsens arbetsutskott. Uppdrag inom (s): Ordförande för Socialdemokraterna i Umeå. Bor: Tomtebo, Umeå Familj: Mamma, syster, svåger och morbror till Jenny och Elsa. Förebilder: Duktiga fackliga företrädare, Hannes Råstam och Charlotte Kalla. God mat: TexMex Är stolt över: Mina tidigare fackliga uppdrag. Bästa egenskap: Uthållig och målmedveten. Bra egenskaper att ha i politiken. Bästa med Umeå: Engagemanget och solidariteten. Fritiden: Läser mycket böcker, ser film och umgås med vänner när det blir tid över. Bra bok: "When titans clashed" av David M Glantz. Bra film: Rocky, Nyckeln till frihet och Fucking Åmål Resor: Gärna i andra världskrigets spår Citat: Napoleon: Those men on grey horses are terrifying. Marshal Soult: The scots greys are the noblest cavalry in Europe. Napoleon: That may be. But we'll match them with our lancers. Waterloo 1970 SAP
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Arkiv
RSS Nytt från vk.se