Hur svårt kan det vara att sluta bildsätta sexköp med kvinnokropp? Vad gör lokalmedia åt saken?

Jaha då var vi där igen. I dagens webbupplaga av Västerbottens kuriren står att läsa att en man åkt fast för sexköp i Umeå i en av polisen och socialtjänstens tillslag. För det ska han betala 21500 kronor i strafföreläggandet.

Så långt allting väl. Vi har alltså en artikel som handlar om en man som begått brott. Då kan man ju tycka att illustrationen borde handla om just det också. Men icke, kolla här:

En kvinnlig underkropp och en säng får återigen symbolisera sexköpet. Men vad har de egentligen med historien att göra? Det här handlar ju om en man som begått en olaglig handling, inte om en kvinna som lämnar ett rum med en säng. Mer korrekt vore ju att bildsätta med en man som blir tagen av polis, eller en man som får betala dryga böter. Men inte detta.

Återigen faller lokalmedia i Umeå, och Västerbottens kuriren, i fällan att bildsätta prostitution på detta stereotypa sätt.

Jag vet inte hur många presskonferenser, utspel om människohandel, bloggar och insändare vi ska behöva göra innan det blir ordning på detta. VK:s chefredaktör har lovat att hon tar frågan på stort allvar, men det verkar inte ha lyckats denna gång.

Prostitution är inte vackert. Det är människohandel och slaveri, organiserad brottslighet, människor i djup fattigdom som tvingas sälja sin kropp, människor som utnyttjas för att de lider av psykisk ohälsa eller är fast i missbruk. Bilderna av prostitutionen bör bildsättas därefter, med förövarna i huvudrollen.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden