Betala själv eller via skattsedeln?

Kommunpolitiken har nu startat igång på allvar efter sommaren. Inom socialtjänsten fortsätter arbetet med att möta kommande års budgetutmaningar. Nämnden känner tydligt av hur skattesänkningarna slår i samhället. M+KD-budgeten har sänkt skatterna istället för att satsa på välfärden. När befolkningen blir allt äldre så har samhället plockat bort resurser för att möta den utmaningen.

Det är fullständigt huvudlös politik.

Personalnämndens ordförande Tomas Wennström(s) skrev den 9/8 en väldigt bra debattartikel i VK om finansiering av välfärden. Jag rekommenderar dig att läsa den då Tomas beskriver hur en lång trend av skattesänkningar urholkat våra resurser. Och om hur alla politiker talar om ”satsningar” medan undersköterskan på golvet istället ser hur kollegorna blir färre år för år.

Vi har två val i Sverige:

  • Antingen fortsätter vi finansiera välfärden gemensamt via skattsedeln där alla betalar efter förmåga och får efter behov. Det kräver att vi har tillräckligt med skatteuttag för att finansiera sjukvård, skolor och äldreomsorg.
  • Eller så fortsätter vi sänka skatten i Sverige. Där ser vi hur det blir i andra länder som gör så. Du som medborgare får då lägre skatt men får då istället betala mer av välfärden ur egen plånbok.

Problemet med att ta vägen via mer skattesänkningar är att det blir mycket dyrare för varje enskild person att köpa sin välfärd själv. Det är som den där hemförsäkringen du har via facket, det blir billigare om alla medlemmar är försäkrade tillsammans.

Dessutom finns ytterligare en nackdel. De familjer med låga inkomster, eller med exempelvis sjuka barn, kommer att få det svårt att klara sin vardag. Vilket försäkringsbolag vill hålla ned premien för en cancerpatient?

För mig som socialdemokrat vill jag inte ha ett samhälle där fattiga och sjuka ska behöva lämna hus och hem för att betala sin sjukvård. Därför behöver vi se till att vi har tillräckligt med intäkter för att finansiera våra behov. Och där är det väldigt tydligt vad som fungerar. Att ta ut lite högre skatt ger mer resurser till välfärden än vad sänkta skatter genererar via ökad tillväxt.

9 kommentarer

  1. Fredrik

    Jag tror inte det är många utanför er socialdemokratiska rörelse som tycker annorlunda än att välfärd skall finansieras via skatteuttaget. Men vi har redan ett jättehögt skatteuttag i Sverige och jag som medborgare tycker absolut inte att skatten kan höjas mer än nu, jo jag kan gå med på det om jag skulle få garantier att denna skattehöjning oavkortat kommer gå till vår välfärd, problemet är att ni politiker klarar inte av att stå för ett sådant löfte och kommer som i Umeå och i resten av landet använda dessa pengar till saker som inte alls gynnar de äldre och sjuka. Ni politiker måste börja med att prioritera välfärd vid varje budget och när den fått så det räcker till fördela pengarna till andra mindre centrala satsningar. Det tror jag ingen skulle säga något om.

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Hej Fredrik. Problemet är att sänkta skatter leder till att den gemensamma välfärden krymper, så vad betyder det när även borgerliga politiker säger att man är för skattefinansierad välfärd? Ja, helt klart är att det skiljer sig från den ambition Socialdemokratin har, man vill ha ett mindre välfärdsåtagande än idag. . Sen håller jag med dig om att välfärden måste prioriteras och tror också som du är inne på att medborgarna är beredda att betala om man vet att det går till rätt saker.

      • Fredrik

        Det kan väl inte vara så att alla skattesänkningar är till ondo, t ex lägre skatt på arbete ledde till fler i arbete plus med pengar för folk att konsumera, dvs mer skatteintäkter till staten tack vare momsen. Sedan är det väl ingen självklarhet att alla minskade skatteintäkter skall drabba välfärdssektorn, nog tror jag alla kan vara ganska ense om att vi kan spara på mycket annat i detta land, förutom välfärden. T ex kan man minska antalet bestämmande personer i riksdagen till hälften, det skulle spara någonstans 2-3 miljarder årligen, vi har en väldigt stor riksdag om man ser hur många invånare vi har i landet. Jag säger det igen, när Ni politiker lär Er att prioritera och vara rädda om skattepengarna som kommer in så kommer alla i Sverige kunna leva gott!

        • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

          Du har rätt, skatteverktyget kan användas på olika sätt för att stimulera ekonomin. Problemet nu är att det fattas 90 miljarder i kommunerna till 2026 bara för att bibehålla samma välfärd. Av dessa 90 miljarder har regeringssamarbetet bara lösgjort 20 miljarder. Vi står alltså inför en kraftig utmaning för välfärden som varken digitalisering eller kommunerna själva kan rå på. Inom kort kommer det här blir riktigt akut om inget görs.

  2. Björn

    Kan det vara andra verksamheter som belastar budgeten än Vård, skola och omsorg? T.ex åtaganden som har gett stadsbidrag i två år och nu måste bära sina egna kostnader.
    Måste vara en kommuns absoluta vision att få så många som möjligt i arbete och locka företag till orten.
    Att höja skatter och avgifter, samt skrika efter högre stadsbidrag anser inte jag är rätt väg att gå.

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Hej Björn, höjda statsbidrag är ett absolut måste. Därom är hela kommunsverige överens, vi står inför allt färre som andel som arbetar.

  3. erot

    Lafferkurvan och Sverige
    En studie 1988 vid University of Wisconsin-Madison och Florida State University fann att Sverige, i motsats till andra länder, har passerat Lafferkuvans maximum och ytterligare ökningar av skatten ger minskad skatteintäkt. Orsaken till att Sverige har denna höga skattesats kan enligt studien vara politikernas kortsiktighet då skattehöjningar kan ge en initial höjd skatteintäkt även om det på längre sikt leder till minskad.[8]
    En studie 2005 vid Wageningen University, Nederländerna, jämförde skattetryck i 12 OECD länder. I studien togs även hänsyn till svartjobb. Slutsatsen var att marginalskatten Sverige låg över den optimala nivån, medan det i övriga studerade länder låg under.[9]
    2011 gjorde Mathias Trabandt (Freie Universität Berlin) och Harald Uhlig (University of Chicago) en jämförande studie mellan Lafferkurvor för USA och länder i Europa. Slutsatsen de drog är att Sverige och Danmark befinner sig på den sjunkande delen av Lafferkurvan och kan öka sina skatteintäkter genom att sänka skatten.[10]
    Källor

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Lafferkurvan användes som argument när regeringen Reinfeldt införde 5 jobbskatteavdrag. Det visade sig dock att självfinansieringsgraden på reformen var mycket låg, 20%. Effekterna på sysselsättningen har fortfarande inte kunnat fastställas av jobbskatteavdrag i olika länder.

  4. Richard

    Lite märkligt att så fort det talas om ett rättvist skatteuttag, så börjar somliga genast argumentera emot med motiveringen att vi redan betalar nog med skatt (varvid Laffer-kurvan tas som exempel på hur löntagare betalar för mycket). Men vänta nu, det är väl fler än löntagare som betalar skatt (eller i alla fall borde göra det)? För var är det rimliga att en företagsledare som tjänar 5 miljoner/månad bara betalar 19 procent i skatt, när en anställd i detta företag betalar 32-33 procent? Nog finns det skattepengar att hämta utan att för den skull belasta lönearbetare, pensionärer, sjuka, arbetslösa, studerande m.fl.. Men som bekant har vi en politisk majoritet i riksdagen som anser det vara viktigare att sänka skatterna (mest till de som tjänar bäst, inklusive dem själva) än att satsa på sådant som vi väljare vill prioritera (skola, sjukvård, barn- och äldreomsorg, med mera). Det är bara synd att så få verkar reta sig på detta, eller det faktum att det varje år undanhålls cirka 40 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter, genom de absolut rikastes skatteflykt. Så pengar finns, det gäller bara att skapa tillräcklig opinion för ett rättvist skattesystem som baseras på ”från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. Ja, och att förmå väljarna att sluta rösta på skattesänkarpartier och bli blåsta, samt att de, när de inser att inte alls gynnats av skattesänkningarna skylla resultatet av deras felprioriteringar vid riksdagsvalen på ”såssarna”… För mig veterligen är inte de skattesänkningar som drivits fram av M, C, L, KD och SD med påföljande försämringar i samhällsservicen ”såssarnas” fel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.