Fantastiska företagare!

Av , , 2 kommentarer 5

I fredags gick vår företagsgala av stapeln för tredje året i rad! En kväll för att fira och få uppmärksamma några av alla våra fantastiska företagare! Kvällen inleddes med en föreläsning av Christina Richardsson, hon pratade om sin resa och om boken ”sluta aldrig gå”. Hennes berättelse berör verkligen och får en att tänka efter. Hon skickade också med oss uppmaningen att vara modiga och våga göra det vi vill så att vi inte ångrar att vi inte vågade då livet är slut. Jag köpte hennes bok och har redan börjat läsa den, kan verkligen rekommendera den! Sen fortsatte kvällen med riktigt god mat, tack för det Marita och Håkan Frithiof!

Under kvällen delade vi ut priser i sex olika kategorier. Berömvärda insatser inom miljö, produktion, kreativitet och service och ett pris till bra ambassadörer samt ett hederspris. Priset inom miljö gick till Strömdahla slakteri, inom kreativitet till Anettes byggnadsvårdsbutik, inom service till Levar Hotell, inom produktion till Norrfors bageri och priset till bra ambassadörer gick till Åbrånets Limousin. Hederspriset gick till Per Josephsson. Nedan ser ni bilder på alla pristagare förutom Per, han kunde inte delta, Norrfors bageri kunde inte heller delta men Sune har i efterhand fått sitt pris så jag har en bild på honom också. Våra företagare är så otroligt viktiga för kommunens tillväxt och utveckling, utan dem stannar kommunen så det känns fantastiskt att få uppmärksamma några företagare på detta sätt varje år. Alla dessa drivna, duktiga och engagerade entreprenörer är värda ett pris varje dag, det är tur att vi har en gala varje år så att vi får tillfälle att uppmärksamma fler.

christina richardssonströmdahla2anettes byggnadsvårdlevar hotellnorrfors bageriåbrånet

2 kommentarer

Snön faller och det blir kallt?

Av , , 2 kommentarer 5

Igår föll den första snön och mina barn blev överlyckliga och byggde snögubbar, jag önskar bara att alla barn kunde välkomna snön på samma sätt…jag tänker på alla de barn som befinner sig i olika flyktingläger och faktiskt riskerar att frysa ihjäl när snön och kylan kommer. Snö kan verkligen vara en källa till glädje, men inte för alla. Temperaturen sjunker men det är inte bara det som gör att det känns kallt, även beslut som tas gör att kylan sprider sig i takt med att medmänskligheten försvinner. Regeringen har nu tagit beslut om att fortsätta med ID-kontroller vid våra gränser, ett sätt att försvåra för människor på flykt att ta sig in i Sverige. Jag tycker att det är fruktansvärt och ID-kontrollerna drabbar framför allt kvinnor och barn som inte har någon form av identitetshandlingar, det är inte värdigt ett land som Sverige! Nedan är min text från förra veckans nummer av Västerbottningen.

Nu har Sverige tecknat ett avtal med Afghanistan för att Afghanistan ska ta emot de personer som utvisas från Sverige. Tyvärr är det ju så att det inte är tryggt för dessa personer att återvända, människor riskerar att avrättas, strider pågår i landet och läget är minst sagt oroligt. Utrikesdepartementet bedömer att säkerhetsläget i Afghanistan är mycket farligt, oberäkneligt och snabbt föränderligt och ändå kan så många som runt 25 000 människor utvisas dit, från Sverige, inom en snar framtid, de flesta av dessa människor är barn. Migrationsverket bedömer att läget är tillräckligt säkert. FN varnar för en humanitär kris i Afghanistan då det förutom oroligheter och redan många interna flyktingar i landet också förväntas att en miljon afghaner kommer att utvisas från Pakistan tillbaka till Afghanistan. Regeringen i Afghanistan har problem med att kontrollera landet och IS brer ut sig.

Till detta vill alltså Sverige skicka tillbaka en stor mängd människor? Min fundering då blir så klart, hur tänker man? Hur kan man ens tänka på att göra detta? Genom att skicka tillbaka dessa människor försätter vi dem i livsfara! I Nordmaling har vi tagit emot många afghaner de senaste åren och en del av dessa riskerar alltså att utvisas, det känns fruktansvärt! Vi behöver dessa människor i Sverige och i Nordmaling, inte minst för att säkra kompetensförsörjningen framöver. Vi har möjlighet att ta emot dessa människor som är på flykt och jag är stolt över att vi tar emot dem. Nu säger Migrationsverket att man ger barn som inte har fyllt arton utvisningsbeslut som genomförs då de fyller arton, dessa människor ska alltså bara gå och vänta på utvisning? Det är inte svårt att sätta sig in i hur de mår under den tiden, hur ska man kunna koncentrera sig i skolan och umgås med sina vänner? Dessa människor mår ju självklart väldigt dåligt, hur klarar vi i kommunerna av att möta dem i det? Vart har empatin och medmänskligheten tagit vägen? De här utvisningarna, den nya begränsningslagen, tillfälliga uppehållstillstånd och den näst intill stoppade anhöriginvandringen, Sverige splittrar familjer, vart är vi på väg? Detta är inte värdigt ett land som Sverige, vi kan inte försätta människor i livsfara, stoppa dessa utvisningar!

2 kommentarer