Jag beundrar bilkåristerna

Av , , Bli först att kommentera 6

Det här är en hyllning till bilkåristerna som i helgen har samlats i Umeå. Det är en organisation som bygger på frivillighet, inte på att få pengar som lön. Det här är en hyllning till alla som jobbar frivilligt i olika sammanhang. Kvinnor som fixar fika. Karlar som skottar snö. Människor som får saker att fungera genom att lägga sin tid och sitt engagemang i något som gynnar andra. De frivilliga finns överallt men får sällan någon uppmärksamhet. I morse deltog en stor del av bilkåristerna  i ett korum som jag höll i Umeå stadskyrka. Kyrkan var fullsatt. Efteråt satt vi några och fikade vid samma bord och vi pratade om de äldre bilkåristerna, kvinnorna som var med förr. Som klarade av sin uppgift fast det ofta var svårt och tungt, men det gick. De yngre var stolta över vad andra kvinnor åstadkommit. Här tror jag vi nuddar vid något viktigt. Det är viktigt att få vara stolt. Att få tänka tanken att det här gjorde jag bra, det här gjorde vi bra. Och det är kanske så vi ska återerövra frivilligheten, För det händer något med människor som känner att de behövs. Det händer något med oss när vi lyfter blicken från vår lilla värld och ser att vi är del i något större. Idag har jag sjungit med i Bilkårssången som betonar betydelsen av att behövas. En bilkårist vill att fred ska råda men skull de bli krig så ställer man upp.

Sinnena skärpas och händerna övas, ingenting lämnas som bättre kan bli. Förr än vi anar vi kunna behövas. Sverige i nöd: På vår post äro vi!

 

IMG_0694

 

Vem ska prata för de som inte kan prata själva

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag såg jag på avstånd hur en kille gick fram till tiggaren som sitter framför ICA , när han kom fram började han att skrika: Nu ska vi se till att du försvinner från Sverige och så gjorde han Hitlerhälsningen innan han gick därifrån. Killen som skrek var onykter och troligen även påverkad av något mer så jag vågade inte göra något eftersom jag inte visste vem killen var och inte visste hur han skulle agera om jag skulle säga något.Så jag höll mig på avstånd. Det var nog klokt i ett självbevarelseperspektiv, men jag hoppas att jag vågat göra något om det hade varit en nykter kille som gått fram, jag hoppas att jag vågat göra något ifall han gjort något mer. För jag tycker inte att det är OK att att någon blir behandlad på det sättet. Tiggarna som sitter utanför våra affärer är människor som du och jag, de är värda respekt! Vem ska prata för de som inte kan prata själva?

”I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting, för
jag var inte kommunist. Sedan kom de och tog judarna, men jag sa ingenting,
för jag var inte jude. Sedan kom de och tog fackföreningsmännen, men
jag sa ingenting, för jag var inte fackföreningsman. Sedan kom de och tog
katolikerna, men jag sa ingenting, för jag var protestant. Sedan kom de och tog
mig. Vid det laget fanns det ingen kvar som kunde säga något.”
                                                                  Martin Niemüller, tysk präst, 1945

 

Nu finns det bara en väg att gå och det är framåt

Av , , 3 kommentarer 3

I morse vaknade jag med en olustig känsla i magen, det är insikten över gårdagens valresultat som finns i hela kroppen. Jag sörjer idag över att ett främlingsfientligt parti fått så många av missnöjesrösterna. Hur kunde det hända? På vilket sätt har de traditionella demokratiska partierna misslyckats med att möta missnöjet? Jag arbetar med ungdomar, när jag gör en enkät med de de som går i 8:an är det vanligaste svaret att politik är dötrist! Om politik är dötrist, högtravande och sandlådebråk istället för vad det borde vara så är det inte underligt att folkets röst går till det parti som är mest populistiskt. Jag har inte engagerat mig i något parti och jag brukar ligga lågt med mina egna åsikter för att inte påverka mina ungdomar. Det jag däremot brukar jag göra är att framhålla vikten av att syssla med politik och till min stora glädje har jag under åren sett flera av ”mina” ungdomar engagera sig i en rad olika partier på båda sidorna av blockgränsen, jag har varit glad för de har valt demokratiska partier. Det enda jag är tydlig med är att jag inte gillar främlingsfientlighet, Igår när jag såg valprognosen tände jag ett ljus och bad en bön för Sverige! Vi har fått ett valresultat och det måste vi acceptera men framtiden ligger framför oss, tillsammans kan vi göra skillnad. Vi som värnar om demokratin och det är 87 % utmanas nu till att visa varför det är viktigt, tillsammans kan vi göra politik till något som är angeläget och inte bara dötrist. Nu finns det bara en väg att gå och det är framåt, låt oss göra det tillsammans!