Nu finns det bara en väg att gå och det är framåt

I morse vaknade jag med en olustig känsla i magen, det är insikten över gårdagens valresultat som finns i hela kroppen. Jag sörjer idag över att ett främlingsfientligt parti fått så många av missnöjesrösterna. Hur kunde det hända? På vilket sätt har de traditionella demokratiska partierna misslyckats med att möta missnöjet? Jag arbetar med ungdomar, när jag gör en enkät med de de som går i 8:an är det vanligaste svaret att politik är dötrist! Om politik är dötrist, högtravande och sandlådebråk istället för vad det borde vara så är det inte underligt att folkets röst går till det parti som är mest populistiskt. Jag har inte engagerat mig i något parti och jag brukar ligga lågt med mina egna åsikter för att inte påverka mina ungdomar. Det jag däremot brukar jag göra är att framhålla vikten av att syssla med politik och till min stora glädje har jag under åren sett flera av ”mina” ungdomar engagera sig i en rad olika partier på båda sidorna av blockgränsen, jag har varit glad för de har valt demokratiska partier. Det enda jag är tydlig med är att jag inte gillar främlingsfientlighet, Igår när jag såg valprognosen tände jag ett ljus och bad en bön för Sverige! Vi har fått ett valresultat och det måste vi acceptera men framtiden ligger framför oss, tillsammans kan vi göra skillnad. Vi som värnar om demokratin och det är 87 % utmanas nu till att visa varför det är viktigt, tillsammans kan vi göra politik till något som är angeläget och inte bara dötrist. Nu finns det bara en väg att gå och det är framåt, låt oss göra det tillsammans!