Nu är man tillbaka till ordningen, jag har skickat min dotter med flyget till Stockholm och skola,som många andra denna helg, 70,000kr till på sånglektioner, hoppas att hon lär sig att sjunga innan studieskulden blir för stor. jag har startat en socialdemokratisk kvinnoklubb för jag tänkte att vi tillsammans skulle förändra värden för oss, nära oss. men nu när jag sitter här ensam känner jag mig inte lika taggad som jag var i våras. sommaren förstör mycket. jag som är innekatt och inte så bra på att ha semester kommer i otakt, med mig själv.nu i början på augusti firade vi bröllopsdag, vi for till Rusta i Skellefteå, efteråt åt vi på krysset, ett Buremål
och då insåg jag att när man äter och är riktigt hungrig, kan man inte vara ledsen eller olycklig.
man kan inte heller tänka på vad man borde göra eller inte hunnit göra, man bara finns,liksom.
det var en sällsam upplevelse. att känna sig så levande med min familj och en hamburgare. Nu blir jag och Pluppevovven ensamma hela veckan för Noren är i Estland,
På lördag är det invigning av The Globe , den nya Undomsgården i Robertsfors och jag kommer att vara där och prat och öva kvinnligt själförsvar.
vi möts där

Hörde på radion i morse, att den utlänska kvinnan med tre barn som flytt från Tyskland, för att rädda sina flickor från att skickas till Afrika och omskäras skall utvisas.
Ska vi verkligen bara se på när detta görs?
Ska vi kvinnor som inte kan tänka oss att klitoris och blygläppar skärs bort på, varken oss eller våra döttrar verkligen utan protester gå med på att vi inte kan ge denna kvinna och hennes hotade barn skydd. Och ni män med döttrar och fruar, vad tycker ni?
Är det inte dags att protestera mot detta kvinnoförtryck?
Är det bara omänskliga varelser i tingsrätter och andra laga instanser. hur ska vi ?vanliga människor få bort detta vansinne. omskärelse av små barn pojkar som flickor?