Aktivisten trampar på ”realisten”

 Jag är fylld med idéer och har en stark passion som gör mig övertygad om att det finns en positiv utveckling att hitta i vår glesbygd. Det gäller bara att blåsa bort gamla tankebanor och dåliga tankevanor och ge plats för ett nytt sätt att tänka. Det är svårt att bryta vanor men allt som krävs är att man ger nya idéer en gnutta uppmuntran, tålamod och positivt utrymme för att provas förbehållsfritt.

Även om en idé inte når alla sina uppsatta mål kanske den ändå för med sid NÅGOT positivt och lägger man samman alla idéer genom åren som provats har vi säkert inte vänt men kanske i alla fall bromsat en negativ trend och fram tills vi hittat tillbaka till en positiv anda kanske inbromsning av negativa trender är ett resultat vi får se som framgång.

Om vi når halvvägs till våra mål så når vi längre om målen är högt satta.

Vad består en negativ trend av?

Jo när många uttrycker negativa förväntningar bara för att skydda sig själv och för att sen kunna säga "jag hade rätt", "vad var det jag sa?" och på så sätt ge sken av att vara en klok realist med fötterna på jorden.

Men är denna personliga image viktigare än vår gemensamma strävan efter utveckling av vår bygd? Om man ser en förlorare och en vinnare i detta scenario undrar jag om inte personen som skyddar sitt ansikte och saknar tro på framtiden tydligt framstår som en förlorare vid sidan om den som i alla fall försökte men misslyckades.

Vi har nog alla hört meningen "Jag är inte negativ jag är realist".

En ”negativ realist” säger: Vad var det jag sa?
En ”positiv realist” säger: Vi gör sä här i ställe.

Vem vet, allt en "realist" behöver är kanske att få bli positivt överraskad någon gång då och då och har man inte uttryckt sin misstro kan man sola sig i framgången.

 Låt oss gå samman och överraska en realist …. 

LEV NU! LEV HÄR!