Blå tåget och pöbelfasoner

Under min påtvingade resa i södra Sverige under försommaren hamnade jag på en tågresa mellan Stockholm – Göteborg. Alla biljetter till vettigt pris med X2000 var slut så det fick bli en resa med Blå tåget.

Blå tåget lanserar sig som ett alternativ för den som vill uppleva lite nostalgi i 60-talsvagnar, barvagn och riktig restaurangvagn med tre-rättersmeny. På helgerna har man en klinkande pianospelare i barvagnen. Det var riktigt trevligt och jag gjorde en del bekantskaper på tåget där jag bl.a träffade ett par från Australien. Mycket intressant.

När magen började knorra gick jag till restaurangvagnen för att få mig något till livs, men det visade sig att pga underbemanning hade den stackars servitrisen ensam hand om både bar samt restaurangvagn. Inget bord ledigt och hon bad mig komma tillbaka på en timme. Inga problem.

Timmen förflöt och jag gick tillbaka till restaurangvagnen, men det verkade inte ha lugnat ned sig utan det var högtryck där med bl.a ett ölande gubbgäng. Den stackars servitrisen sprang som en tätting fram och åter mellan kök och bord bärandes tallrikar och ölflaskor om vartannat.

Vi stod fyra stycken på tur för att få äta och det visade sig att det var två kompisar + en tjej och jag. Servitrisen hade tre bord och frågade försynt om jag och tjejen hade något emot att dela bord. Inga problem för någon av oss och vi fick dela på ett bord med vit duk. Det blev en sorts ofrivillig date. Efter att tags samtalande märkte jag att hon bröt och det visade sig att även hon kom från Australien och hade bott i Sverige i drygt sex år. Jag hade fått en intressant bordskamrat och hon berättade sin livs historia om hur hon hamnat i Sverige och hur det kom sig att hon bodde kvar här i landet och vår konversation flöt på.

I bordet bredvid satt det en något sofistikerad herre som inte var riktigt nöjd med vare sig service eller matens beskaffenhet, vilket han påpekade både för oss och för servitrisen. Dock på ett artigt sätt. Han kände minsann ägaren och ”så här får det inte gå till” med underbemanningen….

I ryggen hade vi fått de ölande gubbgänget som blev mer och mer högljudda och eftersom de var 7-8 till antalet tog de bitvis över restaurangvagnen. Stämningen bland oss andra sjönk i takt med deras intag av alkohol och den ökande volymen.

En av ”gubbarna” började berätta någon historia om Hitlers maktövertagande i 30-talets Tyskland vilket fick till följd att den sofistikerade herren vände sig om och lade sig i denna och då uppstod en diskussion utan dess like.

Denna diskussion urartade snabbt  och botten nåddes då gubbgänget presenterade sig som Sverigedemokrater och sedan började propagandan välla ut likt lava från en vulkan. Den sofistikerade herren presenterade sig som folkpartist, men i sitt hopplösa underläge blev han snabbt satt på plats med div. tilltalsnamn. Att invandringen kom upp som ämne tror jag ni förstår inte var någon höghoddsare, men man deklarera att det var bara de som gjorde rätt för sig som skulle få stanna i landet.

I takt med dispyten började min bordsgranne från Australien att hoppa mer och mer på sin bänk och berättade för mig att det var just denna mentalitet som gjorde att hon nu INTE ville tillbaka till Australien med sin konservative premiärminister i Tony Abbott. ”Jag som är vit och har jobb (egenföretagare) är minsann välkommen, men inte de flyktingar som kommer från Syrien”. Hon var djupt irriterad på gubbhögen som nu mera agerade mer som en pöbel a la SA. Bitvis blev stämningen obehaglig.

Själv hade jag ingen lust att ge mig in i en diskussion/grälet med en hoper fylltrynen. Det hade inte slutat bra.

Min Australienska bordskamrat sa sig bara vara tvungen att ge sig in i diskussionen. För egen del jag tackade för mig och en trevlig samtalsstund och gick för att betala. Den rådande situationen kom upp och servitrisen beklagade att det blivit som det blivit, men jag kan ju knappast lasta henne för att en god middag slutade på detta viset.

Jag gick till min vagn och den australiensiska tjejen såg jag inte något mer. Och vem vet. Hon kanske fortfarande försöker omvända dessa otrevliga SD-gubbar.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.