Jänkarna ett föredöme?

Att skolan ligger mig varmt om hjärtat tror jag ni läsare inte kan ha missat.

Jag har kritiserat den borgerliga regeringen för en hel del då det gäller skolan. Bl.a då det gäller friskolereformerna som jag anser har ställt till med mycket elände och som kostar staten en hel del pengar, men i valfrihetens och det marknadsliberala namn så har det fått fortsätta. Valfriheten är ett nyckelord och för att marknaden ska investera i skolan så är alla former av vinstbegränsningar blivit förkastade som socialiseringar och av ondo.

Valfriheten kan jag köpa, men vinstintressena köper jag inte och det är dessa som enligt mig ställer till det hela och förstör.

Marknaden söker sig till de vinstrika områdena/samhällsklasserna, men fortfarande måste stat och kommun tillhandahålla skolor för de andra ”ej vinstrika” områdena. Detta har gjort att friskolor vuxit upp som svampar i vissa områden och avknoppningar (borgerligt styrda kommuner och landsting har sålt ut skolor till rektorer och personal till underpris. Som drivit dem ett antal år för att sedan sälja dem med enorma vinster till koncerner). Från dåvarande opposition (socialdemokraterna) ville man stifta en lag Lex Serafen för att stävja denna realisation av allmänna inrättningar efter mycket debatt om just vårdcentralen Serafen vilket fick mycket uppmärksamhet. Vad som blev av detta lagförslag vet jag dock ej, men med den allmänna opinionen stoppades dessa avknoppningar och i Stockholm där dessa avknoppninga förekom mest blev det förändrat styre där de borgerliga fick kliva ned. Om och hur detta fenomen spelat in har jag ingen aning om. Men kontentan blev att många miljarder försvann från den allmänna kassakistan till olika bolagskistor.

Detta om bakgrunden till min skepsis.

Efter gårdagens föräldramöte kastade jag mig ned på soffan och såg AKTUELLT  och fick då se ett mycket intressant reportage om hur staden New Orleans tagit sig tillbaka, 10 år efter orkanen Katrina.

Allt slogs bokstavligen talat i spillror och man var tvungen att bygga upp hela samhället på nytt. Även skolsystemet och här växer nu friskolorna upp som svampar, och idag går 92 % av eleverna i friskolor och enligt reportaget så har man mestadels goda erfarenheter av detta projekt. Detta gäller dock inte bara i New Orleans utan i stora delar av USA.

Vad är då skillnaden gentemot Sveriges ”svampskog” av friskolor?

Nästan alla friskolor (95 %) i USA drivs av icke vinstdrivande stiftelser och organisationer. Nationella lagar och delstatslagar ställer sådana krav på vinstdrivande skolor att det inte blir lönt/ ger inte nog med avkastning att driva skolor med vinst så dessa profitkoncerner söker sig till andra marknader.

Att sedan många av dessa skolor söker sig till de mest socialt utsatta områdena tvärtemot våra svenska vinstdrivande dito, är ytterligare ett plus.

Och jag kan inte sluta fundera på att man i USA, kapitalismens högborg vågar tänka i ”icke vinstdrivande” termer och jag rekommenderar dig att gå upp och titta på ”AKTUELLTlänken”. Kanske en tankeställare även för en och annan svensk marknadsliberal…

5 kommentarer

  1. Göran Jonzon

    Jag kan ibland undra vad som driver acskyn mot vinster i alla former?
    Friskolor erhåller samma ersättning som deras kollektiva motsvarigheter.
    Skulle friskolorna drivas av stiftelser skulle detta inte förändra kostnaderna för kommunen ett dyft.
    Skillnaden ligger i hur man använder pengarna.

    Eftersom kostnaderna för kommunen är desamma, borde vi istället utvärdera om det finns skillnader i utbildningskvaliten?
    Först därefter kan man dra slutsatser om vilka utbildningsformer som är effektivast.
    Kanske har en del friskolor hittat bättre sätt att uppnå studiemotivation ?

    Om jag lejer två snickare och båda åstadkommer likvärdiga resultat, men den ena gör det på 15% kortare tid, ska jag då bli irriterad över att ha betalat dem lika mycket?

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Göran!

      Detta är inge ”avsky” mot vinster, men jag ser inte nyttan för samhället. Jag kan förstå att du undrar eftersom du jämför detta med snickare. Men kommunerna har inte några som helst skyldigheter att tillhandahålla snickare till dess medborgare. Annat är det med skolan.

      Vad gör kommunen med alla de barn som inte haft föräldrar som valt en skola åt dem? Kommunen kan ju inte lämna dessa barn på bar backe och de kommunala skolorna blir lika fullt kvar, dock med färre elever, kanske i bästa fall med något mindre personal, men de fasta kostnaderna kvarstår. Kontentan blir en dyrare kostnad/elev för kommunen.

      Ett exempel: Om 10 högstadieelever väljer att från det ena till det andra året gå från Hemberget till Strandskolan. Vad händer då?
      Jo de tar med sig sin skolpeng från den kommunala skolan till friskolan. Kommunen lär knappast säga upp någon personal pga detta och Hemberget som skola lär vara kvar = Skolpengen försvann och större delen av de fasta kostnaderna blev kvar för kommunen.

      SEDAN VILL JAG BETONA ATT DETTA ÄR ETT EXEMPEL OCH INGET VAD ÄN DET MÅ VARA, SKULLE VARA NÅGOT ATT JAG HAR NÅGOT EMOT STRANDSKOLAN!

      • Göran Jonzon

        Ditt exempel går lika bra att vända åt andra hållet:
        Om 10 elever samtidigt väljer att gå från Strandskolan till kommunens skola, varför skulle problemet vara mindre för Strandskolan då?
        Samma sak om elevunderlaget för Gymansieskolan sviktar för att eleverna väljer en kommunal skola i en grannkommun.

        Den centrala frågan gäller effektivitet och inget annat.
        Om några av ett antal friskolor finner vägar att bibehålla undervisningsresultaten till lägre kostnad, borde väl den normala reaktionen istället vara att de övriga skolorna visar intresse av att ta del av hur man gått tillväga, eller hur?
        Att som du gör förfasa sig över att det finns privata alternativ som kanske är effektivare än kommunala dito, är tämligen döfött om man inte samtidigt stället det mot studieresultaten.
        Det fordras dock neutrala mätmetoder, då vi har sett att vissa skolor tagit sig till att förfalska studieresultaten. Det gäller inte bara friskolor, har jag förstått.
        Konkurrens har alltid två sidor:
        Den ena främjar utveckling genom tävlan.
        Den andra skapar fuskare bland förlorarna.
        Men sammanvägt brukar det alltid vara bra med jämförande tävlan, när man strävar efter utveckling mot effektivitet och produktivitet.
        Vinstmarginalen visar hur mycket slack det finns hos konkurrenterna!
        Jag har svårt att se att kommunala skolor skulle behöva finnas bland förlorarna, bara för att de är kommunala.
        Glöm sedan inte vilka det var som kommunaliserade skolorna.

        • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

          Nä det glömmer jag inte och jag har kritiserat detta förr och än vad du tycks tro så köper jag inte alla beslut sossarna har genomfört.De gjorde mycket dumt under främst 90-talet som sedan borgarna tackade för och gjorde ännu sämre.

          Du vill dock vända på steken? Ok. Vad händer då?

          Fortfarande ett exempel:

          Ja, får inte en friskola ekonomi på sina affärer måste lägga ned det hela och kommunen får ta hand om deras elever. Kommunen kan nämligen INTE säga att: ”detta är inte lönsamt, vi lägger ned och drar vidare”. De är ålagda att fixa det hela (sedan kommer kommunen in i andra dilemman med skolnedläggngar etc, men det är en annan historia). Kosta vad det kosta vill. Kort och gott och krasst: Lägger Strandskolan ned, flyttas eleverna till andra kommunala skolor. Det är BARA kommunen som är ålagd att se till att barnen får en skolgång. Ingen annan, och än hur du vänder och vrider och jämför så sitter kommunerna på SvartePetter. Du kanske har missat alla de konkurser som hänt bland friskolor och där kommunen och andra friskolor (den enes död….) fått ta hand om resterna?

          Hur kommer det sig att Friskolorna startas upp där de startas upp tror du? Jo det finns en marknad där, allt från den lilla skolan till de stora drakarna som finns i storstäderna. Och där inte marknaden finns får det kommunala rycka in. Hur många friskolor finns det i Västerbottens inland? Var är Academia, John Baur etc…? Det borde ju vara dukat bord? Det är det jag vänder mig mot och kallas att man vill plocka russinen ur kakan.

          Men jag drar inte alla över en kam och det finns friskolor i Sverige som inte är vinstdrivande eller låter större delen av vinsten gå tillbaka till skolan och jag ser en skillnad där. Men den dagen de vinstdrivande friskolorna tar ansvar för de ”olönsamma bitarna” i vårt samhälle kan iaf jag börja ta dem på allvar, men den dagen lär inte komma då de bara är ute efter snabba, stora pengar. Pengar som vi skattebetalare står för.

          • Göran Jonzon

            Vilka ”kakor” och vilka ”russin” talar du om?
            Det står väl alla elever fritt att välja vilken skola de vill?
            Att dåliga skolor försvinner stökar givetvis till det en stund, men på sikt vore det kanske välgörande ifall även de sämsta kommunalägda skolorna kunde försvinna från utbildningsmarknaden?

            Vad styrker att kommunala skolorna är de som får plocka upp resterna?
            Den som valt en dålig privat skola som går omkull, kan väl fortfarande välja vilken annan skola de vill. Dessutom finns ju genom konkursen plötsligt lediga lärare som även de kommer att söka nya jobb, eller hur? Även lokalerna brukar ju finnas kvar efter en konkurs. Vari består då problemet?

            Vi har sett många exempel på kommunala skolor som utsatts för pyromandåd och det har gått att lösa, liksom det gått att lösa platser för elever som friställts genom att privata skolor gått omkull.
            En skola har liksom ett företag fasta kostnader utöver de rörliga för varje elev. Ska skolan ge avkastning på den givna elevpengen, måste således skolan vara tillräckligt lockande för så många elever att de fasta kostnaderna täcks. En bra friskola verkar gynnande för kommunen, då den drar till sig fler sökande. Många bra friskolor i en kommun ger den kommunen rykte som studieort, på samma sätt som att det samtidigt höjer anseendet även för kommunala skolor på orten.

            Men när det sedan kommer till vinsten verkar det bli ett förblindande rött skynke för dig?
            Ett bolag beskattas först genom bolagsskatt och det som blir över kan antingen delas ut till ägarna i form av utdelning som i sin tur beskattas som inkomst till viss del, eller om agarna är desamma som personalen, kan man givetvis även ta ut allt i form av bättre lön. Hur ställer du dig till de skolor som ägs helt av skolans personal och som nollar ut ev. vinster genom att stärka sina lärarlöner? Tycker du lärare har för höga löner idag?
            Blev det svårt nu, då det ju är samma pengar vi talar om i båda fallen?

            Enfald kontra mångfald är min syn på saken.
            Låt tusen blommor blomma!

Lämna ett svar till Göran Jonzon Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.