Budgetarbete

I helgen skrev jag ett inlägg som förvarande om det som komma här. Men skollärare som jag är hade jag först tänkt ta er på en liten rundvandring i HUR budgetarbetet går till och vilka spelregler som gäller (i grova drag) innan vi börjar titta på kommunens ekonomiska läge samt hur jag ser på saken.

Jag länkar en hel del material (vilket syns i blå skrift).Vill man grotta ned sig ännu mer får man ta kontakt med kommunen eller gå in och syna de protokoll som finns utlagda på kommunens hemsida.  Där finns yrkanden (förslag) som är lagda av såväl majoritet som opposition under en rad antal år.

Till en början arbetar både kommunens tjänstepersoner/förvaltning och politik efter en processplan som är antagen sedan några år tillbaka. Den är med andra ord ganska ny och håller på att arbetas in, men i den beskrivs budgetarbetes olika faser, uppföljningar, analyser, dialoger, beredningar. Rubbet. Det står även vilka som ansvarar för vad; tjänstepersoner/politiker.

Under året följs budgeten upp, men eftersom allt ska rapporteras in släpar detta efter och det är svårt att få en exakt bild. Dock brukar det komma en ”delårsrapport light” i april för att i Augusti presenteras som ett halvårsbokslut. Årsbokslut över det gångna året brukar komma en bit in i mars/april om allt funkar som det ska. I år ska sägas att det släpar efter.

Kommunens olika förvaltningar samlar under hösten på sig material som man bearbetar för att skicka ut till politiken som via överläggningar mellan politik och förvaltning jobbar med i början på året .Tillsammans spikar man ett ramverk över hur man ser på den kommunala ekonomin. Vad som varit/ hur det gått och hur vi ser på framtiden och de ekonomiska förutsättningarna.

Här råder det ofta stor osäkerhet då kommunens ekonomi är starkt beroende av den förda politiken på riksdagsnivå. Detta har jag skrivit om tidigare i samband med valet och om de olika partiernas syn och hur mycket denne ska tillskjuta medel till de kommunala ekonomierna. Det är ingen hemlighet att det under förra mandatperioden fördes över många sköna miljoner till oss i kommunerna från den röd/gröna regeringen. Något som tog tvärstopp i samband med den nationella budget som nu M/Kd + Sd drev igenom efter årsskiftet.

Sedan har vi nationella åtaganden genom div. reformer som drivs igenom där kommunerna tvingas rätta in sig i ledet och som är styrt av lagar. LSS -lagarna och skollagar är sådana exempel. Bra i sig, men ibland verkar det vara lättare att göra reformer, men de ska även betalas. En evig dragkamp mellan stat och kommun.

Med andra ord kan man säga att staten har en stor inverkan på både intäkter och utgifter för en kommun.

Demografin är en annan stor påverkansfaktor där vi i Vilhelmina blir färre och färre vilket påverkar våra skatteintäkter, men även de intäkter vi får in via skatteutjämningsstöden från staten. Detta är MYCKET krångliga system, men kort kan man säga att kommunen får ett bidrag från staten för VARJE person (Vuxna och barn) som är skriven i vår kommun. Detta innebär att varje kotte som skriver sig i Vilhelmina bidrar till kommunen såväl genom sina skattekronor, men även via skatte/kostnadsutjämningsbidrag.

Sist vår gemensamma kommunförvaltning. Med sina ca 800 anställda är kommunen en koloss i våra sammanhang som ska skötas och ge service till sina medborgare. Skola, vård och omsorg är här de stora bitarna. Mycket lagstyrt där kommunen bara har att rätta sig efter detta och inte har mycket att säga till om.

Under början av året har ett antal beredningar lagts där frågor ställs från politiken och där förvaltningen bereder och försöker svara i möjligaste mån. Allt för att så bra underlag ska kunna presenteras. Ibland tillsätts en grupp politiker för en specifik fråga för att titta närmare på den. ”Kommunfullmäktigeberedning – Utbildningsnämndens lokalbehov ur ett längre och mer hållbart perspektiv” är ett sådant exempel. Den pågår ännu och har inte slutrapporterat till fullmäktige än.

När materialet till slut har sammanställts går det sedan ut till partierna i en sk. budgetremiss (som sträcker sig i treårscykler). Hur vill respektive parti använda våra gemensamma ekonomiska resurser? Vilka prioriteringar har man? Detta ska partierna svara på och lämna in (i år gick remisstiden ut den 29/4)

Årets remisstid för budgeten var rekordkort, endast tre veckor vilket inte gör det lätt, men de flesta partier kom in med sina svar (utom Sd) och nu vidtar arbetet med det politiska hantverket med förhandlingar mellan de olika konstellationerna Framtid Vilhelmina (S+V), Koalitionen (utom Moderaterna) och Moderaterna och deras olika remissförslag. Var Sverigedemokraterna är i denna process kan jag inte säga då de inte lämnat in något remissvar.

Nu avgörs många satsningar och neddragningar i kommunens verksamheter. Ett givande och tagande, men ett är säkert och det är att det inte är några lätta beslut som tas, men ALLA kommunens verksamheter ska ner i vågskålen.

När sedan beslutet om budgeten tas kan det bli ett hopkok på olika kompromisser för att man ska få till en majoritet för sin budget, men då väl beslutet ska tas är det antingen bifall eller avslag som gäller. Är man inte nöjd med beslutet får man reservera sig, annars är man ”för” lagd budget oavsett vad man säger i efterhand. En reservation kan utgå från ett eget lagt förslag eller en reservationstext. Först då kan man ”friskriva” sig från antaget budgetförslag. Men då väl budgeten är antagen är det det ledande dokumentet för såväl politiker som tjänstemän att förhålla sig till.

Alla beslut protokollförs och justeras av ordförande, sekreterare och utsedd justeringsperson och är det vi har att förhålla oss till. Yrkanden och förslag som inte är protokollförda är att betrakta som att de aldrig lagts, därav är protokollen av yttersta vikt. Det är även bl.a via protokoll som revisorerna granskar kommunens verksamhet så de är mycket viktiga.

På fullmäktige den 17 juni ska budgeten spikas och då får vi se hur det ser ut.

Jag har säkert glömt något, men i grova drag ser det ut på detta vis med budgetprocessen.

Jag återkommer.