Bussgods, en uppdatering

Sedan ifjol sitter jag i styrelsen för Länstrafiken där Bussgods i Västerbotten ingår och det har visat sig vara under en turbulent tid.

De stora drakarna DHL, Schenker i all ära, men då jag pratar med folk ute i bygderna så är man inte speciellt nöjd då man inte vet när godset kommer fram. Speciellt då det är smågods det är frågan om. Bussgods har setts som ett bra alternativ med dagliga turer och med god service.

Dessa stora drakar har inte heller sett Bussgods som en konkurrent då man vill ha större volymer att köra och då blir det inte lönsamt att köra småpaket och halvtomma lastbilar. Med bussgods och dess bussar har detta problem varit löst. Allt frid och fröjd.

Som ett led i att stärka Bussgods tog man från de fyra länen och dess länsbussbolag i Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten ett strategibeslut om att bilda ett gemensamt Bussgodsbolag. Detta för att stärka organisationen och trygga godsfrakterna i de fyra länen. En bra tanke och arbetet inleddes under 2018.

Jämtland backade tidigt och lade ned sitt Bussgods. Resten fortsatte.

I vintras signalerade Bussgods i Norrbotten att de bytte VD som behövde tid att se över det hela. Det slutade med ett chockbesked att de lägger ned sitt Bussgods. Katastrof för oss i Västerbotten då vi har väldigt mycket ihop med norrbottningarna. Febrilt arbete från vår sida att ta reda på vad som hänt och hur de tänkte.

Medan Bussgods i Västerbotten gått med miljoner i vinst har dess ”syster” i Norrbotten gjort tvärtom. Blött pengar under ett flertal år. Dock har de två bolagen sett diametralt olika ut i form av struktur och fordonsflotta.

Bl.a kör man förutom med buss även med egna lastbilar (ett 25-tal). Något man inte gör i Västerbotten där Buss/godsbussar är huvudtransportalternativet.

Vad man däremot verkar ägnat lite arbete åt är att titta på vilka konsekvenser detta skulle få för dels deras egna geografiska område och medborgare och företag, dels deras grannar i söder i Västerbotten och deras medborgare och företag.

Det kan bara beskrivas som mer eller mindre katastrofala.

I Västerbotten har vi dock inte suttit overksamma och VD, styrelse och politiker i regionen har jobbat för en lösning och det råder en enighet inom Västerbottenspolitiken över hela linjen där alla har ett gemensamt mål i en positiv lösning för Bussgods och fortsatt transporter ut i vårt glesbefolkade län.

Förra veckan var jag nere på styrelsemöte med Länstrafiken Västerbotten som är modern till Bussgods i Västerbotten och fick den senaste informationen.

Kort sagt kan man säga att det verkar börjat svänga i Norrbotten, men att man kommer att fullfölja sina nedläggningsplaner. Dock är man medveten om problematiken och jobbar nu TILLSAMMANS med oss i Västerbotten för att lösa det hela och en liten strimma hopp har börjat skönjas.

Mycket arbete återstår, men finns bara viljan så finns det förutsättningar att lösa det hela på ett bra vis.

2 kommentarer

  1. Brorson

    Så många halv- eller nästan heltomma bussar som körs i de norrländska glesbygderna borde bussgods vara en välkommen extra intäkt. Detta är en verksamhet som måste utvecklas och inte avvecklas. En modell är särskilda godsturer, som även tar ombord passagerare, på tider med färre resande än genomsnittet på linjen. Det ger ökad tid för godshantering vid hållplatserna inom samma totala körtid.

    Vad som också måste utvecklas är den anropsstyrda trafiken med mindre fordon i glesbygd med för litet trafikunderlag för tidtabellslagd trafik längs en förutbestämd körväg, s.k. slingkörning. I tidtabellen för den anropsstyrda trafiken anges starttid från utgångspunkten och ankomsttiden tillbaka dit, samt eventuellt även ankomst- och avgångstiden vid den bortre vändplatsen. På så sätt får resenären ett mått på den maximala på den maximala restiden dit han ska.

    Sedan alla resor med en viss tur är bokade, vilket måste ske före avgångstid från utgångspunkten, får föraren en körorder med exakt körväg och tider vid mellanhållplatser vid den aktuella körvägen, medan resenärerna får SMS med exakt tid, när fordonet kommer till den av resenären förvalda påstigningsplatsen.

    Har inga resenärer anmält sig senast vid avgångstid från utgångspunkten inställs turen. Det måste alltså finnas bestämda mellanhållplatser, även om de ligger en bit från hemmet eller annat resmål, precis som vid en vanlig busslinje, men till skillnad mot vanliga busslinjer angörs inte dessa i samma ordning eller vid exakt samma tid varje gång.

    Resenären ska dock hämtas / lämnas vid hemmet mot en extra avgift, varför det måste finnas tillräckligt med ”luft” i tidtabellen för detta. På samma sätt ska det vara möjligt att bli hämtad / lämnad vid en butik, vårdcentral, kyrka eller annat en bit från utgångspunkten för turen. Utgångspunkten torde vara en buss- eller järnvägsstation i en stad eller annan större centralort.

    Jag har erfarenhet av anropsstyrd trafik på landsbygd i Södermanland och Västergötland, och det som jag här har skissat är en förbättring av den anropsstyrda trafiken där. Någon som även borde kunna appliceras på de norrländska glesbygderna. Det måste vara möjligt att leva ”billöst”, åtminstone om man själv förfogar över sin tid, även om man inte har tillgång till privatbil.

    Detta är ett överlevnadsvillkor för Sveriges glesbygder, om inte hela bygder ska dö ut. Det är en förutsättning för att storstadsbor, som är vana vid kollektivtrafik, ska våga flytta ut. Steget från tunnelbana var 10:e minut till ingen kollektivtrafik alls är för stort. Det ligger i sakens natur att det måste vara möjligt att skicka gods med kollektivtrafiken, såväl den tidtabellslagda och den anropsstyrda, i glesbygd, där det saknas underlag för särskilda godsbilar. Ge inte upp!

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej och många tack för ditt inlägg!

      Att köra persontrafik och gods på samma tur ut till våra små byar och orter ligger HELT RÄTT I TIDEN. Hela landet ska leva och detta på ett miljöriktigt vis. Kan inte bli bättre anser jag.
      Du har helt rätt i att den sedan kan vidareutvecklas och det görs arbete för att höja kvaliteten på de turer som går för att höja komfort och upplevelse. Med det kommer fler passagerare och ökad lönsamhet på linjerna.
      Sedan detta med anropsstyrd trafik är ännu en intressant infallsvinkel som jag tror kommer mer och mer.
      Målet för oss måste ju vara att vi ska kunna få upp kollektivtrafiken på nivåer där folk kan frakta sigf från A till B inom/på rimliga tider inom vårt stora län.
      Ha det gott!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>