37,8… 38,4… Ja Teos feber har gått ner. Svävar nu mer eller mindre kring det som är någorlunda ok. Han mår mycket bättre. Har sovit en tolvtimmarsnatt och säger att halsen känns liiiite bättre. Så det var skönt. Nu kan jag fortsätta packa för resan söderut. (Och där fick J en liten ledtråd)…

Vid tolvtiden kommer farmor till barnen och sen bär det iväg. Vi ser så fram emot den här helgen. Hoppas verkligen att det blir riktigt bra. Och att alla håller sig friska…

Imorgon bär det av på den årliga överraskningshelgen… J ringde redan i måndags och funderade på packningslistan de fått. Å det är så roligt att vara dem som vet… Jag hoppas de tycker att det blir skoj.

Det som inte på något sätt är skoj är att Teo är sjuk igen…. 

Jamen varför just nu?!

Jag var i Skellefteå och Norsjö på jobb hela dagen igår och kom hem kvart i ett i natt. Det är inte roligt då att se att det lyser i sonens rum, kika in och se att han har ett badlakan under sig istället för lakan – det brukar bara betyda en sak.
Sen såg jag hinken bredvid sängen också… gick sedan fram och brände mig på Teos panna.

Så mycket feber har han nog aldrig haft. Kollade inte antalet grader men de var många. Han hade dock inte kräkts fick jag veta när jag la mig i min säng.Han hade hastigt fått hög feber och klagade på ont i magen. Så badlakan o hink var liksom i preparerande syfte bara.

Tack och lov.

I morse var han något svalare, mindre magvärk men ont i halsen. Så förhoppningsvis kan vi fortsätta planera vår packning…

Snusuppdatering: EN liten prilla (1) på hela helgen! Dvs lördag och söndag. Och det var inte ens ansträngande.

Antal äppelsubstitut: fler.

I helgen har jag plockat svarta vinbär och kokat sylt. Sånna aktiviteter får mig att känna mig väldigt duktig, ekologisk, nyttig och vuxen.

Och det är typ vad jag har gjort i helgen. Snusat minimalt och kokat sylt.

Annelie frågade nyss hur helgen varit och den har varit så lugn att den gränsat till trist. Hade lite mysigt främmande av Mattes bror, sambo o ursöta bebis som snart ska döpas i lördags. Det var inte alls trist utan väldigt mysigt.

Men annars har det varit stiltje.

Jag ser det som att jag har laddat inför nästa helg. Då är det överraskningsdags… Vi ska nämligen ta med oss våra vänner på en tripp som de inte vet vart den bär… och vara borta hela långa helgen.

Ekologiskt äpple, majs grits (?), vatten, E1520, koksalt och aromer.

Det är ingredienserna mitt nya "snus" det. Jag har än en gång bestämt mig för att dra ner på eländet. Jag ska egentligen sluta snusa, enligt överenskommelsen med Mathias -som ska göra samma sak- men det känns lite mindre otäckt att "dra ner" än att sluta helt.

Och det går ju så bra. Det har gått så bra (i två dagar) med äppelvarianten att de riktiga snusarna ligger kvar i sin dosa och torkar ihop!

Inte en gnutta nikotin, inte en gnutta tobak!

…Om det inte är så att de smusslat in det i den där E-beteckningen förstås.

Teo är knäckt ikväll. Han har hittills tackat nej till att leka med tre kompisar. Ligger som en utslagen hjälte på soffan och ser på Disneychannel.

Han har alltid varit väldigt enkelt när det gäller att säga ifrån. Känner han inte för det så säger han det. "Nä inte idag för jag orkar inte/har inte lust/vill vila".
Och det är ingen som nånsin tar illa upp för det.

…Jo en gång var det en liten kille som var väldigt sugen på att leka för han sa halvt desperat. "Men jo! Det MÅSTE du när jag kommer till dig"!

"Nä, sa Teo. Vi kan leka imorgon när jag är pigg om du vill"

Jag tycker det är skönt på nåt sätt. Och det blir ärligt, enkelt och rakt. Tänker att vi vuxna många gånger borde ha med oss lite mer av det där. Även om jag på senare år faktiskt blivit mycket bättre på att ge ett ärligt nej än ett tillkrånglat nja. Och det är så skönt när man inser att man inte behöver vara med på allt och man faktiskt inte heller behöver motivera särskilt ordentligt varför.

Tiden går fort och dagarna rusar. Sen sist så har the dinner for tolv gått av stapeln med whiskeygryta, rödvin och hemmagjord chokladmousse till alla. Ja barnen fick inte vin, men annars var det väl rätt lika. Det var supertrevligt och kul att inse att barnen faktiskt är så pass stora nu att det helt utan problem sitter i ett annat rum och har en alldeles egen liten middagstillställning, skrattar o pratar med varann så där riktigt belevat. 

Under söndagen var vi i Holmsund och hälsade på bekanta i deras mysiga hus och sen var det måndag igen.

Igår var det föräldramöte i Teos klass. Alla barnen hade ritat ett självporträtt som låg på stolar där vi skulle sitta. Det gick ut på att hitta sitt barns bild… Och märkligt eller inte, men jag hittade Teo direkt. En streckgubbe helt utan krusiduller, två ben, två armar, en mage, huvud. Hår, händer, fötter, kläder och näsa var bortrationaliserade. Men det var ändå Teo.

Och imorgon är det fredag igen. En helt blank helg har vi framför oss, faktiskt inga som helst planer på nåt. Eller jo vi ska "hösta" lite ute, äta, vila och göra roliga saker.

Förstår inte riktigt vart dagarna tar vägen. Går in i nån form av jobbkokong tio timmar per dag och vaknar liksom inte upp ur det förrän framåt fredagkväll. Därefter säger det pang och så är det måndag igen. Men antar att det har att göra med att det är rätt roligt under tiden att man liksom inte hinner reflektera.

Men just nu är jag tvungen att göra det. Reflektera alltså…över mat. I helgen. Herregud det är ju flera dagar kvar, ja men för att slippa stressa som ett as med både planering, handling och lagning just på lördag så tänkte jag dela upp det där lite. Och börja nu.

Tolv personer blir vi. Och det första problemet är egentligen hur vi ska rymmas… De sex barnen kanske får en picknickfilt att sitta på… Nåväl, finns det hjärterum… och så vidare. För att göra det enkelt vill jag göra nåt som alla tolv kan äta utan problem (sex av dem är barn) och det får ju gärna vara rätt gott också. Och lättlagat. Å så efterrätt…

Tips? Nån?