Malins mammablogg

Sysselsättning: Marknadskoordinator på Västerbottens-Kuriren AB
Ålder: För evigt 22 inom mig, 38 på papperet.
Bor: Ersmark
Familj: barnen Wilma 12 år, Teo 8 år. Gift med Mathias. (39år)...
Bloggar om: hela livet i allmänhet, mina barn och mitt jobb i synnerhet
Utbildning: copywriter
Bästa egenskap: Lättsam och optimistisk. En del tycker att jag är ganska rolig också. Det är ju kul.
Motto: Ta alltid ut glädjen i förskott. Om det inte blir som du tänkt dig har du i alla fall varit glad en gång.
Dolda talanger: Overkligt lätt för att lära mig låttexter och komma ihåg telefonnummer.
Jag skulle aldrig: ha en spindel som husdjur
Intressen: äta, vila och göra roliga saker.
Laster: Choklad, bullar och dåligt minne
Förebild: Min lilla farmor. Jag vill också bli minst 86 år och trots min ålder kunna springa i trappor utan besvär, aldrig klaga, vara snällast i världen och bry mig om alla andra först. Och dessutom ha humor nog att både förstå och skratta högt åt alla mina barnbarns skämt.

Skrivs av

Bortsprunget barn

Phu! Är fortfarande en aning mör efter tisdagens luciafotografering av små barn som VK arrangerar varje år och som nu gick av stapeln på Strömpilen.

Roligt som vanligt om än något energitömmande. Vi som jobbade tyckte att det var toppenbra att hålla till just på Strömpilen och det tror jag att de flesta av dem som kom till fotograferingen också tyckte. Bra med parkeringar och bra med tidsfördriv under den ibland ganska långa väntan.

Jaa, allt flöt på bra som sagt.
-Förutom en liten incident med en försvunnen treåring.

Ja hon var inte borta länge men när jag tyckte det kändes som betydligt längre än de kanske totalt 5 minutrarna det gällde, så kan jag bara tänka mig vad mamman i fråga tyckte om det...

Mamman kom med stirrig blick till fotoplatsen när det var hennes tur, med en liten kille på armen. "Jaaa sa hon entonigt, det ska egentligen vara två barn. Men... jag hittar inte flickan".

Efter att ha fått, den i sammanhanget inte så väldigt originella beskrivningen: "liten lucia i treårsåldern med krona på huvet", av mamman så kom flickan till slut till rätta i alla fall. Jag fann henne Inne på spelbutiken, där hon med stora ögon och en ballongpinne i näven beundrade alla färgglada spelfodral.
Och vi kunde alla andas ut.

Och klockan 18.00 pip så var alla som ville fotograferade och alla ballonger vi hade med färdigsmällda.


Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS