Att få duka med supergulliga tallriksunderlägg.
-Och placera nån som begriper sig på dem framför det.
Att leta efter nappar.
Att för omväxlings skull snubbla över oelektriska leksaker – som till exempel "tackon!"
Det är mysigt att barnvakta små ibland.
Teo har börjat få nya intressen.
Den ena är att se på nyheterna på TV. För "det är ju faktiskt jättebra för då lär man sig ju nåt". Det andra är -till moderns stora lycka- att läsa morgontidningen.
Han läser alltid förstasidan och sen går han oftast direkt på sportsidorna. Här brås han inte det minsta på sin mor men han har ju andra gener också… Han är fullkomligt galen i sport och framför allt då fotboll. -Be honom räkna upp spelarna i typ Elfenbenskusten och han gör det. Jag trodde han skulle spricka av lycka när han i julklapp fick landskampsbiljetter av sin morbror…
Tack vare vår nyvunna frukostvana nu då så hinner han faktiskt bläddra igenom tidningen även på vardagarna nu mer och i morse, på väg mot sportresultaten, fastnar han först vid en annons för ett flygbolag. (Halleluja).
Han tittar på den ett tag, läser den tyst och säger sen
"Men pappa, tror du verkligen att Bromma skulle finnas om inte Brommapojkarna fanns?"
Och det är så klart en befogad fråga.
Fortfarande tycker jag mig känna handsvett efter gårdagens handbollsmatch. Det var ju så himlarns spännande! Lite sport intresserar mig rent TV-mässigt egentligen, men handboll är det allt nå visst med.
Matchen var en trevlig avslutning på en synnerligen trevlig helg. Man säger ju "trevlig helg" till alla människor där på fredag eftermiddag och jag tycker alltid att det låter så… ja men ordentligt, på nå vis. Inte så "kul" liksom. Men i helgen hade vi det just "trevligt", och jag gör gärna om alltihop precis som den var.
På fredagkväll hade Matte lagat god middag när jag kom hem, vi käkade den och såg sen på På spåret där jag chockade min man med att kunna namnet på gruppen T´pau. Det var också det enda jag kunde svara på i denna tävling, ja ok Jackie Chan kunde jag också. Men alltså inga som helst geografifrågor. Jag vägrar se något eget ansvar i den här frågan utan skyller all min geografiokunskap på mina lärare. -För skolan kan ändå beskylla för allt, så varför inte detta också.
(Så fick jag det sagt också).
Lördagen bjöd på lunch och barnbio på stan + bortbjudning på middag.
Söndagen gav oss mega sovmorgon, Vinterstudiofrukost vid TV:n, handling o skridskoåkning(för valda delar av familjen), film igen, Toy Story 3 som var jättebra och så lite middagsmatslagning o handboll på det.
Mycket vila och lite besvär. Helt enkelt en riktigt trevlig helg i min smak.
Det var så konstigt i morse när jag skulle till jobbet.
Jag kände det i hela kroppen redan när jag gick ut genom dörren hemma.
Jag sopade av bilen och tänkte att det var då knepigt… Men kunde inte riktigt sätta fingret på vad exakt det var som var det.
Satte mig och sonen i bilen och for iväg.
Kände det hela tiden.
Hade jag glömt nåt? Det var väl fredag?
Lämnade sonen på skolan.
Ungefär halvvägs till jobbet kom jag på det. Det var nästan helt ljust ute!
Idag jobbar jag hemifrån.
"Varför" undrar vissa, och då svarar jag som en av mina idoler Theo Härén brukar göra: "För att jag kan".
Och om jag kan, varför ska jag inte utnyttja möjligheten? Det är en fantastisk fördel tycker jag att kunna jobba -egentligen varifrån jag vill. (Oftast). Packa med mig dator och telefon, papper och almanacka och så funkar det bara! Det är det jag tycker allra bäst om med dagens teknik.
Nä, som med allt annat så funkar det inte för alla och det passar inte ens alla heller, men man kan energifylla sig på många sätt, det här är ett av mina.
…Att sedan kunna utföra sina arbetsuppgifter i jeansen from hell (men sköna som himlen) och tjocka fleecemorgonrocken (!) över collegetröjan (för att det är så förbenat kallt i huset) gör inte saken sämre. Jobbet blir heller inte sämre. Bara bekvämare att utföra.
För att inte tala om lunchlådan! Som idag blev hemlagad och icke micrad. Inte fel heller. Tog sats och gjorde potatisplättar av överbliven potatis från gårdagens middag, pressade den i en minipannkakssmet och stekte. Lite bacon, lite lingon. En kaffekopp från George Clooney-maskinen, fyra julfudgar och en knäck senare så är jag redigt mätt. …Smått illamående faktiskt.
Ingen promenad blev det idag heller, men jag kikar med jämna mellanrum ut på vintern som man inte annat kan säga om än att den är vacker.
Tisdag.
Andra jobbardagen efter semestern.
Det går så där.
Är lite för ofokuserad så här precis efter lunch och är samtidigt lite sur på mig själv att jag inte tog en promenad trots allt, på lunchen.
En lat människa är jag.
Kanske är det bara att inse att det är svårare att komma igång efter en lång ledighet. Med allt.
När det gäller jobbet kan jag numera stänga av det helt när jag är ledig, vilket är en förmåga jag jobbat hårt för och faktiskt är stolt över. Kostnaden för det är att uppstarten alltid går lite långsammare än förut när jag liksom var i jobbet hela tiden och jämt. Men det här är så prisvärt.
Fördelen med att vara ledig och få lite perspektiv på saker är att det ibland föds lite nya tag också, sånna som man faktiskt både snabbt och relativt enkelt startar med. En sån sak är att vi i familjen nu kliver upp tidigare på morgonen. Faktiskt så pass tidigt att vi alla ska kunna sitta ner och äta frukost tillsammans, innan jobb och skola. Något vi aldrig, aldrig gjort tidigare.
Kostnaden för detta nya är så klart en del sovtid på morgonen men känns så prisvärt även det!
-Så här dag 2…
Exempel på ja och nej i januari:
.JPG)
Nej till minusgrader och snö.
Ja till varma Atlanten och ljummen kvällsbris utanför dörren.
Ja till solstolar, värme och ljus på Gran Canaria.
Nej till hiskeliga tvätthögar när man kommer hem…
Sysselsättning: Marknadskoordinator på Västerbottens-Kuriren AB
Ålder: För evigt 22 inom mig, 38 på papperet.
Bor: Ersmark
Familj: barnen Wilma 12 år, Teo 8 år. Gift med Mathias. (39år)...
Bloggar om: hela livet i allmänhet, mina barn och mitt jobb i synnerhet
Utbildning: copywriter
Bästa egenskap: Lättsam och optimistisk. En del tycker att jag är ganska rolig också. Det är ju kul.
Motto: Ta alltid ut glädjen i förskott. Om det inte blir som du tänkt dig har du i alla fall varit glad en gång.
Dolda talanger: Overkligt lätt för att lära mig låttexter och komma ihåg telefonnummer.
Jag skulle aldrig: ha en spindel som husdjur
Intressen: äta, vila och göra roliga saker.
Laster: Choklad, bullar och dåligt minne
Förebild: Min lilla farmor. Jag vill också bli minst 86 år och trots min ålder kunna springa i trappor utan besvär, aldrig klaga, vara snällast i världen och bry mig om alla andra först. Och dessutom ha humor nog att både förstå och skratta högt åt alla mina barnbarns skämt.
Senaste kommentarerna