Igår var en väldigt märklig arbetsdag. Kanske min kortaste.

Jag hade bokat tid hos frissan för klippning och färgning. Kör ner bilen i tid till kl 8.00 när jag hade tid, betalar parkering till 10.12 eftersom det borde vara tillräckligt.
Blev omhändertagen som en drottning. Och tyckte att det var en riktigt bra start på dagen. Och hela helgen för den delen.

Mitt hår måste varit alldeles väldigt speciellt för när jag kommer ut från salongen är klockan inte mindre än -titta noga nu- 11.45!

Jag har alltså varit där inne i 3 timmar och 45 minuter!

Jag formligen sprang till parkeringen för att ta emot böterna, men hade faktiskt klarat mig ifrån dem. (Vilket jag är enormt glad över, eftersom det där frisörbesöket hade gjort ett rätt ordentligt hål plånboken redan)...

Jag hann därmed inte tillbaka till jobbet utan det var bara att styra kosan till lunchmötet jag hade inplanerat. Det blev ganska speciellt, mötet. Kanske det mest kreativa och godaste jag varit på, faktiskt. Vi bakade eget bröd ute, som vi gräddade i en jättestor Per Morberg-murrikka och åt med en stort lass västerbottensostsmör till en fantastiskt god laxöringssoppa -inne i en kåta! Sen fick vi över den öppna elden i kåtan fick var och en grädda en bit camembert i en ministekpanna och äta med åkerbärssylt... Kanske den godaste lunchen jag ätit på väldigt länge. Mycket trevligt var det.

Summasumarum så drällde jag in på jobbet lagom till eftermiddagsfikat igår...
Fast det hoppade jag faktiskt över-jag tog och slutade en halvtimme tidigare istället!

Så på det stora hela jobbade jag effektivt i ganska precis 2 timmar och 15 minuter igår.

Ganska lagom faktiskt.

Undrar ungefär som vanligt den här tiden i veckan vart tisdag, onsdag o torsdag tog vägen... Måndag är jag med, sen är det en enda sörja typ tills det är fredag igen.

Fredag är ändå veckans i särsklass bästa dag. Jag ÄLSKAR fredagmorgnar!
Barnen vaknar lyckliga, (just för att det är fredag), det serveras extra god lunch i vår matsal på jobbet, det kommer inte in jättemycket nya förfrågningar på jobbet för "det spar folk till på måndag", man vet att det kan finns chans till ett gott glas vin på kvällen och det blir garanterat inte makaroner och korv till middag hemma. Och så har man två lediga dagar fram för sig.

Vad mer kan man begära.

Just denna helg har vi inget planerat heller. Håller på att vara mer en vana än undantag faktiskt... Jag sitter ofta och tänker hur roligt det skulle vara med lite middag och lite fest och lite så. Men jag tar inte tag i att bjuda in folk! Och hippselivips är det ju fredag igen!

Och så går helgen.

Men det är rätt skönt att vara oplanerad också. Jag inbillar mig också att helgen då blir längre. Jämför med sommarloven när man var liten. Nån klok människa sa att de upplevdes längre då för att man var barn och liksom mer "hängde med" på vad andra hade planerat åt en. Sommarlovet var inte lika upphackat i kalenderbitar liksom.

Och det är klart en upphackad helg kanske känns kortare för att den då liksom kommer i bitar... Kanske är det också därför själva vardagsveckan känns kort också...

Jag ska fundera på det där resonemanget lite grann under min långa helg som jag- än så länge har framför mig- fullständigt ohackad.

Det börjar kännas fredag.
Av olika anledningar, men till exempel på grund av:

1 På eftermiddagsfkat pratade vi bara mat och efterrätter.
2 Alla unnade vi oss en stor å god muffins på samma fika
3 Jag skjuter upp saker till på måndag
4 Jag är fnittrig och trots att jag är helt ensam på mitt rum, har jag skrattat gott och ganska högt åt Josefins väggordsblogg .
5 Jag tycker att jag kan unna mig att sluta några minuter tidigare-jag gör ändå ingen nytta just nu.
 

Fortfarande tycker jag mig känna handsvett efter gårdagens handbollsmatch. Det var ju så himlarns spännande! Lite sport intresserar mig rent TV-mässigt egentligen, men handboll är det allt nå visst med.

Matchen var en trevlig avslutning på en synnerligen trevlig helg. Man säger ju "trevlig helg" till alla människor där på fredag eftermiddag och jag tycker alltid att det låter så... ja men ordentligt, på nå vis. Inte så "kul" liksom. Men i helgen hade vi det just "trevligt", och jag gör gärna om alltihop precis som den var. 

På fredagkväll hade Matte lagat god middag när jag kom hem, vi käkade den och såg sen på På spåret där jag chockade min man med att kunna namnet på gruppen T´pau. Det var också det enda jag kunde svara på i denna tävling, ja ok Jackie Chan kunde jag också. Men alltså inga som helst geografifrågor. Jag vägrar se något eget ansvar i den här frågan utan skyller all min geografiokunskap på mina lärare. -För skolan kan ändå beskylla för allt, så varför inte detta också.

(Så fick jag det sagt också).

Lördagen bjöd på lunch och barnbio på stan + bortbjudning på middag.
Söndagen gav oss mega sovmorgon, Vinterstudiofrukost vid TV:n, handling o skridskoåkning(för valda delar av familjen),  film igen, Toy Story 3 som var jättebra och så lite middagsmatslagning o handboll på det. 
 
Mycket vila och lite besvär. Helt enkelt en riktigt trevlig helg i min smak.

Det var så konstigt i morse när jag skulle till jobbet.
Jag kände det i hela kroppen redan när jag gick ut genom dörren hemma.
Jag sopade av bilen och tänkte att det var då knepigt... Men kunde inte riktigt sätta fingret på vad exakt det var som var det.

Satte mig och sonen i bilen och for iväg.
Kände det hela tiden.
Hade jag glömt nåt? Det var väl fredag?
Lämnade sonen på skolan.

Ungefär halvvägs till jobbet kom jag på det. Det var nästan helt ljust ute!

Fredag, fredag... underbara fredag.
Det är som en annan stämning överallt den här veckodagen. Allt är en aningens aning roligare, nästan oavsett vad man gör. (Ja är man sjuk den här dagen så förvärras allt så klart, då är det liksom motsatt effekt)...

Jag har förvisso sovit jättedåligt i natt. Kanske var det fullmåne jag har inte koll på det, men det var en "fullmånesömn". Vaknade strax före fyra och somnade om först vid halv sex eller nåt. Man blir så mööör då vid halv sju... Men det är ju fredag idag-så det gööör inget! Och som grädde på det berömda moset inte vilken fredag som helst heller! För det är första dagen på Da weekend!

Da weekend inträffar varje år på höstkanten. Och det är antingen jag och Matte eller våra vänner J & J som står för schemat. Det hemliga schemat.

I fjol planerade vi och resan gick på till Höga kusten... och en rätt spöklik plats om jag inte minns fel...

I år är budgeten minimal, men via den nu utskickade skriftliga inbjudan så vet jag att det ändå bland annat kommer att innefatta catering och hotellfrukost. AH! Så njutbart bara det! Sen är det lite speciellt att vara bara vuxna ett par dagar också. Det blir som en annan sorts ledighet, som ibland är extra trevlig. 

I eftermiddag drar vi igång! Å så kul det ska bli! 

Fredagar har ju ändå nåt speciellt. Det är i min värld veckans i synnerhet bästa dag. På jobbet är det liksom lite helgstämning redan på morgonen och kanske tillåter jag mig själv att dra ner lite på takten just den dagen också- plötsligt är det mycket som kan vänta till måndagen.

Vissa fredagar är trevligare än andra och det här är en av dem. Trots att jag började förmiddagen på vårdcentralen så var det ändå ett bra besök där som sen följdes upp av en sanslöst god lunch på Sagami. Jag har faktiskt aldrig ätit japansk tidigare. Och trots att jag haft all aneldning att äta med pinnar förr så har jag aldrig gjort det tidigare. Men det var ju ganska lätt! Ha! Eller så är jag en naturbegåvning...  ;) Gott var det i alla fall...eller vad sägs om ingefärsgryddade revbensspjäll... Mmm

Förutom maten så var sällskapet fantastiskt trevligt också och jaa på det stora hela bidde det en fin start på helgen.

-Den helg som inte blir som vilken helg som helst!
Vi ska ju på bröllop minsann. Igen! (Var ju på bröllopsfest även förra veckan).
Konstigt det där också... man kan gå i ÅR utan att bli bjuden på bröllop och så plötsligt är det två stycken på två veckor! Är inte det mot alla odds?!
Himla trevligt ska det bli i alla fall.