Adventus Domini

Herrens ankomst…

På fredag är jag ledig och då har jag tänkt göra allt för att den rätta stämningen ska infinna sig hemma hos oss. Trots att det kanske regnar när vi sätter upp julbelysningen ute så kommer min hjärna ändå att vara inställd på snö så det spelar ingen roll.

Inne kommer jag att stryka röda gardiner och dukar, koka knäck och egen glögg till tonerna av julmusik.

I morgon hoppas jag att affärerna har fyllt på sina lager av kanel, ingefära, nejlikor, grädde, apelsiner, grötris, julmust, mandlar, russin och skumtomtar för då ska Maria in och handla.

Ser fram emot mysiga kvällar med glögg och pepparkakor. Familjen har lite svårt för min passion att lyssna på julmusik alla dagar med start den 1:a advent (utom Lisa då förstås) så jag får väl passa på när dom andra inte är hemma. Lisa tycker dock bäst om Lars Vegas Trio och "Jag såg mamma kyssa tomten". (Beror ju på vem tomten är, brukar jag tänka)

Advent betyder ju som sagt var, Herrens ankomst. I gamla tider var advent en tid av stillhet och återhållsamhet, lite som fastan, man åt lutfisk och annat som inte var så gott 😉 Giftemål var inte att tänka på under denna tid och inte andra festligheter heller. Man förberedde sig inför den stora glädjehögtiden, Jesu födelse.

Måste säga att jag tycker det är bättre som det är idag. Hösten är nog mörk och tråkig som den är och jag välkomnar varmt lite glada tomtar och vackra julljus, barns förväntan och längtan efter tomtens ankomst. På något sätt tycker jag advetsljusstakar och julgranar gör att att julfrid infinner sig i mig. Det är mysigt att ta en promenad när det på de flesta gårdar står en upplyst julgran och det hänger julstjärnor i fönstren som sprider ett varmt sken. Jag tänker, -Åh vad alla har det mysigt. (Nu är det ju inte säkert att det är så (förmodligen inte) men man kan ju få fantisera om en global julfrid som sänker sig över jorden)

Ordet jul kommer från den gamla islänskan, Yule, och betyder, solgudens födelse och ljusets återkomst. Den 21 Dec vänder det som bekant och dagarna blir längre, vintersolståndet. Granen är en gammal tradition från denna tid. Den symboliserade evigt liv eftersom den inte tappar alla barr utan är grön året om. (Om man inte glömmer att vattna den förstås) Även de gamla vikingarna ansåg att den här tiden var till för lite meditation och inre tankar. Under ytan gror frön för att snart börja växa när jorden (människan) värms upp igen av solens strålar.

Man får fira vad man vill, jag tycker mest det är gott med julskinka, knäck, att baka pepparkakor, att få paket och snö…

Jag vill slå ett slag för, EN VIT JUL…