Kataloger

Det har kommit till min kännedom att en del av den manliga befolkningen känner sig krafigt förbisedda eller, som jag skulle tolka det, avundsjuka på oss kvinnor. Många män höjer säkert på ögonbrynen nu och undrar vad i friden vi kvinnor skulle ha för förmåner som dessa män suktar efter. För förutom (läs ej vidare om du är känslig) att de flesta män säkert kan se fördelar med ett par egna bröst att klämma på när andan faller på, så finns det väl inget som är bra med att vara kvinna???

Men si, det finns det tydligen visst. De anser nämligen att vi kvinnor är kraftigt förfördelade när det gäller gåvor. Ja och inte vilka gåvor som helst utan dem man får genom en prenumeration eller som skickas med en katalog som är adresserad till oss kvinnor.

När jag hörde talas om denna för mig helt okända diskriminering började självklart tankarna snurra. Kan detta vara sant? Och självklart är det ju inte så. Visst har det hänt att mamma slängt till mig en linneduk mellan varven då alla tidningar hon prenumererat på har fått dille på linnedukar. Men jag menar, en duk är väl lika fin för en man att äta på. Det är ju inte så att Jonas och våra manliga vänner och släktingar måste sitta vid ett annat bord när vi dukat fint.

Ibland följer det med en liten roman under plasten till en tidning men det gäller nog lika ofta de tidningar som riktar sig till män. Däremot brukar den manliga gåvoboken vara utav en mer dokumentär art, typ Hitler eller flygplan eller Snickra-din-egen-garage-bänk", än den kvinnliga som oftast är en liten söt roman.

Några gånger har det hänt att jag gått med i en bokklubb bara för det tjusiga resväskesetets skull. Men väskorna används lika ofta av Jonas fast han får kanske ta den med trasigast dragkedja. Inte för att jag vill vara elak utan av rent praktiska skäl förstås. Hans väska innehåller kanske hälften så mycket kläder och behöver således bara öppnas hälften så många gånger vilket i sin tur innebär att han bara behöver bli irriterad hälften så många gånger som vad jag skulle behöva bli. Dessutom blir han inte irriterad lika ofta som jag vilket alltså innebär att irritationsmomentet nästan elimineras om han tar den trasiga-dragkedje-väskan. Men trots detta har han ju dragit fördel av den så kallade kvinnogåvan.

Jag tror helt enkelt att marknadsföringsfolket är ena kluriga rackare. De vet att en man inte skulle lockas av en duk eller en flashig väska men att de genom sina kvinnliga bekanta ändå kommer att ta del av både gåvan och Amelias "Våga-fråga-spalt". 

Erbjudanden som att, "Du får ett påslakanset om du handlar ur Ellos katalog inom 5 dagar", kan ju även männen dra fördel av. Däremot kan jag förstå att killarna blir sura när katalogen är uppdelad i 75% damkläder, 20% barnkläder och ynka 5% riktar sig till den manliga befolkningen.

Själv är jag inte så mycket för skvallerblaskor eller veckotidningar och missar då så klart en massa prylar som det anses att vi kvinnor har behov av. Och förutom resväskorna så kan jag bara komma på två saker till som varit till nytta en längre tid hos oss. En träningsjacka och en liten "väderstation" som förutom att tala om temperaturen även har en barometisk funktion. En sol-för sol, ett moln-för mulet, regndroppar-för regn 🙂

Åsså linnedukarna förstås!