Rast, vila på stället!

Av , , 4 kommentarer 8

Livet som student är otroligt skönt. Visst kan det ibland kännas betungande att ha läxor och tentor som väntar på mig men i övrigt är det en fantastisk tillvaro.

Ca två dagar i veckan tillbringar vi i skolbänken. Övrig studietid faller under ”eget ansvar”. Hemma vid köksbordet i mitt fall. Ja det blir oftast vid köksbordet eftersom grundböcker, reskontrajournaler mm ska få plats.

Mitt lilla söta skrivbord ”Micke” som jag, i all hast, lät mina föräldrar svischa ner till IKEA och köpa åt mig, har inte en chans. Nä då, -Det enda sättet att lära sig bokföring på, är genom den gamla metoden, mässar vår mentor, Per, klokt. Och det stämmer nog i allra högsta grad. Men det blir en himla massa siffror och papper att hålla reda på.

Nästa vecka startar en tvåveckors kurs där vi ska lära oss bokföringsprogrammet ”Fortnox”. Då ska jag börja nöta på ”Micke”. ”Micke” är alldeles lagom stort för en dator, en miniräknare och en penna.

Hur som helst, åter till det flummiga studentlivet. Två dagar i bänken. Under dessa två dagar sitter vi och lyssnar, antecknar och löser kluriga uppgifter med ständiga avbrott för fika och lunch.

Vi börjar 9 och slutar 15. Fika runt 10.00, lunch 11.30 en timme och eftermiddags fika kl. 14.00.

Nu har jag lärt mig men i början trodde jag de skämtade. Vi hade ju knappt kommit igång när alla började snegla på klockan och det stod kaffe i deras ögon. En stor omställning för mig som kommer från en anställning där man i bästa fall kan ta 30 minuters lunch på hela arbetspasset! Att gå på toa eller ringa ett privat samtal innebär större arbetsbelastning för de övriga och ses inte med blida ögon.

Därför har jag tänkt njuta av den här tiden så mycket det går men samtidigt kan jag tycka att 6 dagar ledigt i rad, är lite mycket och att utbildningen kanske skulle kunna komprimeras några veckor.

Vi har tenta om två veckor på den kurs vi just avslutat. För mig är det alldeles för långt fram i tiden. Tre dagars tokpluggande hade varit bättre och sen tenta och sen gått vidare.

 Igår var jag och jobbade lite extra. Kastades åter in i stormen. Det var galet mycket att göra och som utvilad student hade jag riktigt roligt. Men jag ser hur trötta mina kollegor är och önskar att de också skulle få ha lite rast ibland. Få göra något annat i 10 minuter, ta en kopp i fikarummet, prata om väder och vind eller helt enkelt bara läsa en tidning i lugn och ro.

Kram på er, nu ska jag öppna böckerna och lära mig bokföringslagen :)

4 kommentarer

Fredagsmys

Av , , Bli först att kommentera 6

Ja inte vet jag vad det är, men att plugga på en fredag är inte lätt. Tankarna har en förmåga  att sticka iväg åt alla håll. Helgkänslan har infunnit sig och här kommer ett axplock på vad som susar runt i mitt huvud samtidigt som jag ska kontera Erhållna kassarabatter och Konstaterade kundförluster.

"Snacka om att vi är en riktig Svensson familj. Ikväll är det fredagsmys och vi har till och med handlat hem ingridienser till Tacos vilket säkert 75% av alla andra barnfamiljer i Sverige har gjort. Godis hör ju också till men det kan jag gott vara utan, har en förmåga att inte kunna sluta äta om vi har en skål och sen får jag ångest. Men det som blev lite roligt var att L köpte en påse som hette "Äntligen Lördag". Alltså blir det inget godis för henne heller ikväll ;) Annars hör väl det också till fredagsmyset liksom Idol."

"Tänkte att jag inte hade något ärende till "Boa" i helgen men när vi handlade igår kom jag på att jag är ju bortbjuden i morgon. Och visst stod det, -Medtag egen dryck…? Jo det gjorde det. Vin skulle vi ju få till maten, men………… vips bytte jag riktning och slank in på glasbanken och köpte en söt "sexpack"  New Castle, favoriten just nu, vin kan man lätt bli less på och få huvudvärk. Men vad tusan när jag ändå var där inne passade jag på att köpa vin också. Det blir nog mysigt med ett glas ikväll i alla fall, när jag står där och spelar mästerkock över köttfärsen."

"Skulle tagit en prommis i det vackra vädret. Men först ska jag ju plugga, passa på när ingen annan är hemma. Men samtidigt är det ju dumt att gå på promenad när de andra kommer hem. De kanske tror att jag inte vill träffa dem??? Men om vi tar en tur tillsammans? Ja det blir nog bra! Fast kanske lite löjligt….Jaja nån borde jag få med mig."

"I morgon är det fest. Tro vad jag ska ha för kläder? Känner ju inte så många som ska dit. Äsch, vem bryr sig. Jag brukar inte bry mig om vad andra har på sig. Jo kanske men bara om någon har något jag själv skulle vilja ha på mig…."

"Vilken tid ska vi åka tro, måste höra med de andra vad dom tycker blir lämpligt….och tänk om vi inte hittar dit. Känns tryggt att det är taxifolk och en glassbilsförsäljare som hittar till alla avkrokar som ska med"

"Kanske skulle ta och städa lite? Det är ju ändå Fredag och skönt om det är gjort före helgen."

"Och hur var det nu, skulle vi in till stan i morgon? Och i så fall varför? Det känns som om det är något jag glömt."

"Hm hm, vad kan det ha varit?"

"?"

 Oj nu kommer det familjemedlemmar inramlandes då lägger jag undan alla papper och stänger ner bokföringsprogrammet. Nu är det helg på riktigt :D

Kram…

Bli först att kommentera

Information direkt i burken

Av , , 1 kommentar 4

Tänk om inte internet hade funnits!

Då hade jag säkert fortfarande gått runt och undrat i vilken film jag sett vissa skådespelare, eller hängt dagarna i ända i någon skivaffär för att hitta den där låten jag minns var så bra.

Jag hade dessutom haft fullt sjå i går kväll med att ta reda på hur man stavar till damejeanne och kanske tillslut fått ge upp och skriva, ”den stora glasflaskan man brukade använda för att sätta en laddning vin i”.

Jag hade haft betydligt jobbigare att snabbt hitta ett recept på kantarellpaj eller en vägbeskrivning till henne jag tänkt köpa en begagnad bil av.

Min bokhylla hade förmodligen varit proppad med, lexikons, uppslagsverk, väg och världs-atlaser.

Snygga rader av ”När var hur”, ”Detta hände”, års och kriminalkrönikor, floror och faunor och hela den senaste inbundna upplagan av Nationalencyklopedin hade fått stå där och trängas med ”Vår kokbok” och ”Sju sorters kakor”.

 

Nä, tacka vet jag Google och Wikipedia, Recept.nu och hitta.se mm mm.

Vips, vops har du den information du sökt.

Spotify gör att jag slipper köpa hela skivor när bara en låt är bra och på SVT play kan jag se program jag missat.

Jag slipper också köpa skvallerblaskorna, Aftonbladet och Expressen, utan kan tvärglutta på deras ”scoop” i min dator.

Och vill jag räkna ut en vinkel så där en gång vart 5:e år så googlar jag bara Pythagorassats.

Vissa människor upplever jag ibland som vandrande uppslagsverk. De kan saker som, vilken landskapsblomma Blekinge har eller, vilken kung som levde när och vilka stordåd han uträttade.

Men det kan ju vara knepigt att få tag på rätt människa vid rätt tillfälle. Vem vet vägen till Ragvaldsträsk? Och vem är en hejare på att baka struvor? Vilka tider har badhuset öppet och vem f-n bryr sig om vad Blekinge har för landskapsblomma???

 

Pst, om du helt plötsligt är omgiven av Kungsljus och Ekar kan det hända att du är i Blekinge ;)

 

 

1 kommentar

Vilse

Av , , 4 kommentarer 6

Jag tror aldrig att jag i hela mitt liv har gått så vilse som jag gjorde i fredags. Trodde nog inte det var möjligt att jag, Maria Holmlund, distriktsmästare i orientering -81, skulle tappa riktningen så totalt. Lite småvilse är jag ju lite då och då, på olika sätt, och gått fel i skogen har väl också hänt att jag har gjort. Men då i skogar jag känner och snabbt hittat tillbaka.

Det sägs ju att man ofta går i cirklar när man är vilse och det kan man väl säga att vi gjorde i fredags. Runt ett helt berg! Knepigt, vi hade ju stenkoll på var bilen stod, eller nästan i alla fall, åtminstone visste vi åt vilket håll åkrarna låg, som vi måste passera över, för att komma till bilen. Till vänster, om vi tittade söderut och till höger, om vi tittade norrut. Lätt som en pannkaka… ju…

Vi gick och vi gick, med näsan ner i marken, där de små kantarellerna fanns och när vi inte hittade fler tog vi stigen tillbaka mot åkrarna. Men det var där något gick fel. Helt plötsligt hade norr och söder bytt plats. Men det visste ju inte vi för när vi tittade söderut såg vi bara skog och när vi tittade norrut såg det likadant ut, och någon tillstymmelse till sol fanns inte. Stigen var inte ”stigen” vi trodde heller, utan en lurstig! Säkert helt nyligen framtrollad av något skogsrå för att lura oss ner i underjorden.

Det tar ju ett tag innan man inser att man är vilse och under tiden har man dessutom gjort ett antal avvikelser från stigen som ter sig självklara i huvudet när man "vet" var bilen står. Man tycks ”känna igen sig” och viker av mot ljusningar i skogen och hoppar över ett dike som absolut måste vara det dike man hoppade över ifrån början av svampplockarturen.

När vi för 10:e gången hoppat över ett dike (säkert samma dike hela tiden) och ljusningarna i skogen visat sig vara kalhygge på kalhygge, som inte funnits där tidigare, börjar onda aningar dyka upp. Kunde det vara så att vi var vilse? Hur lyckades vi och vad skulle vi göra nu?

Vi gjorde som så att vi fortsatte med förhoppningen att dyka på en väg eller ett hus tillslut. Och det gjorde vi också. Men då var ju frågan om vi skulle ta höger eller vänster. Långt bort åt vänster hördes E4:an svagt så vi beslutade oss för vänster och vips kände jag igen mig! Men hur i hela friden hade vi hamnat där? På helt andra sidan berget!

Först blev vi så klart lättade över att vi visste var vi var men sen insåg vi hur långt det var tillbaka. Över stock och sten på kalhyggen fulla med ris och h-vete. När vi var åter och hade känd mark under fötterna firade vi det med en Tarragona och lite vatten, än var det en bit kvar till bilen.

Som tur var hade jag i sista stund fyllt en termos med kaffe och fixat två mackor innan vi åkte. Hade tänkt strunta i det då vi ”bara” skulle åka och hämta hem svamparna vi visste väntade på oss i hemligaskogen. Skulle nu vilja påstå att det var just dom mackorna som räddade oss och som gjorde att vi hade ork att gå vilse.

Under strapatsen tillbaka gick vi tysta och funderade på hur vi båda kunde ta så fel. Och inom mig började en ilska att gro. Allt detta är den dumma potatishandlarens fel! Men det är en annan historia ;)

Och inget ont som inte har något gott med sig. Vi hittade världens svampskog! Och för att komma till den behöver vi bara gå över åkern som ligger till höger om man går norrut och till vänster om man går söderut…………

 

4 kommentarer

Frisyrer

Av , , 2 kommentarer 4

Det här med frisyrer är inte helt lätt alltså. Man har ju ofta en frisyr som man är mer eller mindre nöjd med. Ibland händer det att man är nöjd en längre period och ibland mycket missnöjd en lika lång period. Och jag skulle gissa att de flesta någon gång upplevt en ”bad-hair-day”. Ni vet en sån där dag då allt går fel. Du försover sig, barnen spiller ut mjölk vid frukostbordet, byxorna du tänkt ha på dig ligger i tvättkorgen och dessutom har håret bestämt sig för att se rent för jävligt ut. Humöret gör djupdykning. Inte blir det bättre av att man med jämna mellanrum under dagen slinker in på toan för att försöka fixa till eländet heller. Det har nog snarare motsatt effekt. Ny bekräftelse på att man ser ut som en pajas.

Det konstiga är att omgivningen, arbetskamrater eller umgänget för dagen, inte tycks märka något eller så är den helt enkelt lite finkänslig och låssas inte om att en fullfjädrad Cirkus Skott Clown fjantar runt i församlingen. Det konstiga är att jag själv aldrig upplevt detta???  Jo, ”dåliga-hår-dagar” har det funnits många av, men jag har aldrig sett någon annan som har det. Knepigt?

Jag tillhör det släktet som hatar att vara nyklippt! Håret fattar ju ingenting. Frissan visade ju hur det skulle se ut när det var klart men si den frisyren vill stråna aldrig mer veta av. De har ingen aning om hur de ska lägga sig för att få till den där fräscha roliga frisyren igen! Nä lurad är man om man nån gång stegar ut nöjd från salongen. Passa på och njut för så kommer du aldrig mer att se ut.

Men sen har vi ju den andra varianten.                     Frissan har snofsat till dig ordentligt och, dessutom klippt luggen så där modernt superkort utan att du hann tala om att du ogillar kort lugg eller så kanske du just i stundens hetta trodde du skulle passa i modern superkort lugg. Du tackar översvallande och låssas stråla av glädje när du skrattande står vid kassaapparaten och betalar den inte helt oansenliga summa som en klippning brukar kosta.

Det första du gör när du kommer ut från salongen är att uppsöka första bästa skyltfönster för att försöka fixa till den obefintliga luggen, eller för att se om det över huvud taget går att göra de där ärendena du hade i staden, eller om det bästa kanske är att snarast leta rätt på din bil och sedan inte glömma att välja rätt väg hem så du inte blir stående i något trafikljus och riskerar att någon medtrafikant får syn på dig!

Det kan sluta i trafikkaos när folk skrattande och pekande ger sig ut i korsningen!

2 kommentarer