Låtar som jag inte tycker är….

…särskilt bra men som jag ändå går och gnolar på.

Ja där har ni ämnet för denna blogg.

Så här är det, jag och min vän Jörgen brukar försöka hitta på gemensamma uppslag till våra bloggar. Inte alltid men ibland. Det är ganska kul att sen läsa hur han tolkat och vinklat ämnet.

Funderingen nu är alltså, varför vissa låtar fastnar i hjärnan trots att de inte är speciellt bra. Och sen har jag själv lagt till, hur kan det komma sig att  man (jag) går runt och trallar i tid och otid.

För det första tror jag att en enkel och glad melodislinga har mycket lättare att fastna och dyka upp i huvudet än en sorglig. Och det verkar ju som om denna omedvetna handling framförallt inträffar när man är glad eller känner sig tillfreds med livet. Eller, för all del, när man är lite less och känner att man behöver ryckas upp lite. Så är det i alla fall för mig. Jag trallar och visslar lite nu och då. Oftast helt utan tanke på den stackars omgivningen tills någon höjer ögonbrynen och markerar att nu får det minsann vara nog. Jag är mycket väl medveten om att min sångröst kanske inte lämpar sig i alla lägen men vad ska jag göra? Det är ju liksom inte jag om styr.

Detta är melodier som dyker upp vid sådana tillfällen:

Sommar och sol, Jag går och fiskar, Heja Bamse, Obladi Oblada, Ninna ninna (boktipset) The Star-Spangled Banner, Kalles klätterträd, Glassbilstrudelutten,  Manamana (Mupparna) och Take a chans on me.

Enkla och trallvänliga allihop men inget jag lyssnar på i vanliga fall.

För det andra tror jag att man ibland trallar lite för att man vill visa att man är där men inte bryr sig så mycket om vad andra gör eller pratar om. Lite för att markera på något sätt. "Jag vill inte lägga mig i eller jag tycker ni tramsar". Detta kan ju upplevas som lite irriterande eftersom de som tramsar inte tycker att de tramsar. Samtidigt kan det ju vara ganska skönt för dem som samtalar om den som inte är med i samtalet trallar eller småsjunger för då tror alla att den personen mår bra och de inte behöver känna att han eller hon måste inkluderas i samtalet.

Och kanske jag tar till någon av dessa om jag tycker samtalet är ointressant:

I morgon är en annan dag, Symfonin, Jag går och fiskar, Doris och Gösta, Vem är do, vem är jaag,

Helt omedvetet förstås!

Sen har vi ju Tomas Ledins sånger, finns en för alla tillfällen.