Återvinning

Av , , 2 kommentarer 8

Känner mig som en bov på återvinningen. Tänker att de kommer säkert att ha synpunkter på vad jag slänger, eller kanske inte vad utan vart…

Gillar ”icke återvinningsbart” och ”brännbart”-containrarna mest. Men det är då jag tror att jag ska bli överfallen av sopstationsgubbarna i orange. Tänk om de stått och granskat mig och har synpunkter på mina beslut om vad som är ”icke återvinningsbart” eller sånt jag tycker ska få brinna i minst 1000 grader, och jag måste klättra ner och hämta upp igen. Kan de göra så? Drar i a f en lättnades suck när vi åkt därifrån, både för att ingen tyckt något om mitt slängande och för att jag gjort mig av med en massa skit.

Återvinningsbesöket föregicks i dag av ett annat återvinnande…pant… Fiffigt och bra tycker jag men skämmigt när man kommer med 4 säckar! Lite folk i farten när vi kom dit vilket var skönt. Jag och Lisa tog var sin automat i besittning. Sen var det bara att mata. Men vilken tid det tar. Vips kommer Lisa över till mig och ska börja samsas, skulle just protestera och hänvisa henne tillbaka till sin automat när jag hör en kvinna säga till henne, -Det var gulligt och bra av dig. Vänder mig om och där står typ fyra st i kö med var sin liten ICA påse med pant. Så jag fick ju spä på, -Ja bra Lisa, bra att du kommer hit och hjälper mig (rodnar).

Hade lovat den sommarjobbssökande dottern att hon skulle få pengarna från panten. Något nöjd när hon stegar ut från ICA, 340 kr rikare! -Snart kan jag köpa mitt tält som jag vill ha mamma… -Ja…mummel mummel…(hon kanske ska få dammsuga övervåningen också…) 😀

Väl hemma fortsatte jag med återvinnandet…värmde på lite kaffe från innan vi for och stack sen iväg till returpappersstationen. Känner mig alldeles vild och i slängar tagen. Perfekt för att ta itu med garaget.

Bra med dåligt semesterväder ibland. Men i morgon får det gärna bli fint igen.

 

Allmänläkare

Av , , 4 kommentarer 4

Tänker att någon stans måste jag ha gjort fel, klickat i fel ruta, valt fel, gått vidare och tryckt på spara utan att kolla igenom. Eller kan någon förklara för mig hur en rekryteringsfirma, efter att ha läst mitt CV, anser att jag är lämplig och bör passa på att söka tjänsten som allmänläkare. De börjar så här…helt okay…

Hej Maria Holmlund,    
    Här är en lista över NYA tjänster som matchar din Jobbevakning  Ekonomi, administration. Klicka på länken för att läsa mer om respektive tjänst.

Men sen spårar det ur totalt…

  Läkare – allmänmedicin
Adecco söker fler kompetenta läkare till uppdrag i Sveriges norra delar. Uppdragen är både i korta och långa perioder, du kan välja själv hur du vill arbeta. Kunderna finns i både Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Här går det att kombinera jobbet som läkare med ett underbart vildmarksliv.

Arbetsuppgifter
Sedvanliga arbetsuppgifter på vårdcentral.

Erfarenhet
Specialist i allmänmedicin alternativt leg läkare med god erfarenhet från primärvård.

De kan ju bara ha gått på mina personliga egenskaper…!

Personliga egenskaper
För att arbeta som konsult hos oss bör du vara positiv och flexibel. Du har en hög känsla för service.
 

Mina vänner jag vill på detta sätt göra er uppmärksamma på den extrema vårdkris vi har i Sverige idag. Se till att hålla er friska i möjligaste mån. En frustrerad, arbetssökande, nyutbildad, redovisningsekonom kan stå i begrepp att sätta kniven i dig…

 

Karlstad

Av , , 3 kommentarer 8

Lovade i en statusuppdatering på facebook att jag skulle dela med mig av mina nyförvärvade kunskaper om Karlstad efter att vi, ett glatt gäng, åkte ner förra veckan och bjöds på guidad tur runt staden med omnejd. Ja det kanske låter som om en PRO-resa men icke. De sevärdheter vi serverades var mer tänkta som ett pratiskt verktyg för att kunna utföra ett bra jobb i vår beställningscentral. Typ, om ni går till vänster utanför tågstationen så står våra bilar där. Att psykakuten och psykmottagningen har olika ingångar och annat som kan underlätta både för oss och för kunden.

Nedan har jag punktat upp ett axplock av allt vi serverades.

1. Den snabbaste vägen mellan Arlanda och Karlstad kallas E18.

2. Man kan, om man vill, ta en alternativ väg över Gökhult. Den blir något längre, ca 6 mil men då får man chansen njuta av asfalterad kostig samt ev. bli åksjuk om man tycker det är skoj.

3. I Karlstad har man samlat alla krogar efter samma gata. Koncentrerat stöket och buset alltså.

4. Hela staden doftar kaffe, och tycker man om Löfberg Lila är det ju helt okay.

5. Man kan beställa taxi från Gamla Videkiosken trots att den inte längre existerar. Alltså helt borta, skogen har börjat växa där. Motsvarighet i Umeå…hm…Almars Kiosk på Teg, där det nu istället finns en rondell.

6. Om man kör efter GPS så är det jättesvårt att både hitta till, och från, Hotell Scandic Klarälven.

7. Det kan vara bra att veta att bilarna kör runt Löfberg Lila Arena och hämtar på bortre gaveln om du t ex tagit en öl under tiden du sett Färjestad spela och vill åka taxi hem.

8. De har ett Universitet med ett stort ägg. I ägget som hänger i taket får det plats 150 personer.

9. De har ett antal stora industrier bl a Metso och Stora Enso. Men vilken anläggning som var vilken har jag glömt och även de olika ingångarna som kunderna vill bli hämtade vid. Samma industrier kan även ha olika anläggningar och det är ju bra att veta.

10. På sjukhuset är i alla fall huvudentrén blå.

11. Det finns en massa skolor och en massa korsningar och upphämtnings ställen för skolbarnen i staden. Säger bara, -Tur att chaufförerna vet.

12. Att de har underbara gatunamn i Karlstad visste vi redan, men nu har vi efter vårt eget önskemål även fått se och besöka Åsa Gåsapigasväg.

Om vi summerar de två dagarna så måste jag ändå säga att den erfarenhet jag framför allt tar med mig är, vilket jag hävdat många gånger, GPS är bara skit, en OK karta är många gånger att föredra. Men om man vill ha ont i skrattmusklerna ska man helt klart välja GPS.

När vi åkte hem passerade vi en ort som heter Myggbo, låter som ett högst irriterande ställe men samtidigt kan man ju i fantasin placera tänkbara invånare där och på så sätt finna ro och småle när någon går en på nerverna.

Tack Karlstad

 

Äggdonation

Av , , 2 kommentarer 6

Idag läste jag lite tvärt om äggdonation i tidningen. Väldigt tvärt om jag ska vara ärlig. Men det räckte ändå för att dra igång tankarna…

Ja, nu är det ju inte aktuellt för mig att donera eftersom jag är "för gammal" (lite över 36;) och det känns på ett sätt bra att få slippa känna mig dålig och spä på min enorma fortplantningsegoism. Tänk att inte få beundra och njuta av mina barn, att gå resten av livet och undra hur de har det. Oj oj…jag beundrar kvinnor som klarar det.

Självklart var jag ändå tvungen att googla lite kring just äggdonationer. Blev inte förvånad när jag läste att ett gäng hormoner är inblandade. Så är det alltid när det gäller kvinnor. Hormoner, synkronisering, ultraljud och punktering…blocka ut och frysa in…och sen så klart 9 månaders leveranstid. Ytterst komplicerat men fantastiskt. 

Män har det som vanligt mycket lättare. En liten plastburk, en tidning med mycket bilder i och vips är donationen klar. Något som de skulle kunna göra varje dag och som de kan fortsätta med till höger och vänster i princip varje dag trots leverans på g.

Barn är ju nått fantastiskt och jag tror en bidragande orsak till detta är just den komplicerade kvinnan. Tänker att det är liten tröst för de barnlösa men samtidigt desto större glädje för dem som lyckas vid en donation.

Alla är unika och det är ju perfekt men tänkte få inflika med att det fanns en period i mitt liv, hur konstigt det än kan låta, då jag ville vara någon annan. Jag var 17 år…

…hade en kompis som var 2 år äldre och hette Gudrun. Högst ovanligt namn i min årgång men ganska coolt. Hon kom in på alla uteställen men inte jag. Vad göra? Efter en del bekymrade samtal vid matbordet kom vi på att någon hade en kollega vars dotter var ett år äldre än jag och vi var ganska lika, ni vet, typ samma spretiga 80-tals frisyr. Sagt och gjort, efter ytterligare en del samtal så lånade jag helt enkelt kollegedotterns leg. Mycket snällt. (Vad mina bröder tyckte när jag dök upp på samma uteställe som dem kan vi lämna) Till saken hör att en tid framöver var det Gudrun och Gudrun, vilket vi tyckte var mycket lustigt, som gjorde dansgolven osäkra i lilla Härnösand. 

Inget fel på Gudrun men tänk ändå att få befolka världen med fler Marior. Små perfekta människor lite här och var…åh…What a wonderful world 😉

Sorry…

Observera att preskriptionstiden för urkundsförfalskningen har passerats för läääänge sedan… 

 

 

Korvvagnar

Av , , 2 kommentarer 8

Kära vänner, hur många av er har tänkt, Åh drömmen vore väl ändå att alla korvvagnar såg likadana ut i här i Umeå? Och tänk om alla korvgubbar också kunde se likadana ut… Så fint det skulle bli i vår lilla stad. Ordning och reda.

Fast egentligen undrar jag hur många av er som över huvud taget har tänkt på korvvagnarna och i så fall varför?

Det har faktiskt jag, ja inte kanske just utformingen av vagnarna utan mer hur kallt det måste vara att stå och sälja korv på vintern. Har själv sålt korv i samband med några skidtävlingar och tycker att det är lite bökigt faktiskt. Fiska upp ett bröd med en tång och ner i en servett, och öppna brödet med samma tång och krångla dit en korv. Och på vintern ska ju allt detta göras med vantar på! 

Är lite impad också över hur trevlig korvförsäljarna är mot alla som står och funderar och funderar och till slut kommer fram till att de ska ha en french hot dog vilket korvgubben kunde ha sagt redan från början. Jag tror nämligen de blir experter på att veta vilken slags korvmänniska du är.

Pensionär…en kokt med senap…

Medelålders man…en chorizo…

Medelålders kvinna…French…

Litet barn…kall i papper…med ketchup

Tonåring…grillkorv…nä vi går in på Donken i stället…

Osv…

Tror jag måste gå en sväng, Kungsgatan fram och tillbaka, och försöka tänka mig in i hur vackert det skulle vara med likadana korvvagnar hela vägen.

En björk, en korvvagn, en björk, en likadan korvvagn…åh…

Försöka glömma min gamla devis om att en korv är alltid en korv…

 

 

 

 

 

Annan man…

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jagade annan med kniv

 

Mannen började jaga en annan man med kniv, men blev avväpnad av en tredje man. Nu åtalas knivmannen.

Brottsrubriceringen är försök till grov misshandel och olaga hot. Det var i Holmsund för ett år sedan som Holmsundsmannen, 23 år gammal, jagat en annan man och huggit efter honom med kniv. Det hela avbröts först när en annan man ingrep och avväpnade knivmannen. Denne ska även ha dödshotat den man som blev jagad.

 

Hahaha…hemskt förstås men lustigt skrivet…kände mig helt förvirrad när jag läst klart. Undrar fortfarande vem jag ska vara rädd för, Holmsundsmannen eller knivmannen eller kanske en annan man?

Sportlov

Av , , 6 kommentarer 5

Åh sportlov, ja nu är det ju inte jag som har sportlov utan mina barn, vilket gör att jag mer eller mindre frivilligt dras med i sportandet. I dag sportade jag två gånger eller kanske tre eller ingen, ni får räkna själva. Först på skidor med en motvillig 10-åring… Ett tag tänkte jag att, åker jag långsammare så går det baklänges…

Sen var det volleyboll på IKSU. Alltså jag följde med dit, ni vet skjutsade, satt ca. en timme på läktaren och tittade på alla duktiga barn och ungdomar som tränade…  Sen blev jag beordrad att infinna mig på Norrlands största sportbutik, Sporthuset, där jag personligen inte hade något ärende direkt, men ser det nästan som en utmaning (sport) att gå ut därifrån utan att ha köpt nånting. För egen del slutade det med en rosa sportflaska till en som gillar rosa.

I morgon ska det fortsätta. En tur till Bräntis för lite alpint. Det ska tränas på brädan… ja åter igen inte jag då, utan hon som så motvilligt åkte skidor på längden idag. Men lite jobbigt är det för mamman också…jag vet ju precis vad hon går igenom…fy fn… pust, kommer vara helt slut efter allt peppande.

Och sen IKSU igen, Volleyboll och läktaren eller nä, just ja, de har ju en bassäng. Kanske ska ta några längder? Men hur är det nu, visst har de bubbelpool och bastu på IKSU?

Sen var det visst nått snack om badhus på fredag. Jobbigt jobbigt, säkert kommer en massa tjatande om att jag ska hoppa från trampolinen eller klättra på en uppblåst drake, när jag tusen gånger hellre vill doppa en kaka i en kopp kaffe än mig själv i den iskalla bassängen. Men jag vet hur det slutar, kommer hoppa fast jag inte vill, få veta att man inte ska hålla för näsan för det är töntigt, bli beordrad att hoppa igen, gör det utan att hålla för näsan och får fulla hjärnan med vatten, avslutningsvis kommer jag inte ens klara halva drakjäveln…

Snart är det ny vecka, en helt vanlig, förhoppningsvis utan epitet….

Skidor vs skotrar

Av , , Bli först att kommentera 6

Visst är det inte hur långt man åkt som är det viktiga utan hur länge man varit ute…eller hur tänkte jag nu? Jag menar om jag åker en mil på 45 min så har jag ju bara kämpat i 45 min men om det tar 2 timmar så har jag ju varit duktig över dubbelt så länge…  Hm släpper mina funderingar där tror jag…

Var det fler än jag som kände det idag?
Solen som värmde! Eller var det kanske bara mina kinder som hettade där jag stretade fram på skidorna?
Det var nog både och skulle jag tro.
Blir i alla fall glad och tänker att vi klarade det igen, den mörka, kalla, eländiga vintern.

Som sagt så åkte skidorna på idag när alla skulle ut och grilla. Kanske mest för att jag inte fick plats på skotern men vilken dag för en skidtur.
Fördelarna med skidor vs skoter är många men tänkte lyfta en lite extra.
Den perfekta grillglöden när man kommer fram……som skoterfolket precis hunnit fixa.

Det finns fler exempel på den fina symbiosen mellan skidor och skotrar. Eller det kanske är fel uttryck, skidåkarna är nog mer parasiter när jag tänker efter. De drar nytta av skoterspåren som möjliggör fin fina utflykter rakt ut i skogen, grillglöden som är lagom och det faktum att man slipper släpa på en tung ryggsäck med korv, ketchup, senap, kaffe, oboy och kakor som hör en skidutflykt till. Allt fixat av glada motorburna människor.

För om jag vänder på det så har nog skoteråkare svårt att se fördelarna med skidåkare och ärligt talat förstår jag dem.
Vi är ju mest i vägen när de kommer susande på sina leder.
Typiska parasiter, egoister som bara tar men inte ger något utan bara stör och skadar.
Ett typiskt skidbeteende som jag hört talas om är arga åkare som hytter åt skotrarna på skoterspåret!? Hahahaha…undrar så hur de tänker?
Om jag satt på skotern en sån gång skulle jag köra över skidspetsarna och hänvisa dem till djupsnön vid sidan av skoterleden.
Eller varför inte ta ett varv runt nått elljusspår och hytta åt skidåkarna?
Hämnden är ljuv…
Men för det mesta tror jag vi kan leva i symbios med varandra, njuta av en underbar dag på olika sätt och måste väl erkänna att jag slängde längtansfulla blickar på fartdårarna när jag, med inte allt för hög hastighet, njöt av 12 februari 2012…

 

Norrlandståg

Av , , 2 kommentarer 5

Tänkte jag skulle ge de afrikanska lobbyisterna en stor eloge för att de lyckats kränga sina tåg till ett land med helt andra klimatförhållanden än de själva har.
Men nu vet jag ju att tågen bl a heter Bombardier och kommer från Canada.

Tågen borde alltså vara överkvalificerade för Svenska förhållanden.
Inte ha för dåligt stål i hjulen och för klena plogar!
Eller var det kanske så här man tänkte?  I Canada har de värre klimatförhållanden och därför behöver inte vi köpa in värstingtågen. Här finns pengar att spara.

Har hela tiden försvarat Botniabanan och hävdat att signalproblem och dylikt får man räkna med i början. Missar som att glömma bygga ut Ådalsbanan har jag förstås höjt på ögonbrynen åt men, för i h-vete, nog borde man år 2012 kunna bygga tåg som klarar lite snö och kyla. En pendel mellan Vännäs och Umeå låter ju som en baggis…men tydligen inte…

Hade vi snackat 1912 hade jag haft en annan förståelse. Men nu har tåg rullat genom mycket värre trakter än Västerbottens i åtminstone 150 år.

Det känns som de har chansat när man läser vad Magnus von Bahr (teknisk chef på Transisto, vars verksamhet går ut på att bl a köpa in tåg) svarar på frågan om de tåg som köpts in är de bästa för västerbottniska förhållanden. ”Det kan jag inte uttala mig om. Det får framtiden utvisa”

Von Bahr…hahaha…kan en sån verkligen ha missat att det snöar i Norrland?

Gillar förövrigt Bombardier och har haft ett förhållande med dem i nära 20 år. Sneglar dock längtansfullt efter min absoluta lilla favorit när jag ser den.
En dag ska du bli min!

 

Parkering

Av , , 2 kommentarer 9

Insett att jag har lite trixigt med att parkera. Ja inte att parkera, köra in i rutan eller välja plats, utan mer betalningen. Jobbigt att veta att tiden håller på att rinna ut, glömt hur lång tid jag hade på mig, missat tiden och fått böter, betalningsmetod, eller helt enkelt glömt var jag ställde bilen!

Varianter:

1.    Kommer ut från Maxi och inser att jag inte har en aning om var jag parkerade. Försöker låtsas som att jag vet och drar iväg med vagnen åt fel håll. Säkert en fortsatt förvirring efter att jag letat Keldas ostsås i en kvart inne i butiken. Skulle valt ICA på Teg som vanligt…

2.    Betalar med kort och incheckning sker. Bra tänker jag, ingen dead line utan kan slappna av. När jag kommer tillbaka och drar kortet sker en ny incheckning? Vad är det här för trassel nu då tänker jag? Men så klart har jag använt olika kort… Känner mig dum och försöker så diskret som möjligt göra två utcheckningar…

3.    Automaten är hur seg som helst och för att inte riskera böter testar jag den fiffiga smsfunktionen. En annan dam i min ålder, eller något yngre t o m, är inte lika cool som jag utan travar en våning upp till en annan automat. Herregud, man måste ju hänga med, tänker jag, och sms:ar reg.nr. mm. Frid och fröjd…tills jag kommer tillbaka….och det sitter en p-bot på rutan. Men va fn, hur jag än gör!? Det visade sig förstås att jag bytt ut en bokstav i reg.nummret  till en som liknar den rätta bokstaven. Tanten på parkeringsbolaget var snäll men sträng när jag ringde och snyftade. -Du måste vara noggrann Maria!
Ja, jag vet…

4.    Checkar in men glömmer checka ut. Kommer på det i bilen på vägen hem och får trassla med att ringa.

5.    På jobbet ställer jag in motorvärmartimern. Vet du hur extra kall en bil känns när du gjort det och förväntar dig en varm med rutor som inte behöver skrapas. Och hur extra iskall du blir om handen efter att du ilsket skrapat rutorna utan vantar. Skyller på stolpeländet men gissar att det kan bero på mig själv ibland. Pluggar in sladden och tycker att jag gjort mitt. Att stolpen inte vet när jag slutar tycker jag är dåligt.

Minns en period när vi bodde i stan och inte hade någon parkering p g a platsbrist på gården. Vi var hänvisade till gatan utanför och där gällde datumparkering. Det tokiga var att man bara fick parkera på ena sidan av gatan. Vi hade fullt sjå med att lära oss reglerna och vissa månadsskiften är det ju två ojämna datum efter varandra. En gång fick vi t o m böter på både bil och släp.
Varannan natt fick vi ställa oss utanför butiken som fanns i grannhuset. Perfekt, men vi var tvungna att flytta den på morgonen. En morgon startade inte 142:an och vi puttade ut den på gatan. När vi kom hem hade vi fått böter för att bilen stod åt fel håll! Det kändes lite hopplöst och vi la in en stående kostnad varje månad i vår budget…

Ha en bra helg och förstör den inte med en p-bot, världens mest irriterande utgift.