Inga kvinnor i panelen….

Jag antecknar det jag hinner på kvällens möte omkring förstudien om en överledning av vatten från Vojmån. Läs och begrunda och ta ställning till vad du tycker?Jag undrar varför det inte är några kvinnor med i panelen??Är inte kvinnor intresserade av frågan eller är vattenfall helt mansdominerat??

Medverkande på scen: Ulf Tisell Vattenfall, Sven Andersson vattenfall Power Consultant, Ingemar Näslund Länsstyrelsen Jämtland Biolog, Mats Larsson Fiskerikonsulent Vattenfall, Nils Andersson Vattenfall, Dag Wiseaus Vattenfall, Magnus Bidner Hushållningssällskapet Fiske, Åke Nilsson och Gunnar Hörnlund Vilhelmina kommun.

Kvällen ska ge svar på frågor som kommit in till kvällens möte och på de frågor som ställs ikväll här och de som kommer in per mail, webb och sms under kvällen.

 Hur kommer muddringen att påverka Vojmsjön? Hur kommer det att påverka vattnet?
Dag svarar att det kommer att det är bergigt där tunneln ska börja. Det är dyigt på botten och man ska muddra 2-3 meter djupt. Dyn kan smutsa ner sjön varför man ska sugmuddra upp massorna och lägga det på land. Det sås och planeras över och kommer inte att hamna i sjön. Man kan flytta intaget ut i sjön men det är inte undersökt ännu. Om man får ett JA i folkomröstningen ska man undersöka detta.

 Vojmåns nederdel har både ett reningsverk och en fiskodling. Hur påverkas de av en överledning? I dagsläget går vattnet från Vojmån och går ut i sjön. Om man inte får vattenmängden så behövs mer medel för att klippa i sjön för att inte få överväxt. Ån kommer inte att orka trycka ut vattnet i sjön.

Dag svarar Det är högre flöden i Vojmån jämfört med Sågån. Under sommaren kommer vattnet att orka trycka ut i sjön. Gubbseleforsen kommer att ha en tappning. Vattnet kommer att välja djupfåran även i fortsättningen.

 När botten undersökningen i vikenviken gjordes under 70 talet, är inte den för gammal? Har inte bottnen ändrats sen dess.
Dag svarar att det inte kan förändras så mycket på så kort tid.

Inga kvinnor finns med i detta arbete, vad beror det på?

Ingemar Näslund är skeptisk till rapporten och förstudien. Han frågar vad är målsättningen med förstudien?
Sven svarar att den är till för att se om man kan får tillstånd för att göra en överledning i miljödomstolen. Samarrangemanget med kommunen beror på att kommunen har en översiktsplan som gör att det idag inte är möjligt att bygga ut. Förstudien är steget före, att få in synpunkter och se om det är miljömässigt och tekniskt möjligt. Det kommunala intresset är att få med infrastruktur och näringslivsfrågor.

Ingemar tycker att syftet med rapporten är svår att förstå. Vattnet kommer att bli brunare och ändra temperatur. Fiskodlingen kommer att få brunt vatten större delen av året. Varför har man inte tittat på effekterna på fiskodlingen?
Sven svarar att man besökt odlingen och mans er inte att man kommer att påverkas av en överledning. Josef Nygren som driver odlingen är tillfrågad och en dialog pågår.

Josef sitter med i lokalen och berättar om sin verksamhet vid Gubbseleforsen. De har tidigarelagt kläckning för att slippa humusproblematiken. De är rädda för att det ska bli sämre. De planer de har för produktion i framtiden så är detta en viktig fråga.

 Vad händer med de frågor som fiskevårdsområdet vill föra fram? Åke svarar att de har ett möte den 11 april där man ska titta på alla remiss svar och det måste värderas och tas med i rapporten. Det är inte ännu bestämt hur den slutliga rapporten ska kommuniceras ut.

Alla frågor måste belysas i förstudien, som fiskodlingens möjligheter och krav för att klara av sin verksamhet vid Vojmån.

 Hur är det med vårflodstappningen? SMHIs siffror duger inte som det verkar. Varför det?
Varför väljer vattenfall de år de valt för att beräkna medelflödet med de månadsmedelvärden som finns med i rapporten?
Dag svarar att det glömts bort att ta med de vatten som spills bredvid dammen, det gör skillnaderna. Vatten spills när sjön är full. Det har varit svårt att förstå i rapporten.
Ingemar frågar om en domstol skulle godkänna det sättet att räkna minitappning?
Dag svarar att medelnederbörden kommer att öka med 0,5% pga klimatförändringar.
Vilken biologisk effekt har störttappningarna? Spillvattnet finns inte med i de beräkningar på flöden men de finns med då det gäller minitappning.

 Enligt förstudien ska öringsfisket bli bättre efter regleringen? Men än så länge så har man varit tvungen att plantera in fisk.
Sven svarar att kommunerna krävt utsättning för att få fångstbar fisk i turisthänsyn. Man funderar nu om det finns åtgärder för att få ett eget reproducerande bestånd i biflödena. Ingemar svarar att de erfarenheter som finns från reglerade vatten är att öringbeståndet är ganska dåligt liksom i Vojmån. Den regleringstyp som finns idag är dålig för öringbeståndet. Ytan har även det betydelse. Ytan på botten i relation till antal öring gör att det blir emr öring per ytenhet.

Vattenfall svarar att det inte är så man räknar utan man säger att det blir bättre med öring och harr efter en reglering än vad det är idag. Det blir ingen försämring. Det som är bra är att man kan göra ändamålsenliga åtgärder för att öka fiskebeståndet.

6,3 är minitappningen på årsbasis. Spillvattentappningarna räknas in i medelflödet i ån men man kan ej räkna dem varje år utan vartannat var tredje år. SMHI har en annan tidsserie och skillnaden i förstudien och SMHI skiljer inte. SMHI köper siffrorna från regleringsföretaget så det är samma siffor.

1950 till 1990 är SMHI och förstudien har använt senare siffror för att få en mer nära underlag, men det är samma mätningssystem och samma uppgiftslämnare. Regleringsföretaget lämnar in siffor till SMHI. Klimatförändringarna gör att regnandet kommer att öka.

 Hur ska man göra med de radioaktiva borrmassorna?
Dag svarar att man inte känner till vilka radioaktiva massor som menas och man kommer att undersöka detta vidare. Man ska undersöka de borrkärnor som nämnts av Per Sjölander.

 Lekplatser efter Vojmån, hur ser vattenfall på de tre kubik som ska gå under 8 månader och på de störttappningar som görs under en vecka på våren? Magnus svarar att den mittersta delen av Vojmån som är bred och flack så kommer stora ytor att gå tomma. Uppväxtområden för små fisk kommer att torrläggas. Han har undersökt både 3 kubik och 40 kubik. Han vill räkna ut hur stora arealer som försvinner. Fiken kommer att finnas kvar men trängas ihop. Harr klarar det bättre att trängas är öring. Öring kommer att få det värre. Viss fisk kommer att tvingas ut i sel där gädda kan komma åt dem.

De stora flödestappningarna på våren behöver jämnas ut för att få en ultimal tillväxt.
Ulf säger att vattenfall kan påverka tappningarna. De säger att det naturligtvis kommer att vara en tappning som passar fisket både vårtappning som vårflod och när man går ner i kubik. Vattenfall föreslår även biotopåtgärder som är ett komplement för att få ett bra fiske. De behövs för att klara av en låg vattenföring.

Det är enorma värden som ligger i vattenmagasinen som Vattenfall ogärna vill avstå ifrån.

Nu är det kaffe?..

Maria Kristoffersson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>