Golisvalborg
på lägdan vid brasan och nån enstaka Nästansjöare. Men med åren har vi blivit föräldrar och till och med morföräldrar. Så det kryllar av barn och ungdomar i olika storlekar runt majbrasan. Den traditionella sprängningen som pappa och Lars-Henrik brukade stå för har gått ner ett par generationer. Brasan väger i år 18 ton då han som hjälpte till vägde med sin skogsmaskin, det är nog rekord!!! Det brukar vara väldigt viktigt att vi i Golisen har större brasa än i Nästansjö, och så är det nog i år åxå. Slå 18 ton den som kan!!!!!
På måndag ska budgetremissen för 2009 vara inne. Jag och många med mig har jobbat oss helt slutkörda i huvudet föra tt få plus och minus att gå ihop. Det är tufft och knepigt. Sen kan man bara hoppas på att det ska stämma då vi inte vet ännu hur det går 2008. Den process vi har för budget är svår att hantera då man får hoppas att man lagt sig på rätt nivå, då man ännu inte vet. Men nu ska jag snart lägga bort miniräknaren och datorn och ägna mig åt andra saker denna strålande dag.
ha en skön valborg

Maria
I dagens samhälle så är livet intensivt, inplanerat varje stund efter den andra och människor flyttar från jordens alla hörn till de täta städerna. Är det så att människor som inte längre har någon rot, ingen förankring i den plats hon lever får en allt högre ambition att få mening i det som sker i vardagen om än det kan vara att agera ut efter en fotbollsmatch eller att skvallra om grannen. Glömmer man att leva för att få mening med livet? Det meningsfulla samband som fanns en gång mellan generationer, arv av gård eller av yrke, generation efter generation som skapade en känsla av sammanhang och mening finns ju inte längre idag.
Då det gäller klimat och miljödebatten så kan man fundera vad man ska svara sina barn och barnbarn om man får några då de kanske kommer att ställa mig mot väggen och fråga vad jag gjorde för att minska klimatpåverkan. Jag visste ju, jag var ju med när man hade möjlighet att påverka och få klimatet och miljön att hålla. Jag kan ju svara att jag varit med i ett parti som tagit stora svåra beslut för att klara klimatmålen både nationellt och internationellt. Klimatetpåverkan har ju inga gränser.... Jag kan säga att jag var med och tog beslut i vår kommun om hur vi kunde hjälpa till att övergå från nyttjande av miljöförstörande energi till förnyelsebara energikällor. Idag släpper varje svensk ut 6 ton koldioxid varje år. Tyskarna 10 ton och finnarna 13 ton, det är inte försvarbart och vi måste själva ta vårt eget ansvar och jobba hårt var och en av oss för att få ner antalet ton koldioxid. Vad gör du?