Det demografiska samtlaet

 

 
Sammanfattning av samtalskväll med elever från Malgomajskolan, företag, Länsstyrelsen, tjänstemän från näringskontoret och politiker från kommunstyrelsen.
Jag hälsar välkommen och berättar om de riktningar som vi jobbar med besöksnäring där mat och upplevelser samt attraktivitet är viktiga delar. Det andra spåret är energi och klimat där vi jobbar med vindkraftsetableringar och biomasseprojekt inom skogen.
Bigitta Hejier berättar om det uppdrag hon har som länsråd och att de ska samla intryck från kvällar liknande denna för att redovisa under hösten. Sedan berättar Mona Malmbo om sin fantastiska resa som innovatör, entreprenör och företagare. Sedan följer ett samtal där vi resonerar om vad det är som gör Vilhelmina attraktivt för oss som bor och verkar här.
Ungdomarna vill bo kvar men måste välja mellan att bo kvar och att göra det man vill och är intresserad av. Valmöjligheterna är få för unga. De som flyttat hit som akademiker är att de flyttade till ett jobb. De vittnar om att de hade fördomar mot inlandet men att de funnit en ort som har så väldigt mycket att ge. Det är svårt att rekrytera akademiker då man behöver ha jobb till båda i ett par.
Citat från kvällen: ”Det finns ett åttakantigt fik, en kommunal musikskola och ett bibliotek – det måste vara ett bra ställe”.
Ulrika som jobbar med TRIO projektet som vänder sig till arbetslösa ungdomar. De vill stanna och väljer att stanna men hittar inte vägen till försörjning och jobb. Flera har mörka bilder av framtiden men samtidigt så uppskattar man det vi har i naturvärden, trygghet och stolthet över Vilhelmina som ort. Den stora nöten att knäcka är att finna jobb, företagsidéer eller studiealternativ.
”Vi behöver fler entreprenörer som gör någonting….”
Vi måste sluta att samverka och börja samarbeta. Det finns ånga organisationer och myndigheter som ska jobba åt samma håll. Men de måste jobbas mer i verkstad. Det är ofta vattentäta skott mellan myndigheterna.
”Utveckling sker när förtroende och samarbete finns och fungerar.”
”Länsstyrelsen kan uppfattas som en hindersprövare i samråd då de borde vara möjlighetsprövare. De håller så hårt på sitt regelverk att de blir blinda för andra intryck och argument.”
Landshövdingen ambition är att Länsstyrelsen ska vara en möjlighetsprövare och inte en hindersprövning. Det är mycket bra då mina erfarenheter var precis det motsatta förra veckan i samrådet kring vindkraft. Det är viktigt för Länsstyrelsen att få in både idéer och inspiration för det arbete de gör. Länsstyrelsen behöver även ta emot olika typer av praktikanter för att lära och höra hur de ser på olika frågor.
Jag säger att kommunens roll är att vara möjliggörare för människor att realisera sina idéer. Där måste kommunen våga pröva nya tankar och släppa taget om den kommunala totala makten.

8 kommentarer

  1. Leif Danielsson

    Ju mer jag läser om dina tankar om V-mina kommun, desto oroligare blir jag. Du kör med politikersnack, dvs. väldigt många vackra ord, men egentligen utan något son helst innehåll.
    Mer entrepenörer..inte behöver man vara kommunalråd för att inse detta. Men inte ett ord om hur detta skall gå till.
    När jag läser din agenda, tycker jag väldigt mycket handlar om konstiga träffar som har lite och ingenting att göra med kommunens väl coh ve.
    Nej, Maria, du vinner inget val på tomma ord, hur välformulerade dom än är. Att du dessutom angripit byar som Saxnäs och Dikanäs har varit ett stort misstag.

  2. Till Leif

    Tur att du kan rösta på sossarna Leif! Dom kan ju alltid tjyva skatt av någon annan och fixa ett litet bidrag till Vilhelmina, istället för företagande och sådant dumt. Fråga Mååna, hon kanske kan avstå några miljoner som hon lovat Botkyrka, då kanske du kan få ett litet fint bidrag till kommun… tacktack..

  3. Leif Danielsson

    Svaren jag fått är av typen ” god dag, yxskaft” bara politisk tom retorik.Det är just detta jag menar med tomma ord.
    Jag förstår att du inte gillar mig när jag påstår att du inte är vuxen din roll som kommunalråd. Jag är inte bunden till något parti, utan bedömer dig utifrån ditt agerande.
    Du har inte imponerat på mig, eftersom många ord och litet konkret resultat av allt skroderande inte för kommunen framåt.
    En enda fråga: Ansr du att kommunen måste börja tjäna pengar på tex. egen vindkraft för att överleva ekonomiskt? Om inte, hur har du tänkt dig en ekonomi i balans?

  4. Undrande skattebetalare

    I min enfald trodde jag att som politiker bloggar man för att komma närmare och föra en debatt med medborgarna. Ack vad jag bedrog mig. Det finns en fråga om HUR du vill jobba för att få fram entreprenörer, men den kommenterar du med ”Du låter precis som din partiledare.” Ska jag som medborgare och väljare i V-mina kommun nöja mig med detta svar tycker du? Skärp dig om du vill sitta kvar på din post.

    Och till ”Till Leif”: Lika intelligent kommentar som vårt kära kommunalråd. Lika barn leka bäst.

  5. Maria Kristoffersson

    Svar till Undrande skattebetalare (2010-05-29 16:21)
    Hej. Det är flera Marior som svarar i min blogg. Den här gången är det inte jag utan någon annan som skriver kommentarer som skriver under med Maria. Det är dock inte jag.

  6. Maria Kristoffersson

    Svar till Leif Danielsson (2010-05-28 18:33)
    Hej Leif. I kommunen pågår två stora vindkraftsprojekt just nu där jag hoppas vi kommer att få även ett lokalt ägande. Men vi måste avvakta MKB miljökonsekvensbedömningarna innan vi kan agera som köpare. Jag kan visa på flera resultat, bla att vi nu konkretiserarr destinationsbolaget, projekterar för att bygga ut flyget. detaljplanerar i fjälldalarna och driver på arbetet för biomasseprojektet för skogsnäringen. Till det kan jag visa på upphan dlingen av livsmedel där vi ska köpa lokalt för att stötta både små butiker som har svårt att överleva och mindre matproducenter. Fler ideer tas emot.

  7. Maria Kristoffersson

    Svar till Leif Danielsson (2010-05-28 11:25)
    Hej Leif. Jag förstår inte vad du menar med att angripa Dikanäs och Saxnäs. Alla kommunala verksamheter ahr setts över och anpassats efter en krympande ekonomi, även de i fjälldalarna. Vi måste minska kommunens utgifer och stimulera till utveckling där vi själva inte har medel att utveckla. Jag tror att byarna själva har den kraften och hoppas mycket på det arbete som nu sker i Saxnäs. I Dikanäs ska vi se över vilka möjlihgeter det finns för utökat boende för äldre. En utbyggnad av Sagagården eller en renovereing av centrumhuset. Beräkningar säger ca 10 miljoner för en sådan renovering.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.