Hösten är vacker

Av , , 2 kommentarer 15

Det är en enormt vackra vyer man passerar när man reser runt i länet just nu. Såna färger och sån prakt naturen visar oss. Jag har en enorm utsikt från mitt hem över Volgsjön och Blaikfjället så jag kan njuta av vackra vyer så fort jag är hemma.

De senaste dagarnas kommentarer på artikeln om mitt nya jobb visar dock en mindre vacker sida av världen. Det finns så många som vill se allt negativt, vara elaka och negativa. Det är naturligtvis så att jag sökt jobb som varit utannonserat under sommaren för att vara garderad om vi skulle förlora valet. Jag konkurrerar om jobb på samma villkor som andra. Det är även så att jag har både goda teoretiska akademiska kunskaper likväl som erfarenhetsmässiga från mitt arbetsliv och mitt företagande. Det är få som klår min CV då det gäller tillväxt och utvecklingsfrågor i det här länet. Det kanske är mitt cv som gett mig erbjudanden om jobb och inte mina politiska erfarenheter!?  

Nu ska jag åka till Arjeplog för direktionsmöte med Akademi Norr och på vägen hämta upp Roland Wermelin i Sorsele. Vi ska nog få en "vackervyförmiddag" i bilen.

Älgsäsong efter vägen hem…

Av , , 1 kommentar 8

Jag är i Umeå efter att ha haft distriktsstyrelse för Centerpartiet i länet ikväll. Jag tar mig inte hem då jag inte har någon bil. Har försökt med alla knep för att hitta någon att samåka med utan resultat. Bilen körde min man hem efter vi landat på Umeå flygplats. Han upplevde tydligt att älgsäsongen efter vägen mellan Vilhelmina och Umeå börjat på allvar, då han såg 6 älgar på vägen hem. 

Vi har i helgen varit på långhelg  hos vår äldsta dotter som nyss blivit mamma i Göteborg. En sån underbar känsla att få träffa sina barnbarn, Alvina och Kaspian. Helt otroligt hur kärlek kan gå rakt in i ens hjärta på en bråkdel av en sekund.  

Det är märkligt att det ska vara så enormt stor skillnad på biljettpriset om man flyger från Vilhelmina eller från Umeå. Det skiljde 7 000 kr!!! på biljetter från Vilhelmina till Göteborg för tre personer, det är inte klokt. Så det blir nog inte så många resor för oss tre, vi får locka hem Sofi med familj med olika knep. Har ni några tips hur man får ens barn att flytta närmare? Vi tar emot dem tacksamt.

 

Kommunalrådet berättar om vecka 38

Av , , 4 kommentarer 7

Måndag. Sov inte många timmar efter gårdagskvällens rösträkning och avslagna valvaka. Vaknade dock till att familjen kom och sjöng för mig på morgonen, gott födelsedagsfika och fina paket. Bra att kunna fira fast man är ledsen. Cyklar ner till Stenmans och köper några tårtor som jag bjuder på i fikarummet.

Jag hade inte förväntat mig att Centerpartiet skulle backa då vi verkligen fört partiets politik. Vi hade 18 % av rösterna förra valet och nu bara 12 %. Vi blir näst största parti i Vilhelmina. Känns både trist och ledsamt när man jobbat så hårt och inte får credit för det.  Det är trist att konstatera att blockpolitiken blir allt tydligare och att de små partierna försvinner i mitten.  Maud behåller sitt mandat så den hårda antimaudkampanjen har nått målet.
En sån här tillbakagång kräver en noggrann analys så att vi kan lära oss av det som skett. Vi måste kritiskt granska vår egen aktivitet i partiet utifrån det så att vi kan vända om till en långsiktig positiv utveckling trots polariseringen i politiken. Det är bara till att bryta ihop för att sen kunna komma igen. Det finns inget annat alternativ. Sverige och Vilhelmina behöver den gröna tillväxtrösten. Ett stort grattis till Socialdemokraterna. En lyckad strategi (om än elak) och ett idogt arbete som gett er utdelning.
Samtidigt som jag känner glädje över att alliansregeringen får förnyat förtroende så är inte bägaren utan smolk. Det gör ont i hjärtat att se ett främlingsfientligt parti ta plats i riksdagen. Även om de flesta rösterna kommer ifrån Skånetrakten så visar valresultatet på att de har stöd här i Vilhelmina också. Det skrämmer. Alla människors lika rätt och värde gäller och måste vara en grundsyn i en demokrati, mångfald berikar och skapar mervärden och det är viktigt att vi vågar ta debatten och avmaskerar det dolda.
Har ett kort möte med Åke och så ägnas mest hela dagen år tv, tidningar och de som ringer och beklagar. Får ett skönt stöd men hjälper föga. Blir bjuden på lunch av min fantastiska man. Lånar mig sen en bil och åker runt och plockar ner valaffischerna och städar ur valstugan tillsammans med partikompisarna. Skönt att få röra på sig och rensa ur huvudet. Hem för middag med Eva och systerdöttrarna och sen tårta med familjen och svärföräldrarna. Telefonen ringer hela kvällen så samvaron blir lätt störd. Går i säng tidigt. http://svtplay.se/v/2155874/s_tillbaka_vid_rodret_i_vilhelmina
Tisdag: Går igenom protokoll och justerar dessa. Pratar med Mittskandia om hur arbetet framåt ska läggas upp då det sker stora förändringar på den europeiska agendan som måste tas hänsyn till. Har ett möte med en chef om bredbandsplanerna och hur vi ska kunna påverka för att få tillgänglighet i hela kommunen. Jag tycker att frågan hör hemma på den nationella och europeiska agendan då investeringarna är så kostsamma. Pratade i bilden förra veckan med infrastrukturministern om detta då hon var här på besök och vi ska kontakta Lena Ek om detta! Pratar med kommunchefen om hur vi nu lägger upp budgethanteringen som blir knepig då S inte har lagt något eget förslag så det finns inte något att förhandla om mer än vårat vilket blir fel. Radio kommer och intervjuar och vi har ett möte omkring Destination Södra lappland utifrån den workshop som var här igår. Det har ringt tre olika företagare som jobbar inom turismen som varit orolig för att destinationsarbetet ska stanna av när jag inte längre är med och driver på. Jag hoppas få fortsätta vara med i arbetet (Hur vet jag inte) då det är en hjärtefråga som jag verkligen är engagerad i.
Pratar även om valet och hur vi ska gå framåt i det konkreta arbetet som ska göras oavsett majoritet. Tidsplanen för budget samt ärenden där vi redan vet att S kommer att gå emot i fullmäktige är det ingen mening att driva vidare och lägga krut på. Det kommer inte att bli av de närmaste 4 åren i vart fall. På kvällen skriver jag detta och pratar med flera i partiet, bla så ringer Maud och vi har ett skönt och långt samtal om än vi är deppiga. Hon ger så mycket kraft och energi den kvinnan, fyller en med lust att jobba på och ger energi att vilja mera. Telefonen ringer oavbrutet den här kvällen.
Onsdag. Rensar kontoret på papper och städar bort för att ge plats för det nya kommunalrådet. Har en träff med en av exploatörerna i fjället och ställer in ett möte omkring budget 2011. Ställer även in ett möte med Saxnäs två bya föreningar då S inte kommer att sälja dem pensionärsstugorna. Ingen mening att planera något övertagande då. Pratar med Inlandskraft, näringsdepartementet samt en finansiär om inlandets tillväxt och olika finansieringsmöjligheter. Jag kan inte riktigt släppa taget om destinations och flygplatsutvecklingen. Det kommer jag nog att vara engagerad i oavsett var jag kommer att jobba. Tar sen hand om Nikki och lagar middag tillsammans med henne.
Torsdag- Måndag: Är ledig från politiken för att åka ner till Göteborg via Umeå för att träffa våra barnbarn Elsa Alvina och Olav Kaspian som föddes nästan 6 veckor för tidigt den 27 augusti som vi inte träffat mer än på Skype. Hinner även med ett möte med en presumtiv kommande arbetsgivare.
 

Krisen skapar möjligheter!?

Av , , 5 kommentarer 5

 

Krisen skapar möjligheter för Vilhelminas nya kommunalråd
text och foto: Elisabeth Jansson
 
Det är en solig aprilmorgon 2009 då Maria kristoffersson anländer till Arlanda. Under gårdagen ersatte hon Lena Ek i en regional-politisk debatt i europaparlamentet i Bryssel. och efter mellan-landningen är det raka spåret hem till Vilhelmina. tiden är knapp och hon har mycket att göra; 1 maj tillträder hon som kommunal-råd. och hon utlovar stora förändringar.
– Kommunen har jättestora bekymmer , säger Maria Kristoffersson. Så det är väl inte ett ultimat läge att ta över rodret just nu.  Liksom i många andra kommuner är det ekonomiska läget oerhört kärvt i Vilhelmina. Siffrorna lyser rött och kommunen förväntas i år gå back med hela 24 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en kommun med totalt 7 200 invånare.
Maria Kristoffersson menar att Vilhelmina, liksom de flesta glesbygdskommuner, redan sparat så mycket att det inte finns så mycket mer att ta av. Nu handlar det om att lägga ner sådant som inte är lagstadgat; bibliotek, museer, ishall och ridhus. Men även om det är tufft att ta över rodret just nu, kan hon ändå se att det innebär enorma möjligheter: – Alla är så medvetna om att vi befinner oss i en svår situation och att det är andra tider nu.
Fram till valet 2006 hade Vilhelmina haft socialdemokratiskt styre i 40 år och ingen kommunal verksamhet hade konkurrensutsatts. Med dessa förutsättningar tog de borgerliga över makten för två och ett halvt år sedan. – Så det finns mycket att förändra i organisationen och strukturen, säger Maria Kristoffersson och låter beslutsam.
För Vilhelmina del är det demografin som är mest problematisk. De gamla kommuninvånarna är betydligt fler än de unga. Antalet förskole­ och grundskolebarn sjunker, och antalet gymnasieelever störtdyker. I Västerbotten som helhet finns nästan dubbelt så många gymnasieplatser som antalet 16­åringar. Samtidigt ökar kostnaderna för både äldre­ och
handikappomsorgen. – Det är en jättestor omställning att få befolkningen att förstå att det är så här det ser ut. För man kan inte bygga en kommun på hur man vill att det ska se ut. Maria Kristoffersson tror att krisen kan göra att motståndet mot förändringar blir mindre. För förändringar kommer det att bli. – Det handlar om att omfördela kommunens resurser utifrån hur befolkningen ser ut, men också om att konkurrensutsätta och låta medborgarna ta större ansvar och del i det offentliga. Hon tycker lagen om valfrihet är lysande, inte minst för glesbygden. – Om vi till exempel kan lägga ut hemtjänsten i byn på butiken eller på något annat litet byföretag finns det större möjligheter att överleva, säger Maria Kristoffersson och sjuder av entusiasm.
Det blivande kommunalrådet berättar att hon i början av mandatperioden bjöd in Carema och Attendo Care för att berätta om äldre­ och handikappomsorg i privat regi. – Biosalongen på Folkets Hus var fylld till bredden. Det var PRO, SAP och Kommunal, ja hela den socialistiska ligan fanns i salen. Männen på scenen mötte starkt motstånd från publiken som ansåg att det var oerhört provocerande att prata om att det var någon annan som skulle utföra tjänsterna än kommunen själv. – Men nu är det bara att ta tag i frågan igen. Vilhelmina kommun har aviserat att man måste säga upp omkring 50 tjänster. För även om organisationen redan är slimmad, måste det sparas ännu mer. Ändå säger hon sig ha förståelse för att regeringen inte har avsatt några pengar till kommunerna i år. – För om kommuner och landsting går dåligt, så går det ju dåligt för staten också. Varför tror man att staten har välfyllda fickor när det är lågkonjunktur? Det är klart att det tryter även där.
Det ekonomiska läget i Vilhelmina har legat på minus många gånger tidigare, men har då räddats av finansiering från staten. Även 2008 – mitt under brinnande högkonjunktur – visade siffrorna på minus. Hur känns det att hålla i yxan då? – Ja, det är nödvändigt. Någon måste ju hålla i den. Man kan inte bara av ”godhet” köra kommunens ekonomi i sank genom att låta människor gå kvar. Någon måste ta ansvaret och säga att ”det här går inte”.
Som exempel nämner hon att lärartätheten måste gå ner från tolv lärare per hundra barn till ungefär åtta­nio, som det ser ut i övriga Sverige. Maria Kristoffersson var den lokalpolitiker i Vilhelmina som hade mest personröster i valet 2006. – Folk tror på mig och jag känner mig stärkt av det. Men jag kanske inte är lika populär nästa val, fast då har jag i alla fall gjort det jag trott var riktigt. För jag kan ju inte undgå att göra sådant jag anser är nödvändigt, bara för att jag ska få röster. Jag måste ta ansvar i den här svåra tiden.
Hur känns det att bo granne eller vara släkt Med människor som drabbas av de nedskärningar du varit Med att besluta om? – Jag försöker vara så öppen jag kan. Jag bloggar mycket, och för mig är det viktigt att vara mig själv. I folkmun är jag fortfarande Ola och Anna­Gretas jänta. Och alla vet vem min man är och vilka barn jag har. Om folk då ser att jag fortfarande är samma Maria som försöker göra mitt jobb kanske de ändå kan förstå, även om man inte gillar det jag gör. Hon menar att öppenheten även gör att risken för påhopp ökar.
– En del undrar om det är smart att vara så personlig på bloggen, ”ska du inte bara blogga om politik?”. Men för min egen skull måste jag få berätta om både och, om att jag varit på skidtävling eller plockat blåbär. Det går inte bara att vara politiker som tar allt ansvar och all skit. Man måste få vara den man är också.
Maria Kristoffersson kommer in på hur det ekonomiska läget i kommunen hänger ihop med den globala lågkonjunkturen och finanskrisen, och om hur företag i Vilhelmina, vars servrar ligger i New York, i samband med 11 september fick problem när flygplanen körde in i Twin Towers. Kort sagt: hur en liten kommun i norra Sverige hänger ihop med resten av världen.
– Som kommun måste man idag föra en kommunal­global politik. För vi brottas med samma frågor som i resten av världen. Vi lever i en global värld och det är något vi måste hantera, till exempel när det gäller klimatet. Hur ska vi hantera energiförsörjningen? Ska vi bygga ut vatten­ och vindkraften? Hur ska vi fixa maten till våra skolor, ska vi satsa på det
lokalproducerade? Hon tycker det är lite dåligt att man i Sverige inte kopplar ihop perspektiven och ser sambanden. – Ta regionalpolitiken till exempel. Vi ska naturligtvis
koppla ihop den med regionalpolitiken i Europa. Sambandet är ju solklart. Maria Kristoffersson tycker också att regioner och länder borde samarbeta mer och lära av varandra. Inte bara på EU­nivå, utan också direkt mellan regioner både inom och utanför Sverige.
Hon menar dock att det finns risk för protektionism i krisens spår.– Jag är lite rädd för att kommuner och landsting ska sluta sig när pengarna tryter, när lösningen istället ligger i att öppna sig och samarbeta.
”Om vi säger att vi jobbar för demokrati och glömmer bort jämställdheten, ja då jobbar vi ju inte för demokrati.”
Har det någon betydelse att Vilhelmina nu får en kvinna som kommunalråd?– Ja, det tror jag. Jag har hållit på länge inom både privat och offentlig sektor, och på Europanivå. Men som kvinna uppfattas man ofta som att man är ”för mycket”. Det där är svårt att hantera, för vad är det man egentligen säger? Jo, att man är för duktig, eller att andra inte känner sig bekväma med att man styr för mycket eller tar för mycket plats. Maria berättar om de strategier hon använder för att hantera detta. – Som ordförande i socialnämnden försöker jag att lämna ordet fritt utan att säga vad jag själv tycker. Det är mitt sätt att hantera det här med att inte ”vara för mycket”. Att ändå styra diskussionen åt det håll jag vill, men att inte komma med färdiga lösningar. Hon menar att strategin hjälper henne att skapa flyt.
– För om jag kommer och föreslår ”pang, bom, så här ska vi göra”, då blir det ett motstånd. Och så här ser det ju ut i skolan också. Om tjejerna har hälften av taltiden så upplevs det som att de har all taltid. Det är så samhället ser ut. – Jag brukar säga att det är ett helvete att ha de här jämställdhetsglasögonen! För när man väl har på sig dem blir ju allting så uppenbart. Man kan inte ens läsa en barnbok utan att bli upprörd. Utan omsvep säger hon att hon är feminist, och att det är viktigt att ha kunskap om de strukturer som håller kvinnor tillbaka.
– Det kan hjälpa en att förstå att det inte handlar om en själv. Hon berättar att hon brukar prata ihop sig med sina manliga kollegor innan mötet, så att de lyfter jämställdhetsperspektivet – inte hon. – För det är viktigt att det inte hela tiden är kvinnorna som gör det. För då blir man den där gnälliga genuskärringen! Min kollega Robert blir aldrig betraktad på det viset. När han lyfter frågan blir det en annan sak. Maria Kristoffersson är övertygad om att hennes kunskaper om makt och kön är oerhört viktiga i sin blivande roll som kommunalråd, och hon tycker att Centerkvinnornas jämställdhetsutbildning Fyra nyanser av grönt borde vara obligatorisk för alla kommunalråd. – Inte bara för att det ska se bra ut, utan som en kvalitetssäkring så att de som finns i systemet ska se, förstå och kunna hantera situationen. För om vi säger att vi jobbar för demokrati och glömmer bort jämställdheten, ja då jobbar vi ju inte för demokrati.
På din blogg skriver du att du vill verka ”för Vilhelminas bästa”. vad innebär det Mer exakt?
– Att skapa ett samhälle som är öppet, tryggt, varmt, och där alla känner att de har ett eget utrymme. Vi har ju väldigt mycket ungdomar, främst unga tjejer, som mår dåligt. Det är jätte­
viktigt att vi skapar en trygg och bra uppväxt för våra barn och ungdomar. Du säger att Vilhelmina är ett så tryggt samhälle att Man kan hänga husnyckeln på en spik bredvid dörren. och ändå är det så Många som mår dåligt?
– Ja, och det beror på att vi bor i ett så manligt dominerat samhälle. Det visar de undersökningar vi har genomfört. Maria Kristoffersson ser plötsligt bekymrad ut: – Det är mycket tydligt att kommunen har jämställdhetsproblem. Och killarna mår inte heller bra, för de måste in i den här machokulturen, där man ska köra skoter och ”det ordnar sig alltid”.
Undersökningarna visar att tjejerna pluggar som galningar för att de ska bli något, att de pressar sig i skolan och kämpar som djur, samtidigt som de mår dåligt. – De är aldrig bra nog, eftersom de inte ryms i mallen. Hon menar att detta är ett generellt problem och inte specifikt för Vilhelmina. Att frågan ändå måste hanteras av kommunen är hon fast besluten om. Parallellt med neddragningarna och alla andra frågor som kommer att ligga på hennes skrivbord om en vecka. Att vara kommunalråd är i sanning ingen lätt uppgift. 

Mormor äntligen!

Av , , 2 kommentarer 13

Idag åker jag, Ulf och Natali till Göteborg för att träffa Sofi och Roberts barn. Olav Kaspian och Elsa Alvina som föddes den 27 augusti, nästan 6 veckor för tidigt. Vi har bara sett dem på Skype och burit omkring två liter mjölk för att försöka känna hur de känns, lite tyngd liksom.

Men idag går planet till Götet och det känns så skönt. Att för en stund få ha annat i tankarna än Vilhelmina kommuns ekonomi, utmaningar och prioriteringar och bara få vara mormor!!! 

Medborgardialog är mer än ett vackert ord.

Av , , 4 kommentarer 4

De prioriteringar (S) nu kommer att göra i Vilhelmina  måste redovisas så att de visar sanningen. Det är medborgarnas rätt att få veta hur deras skattepengar används. Trots den gedigna majoritet som S nu har så kan de inte hålla sina prioriteringars effekter hemliga. S måste bli mer öppna än de varit tidigare för att medborgarna ska kunna förstå att besparingar, effektiviseringar, prioriteringar och omorganisering och omstrukturering krävs.  Samhället kräver idag öppenhet och transparangs, vi lever i nutid inte i dåtid. .

Åke räknar fel

Av , , 4 kommentarer 6

Igårkväll sa Åke Nilsson i TV att S ska lägga ner vårdnadsbidraget och lägga pengarna på Fritidsgården. Detta går inte ihop. Han får ju snarare ta pengar från Fritidsgården för att lägga till barnomsorg för de barn som idag sköts om  föräldrar då de måste tillbaka till sina jobb. Det blir ökade kostnader och det kommer inte att finnas något att lägga på fritidsgården.

 

 

Plånbokens ideologi

Av , , 5 kommentarer 17

Ser på nyheterna där en man säger att valrörelsen innehöll för lite ideologi och för mycket plånboksfrågor. Funderar en stund på detta.

På den kommunala nivån så kanske plånboken styrt. I en kommun som har 47 % av alla, som har ett arbete och får en lön, anställda i Vilhelmina kommun så är man  rädd för att det ska bli mer besparingar. Besparingar, effektiviseringar och jämförelser har ju varit ett sätt för oss i Alliansen att anpassa kommunen efter de ekonomiska förutsättningarna. ett jobb som måste fortsätta oavsett majoritet då vi ligger långt ifrån liknande kommuner med höga nyckeltal i väldigt många områden. Man kanske helt enkelt tror att S inte ska behöva spara och att alla kommunala jobb är säkrade med S i styret.

På riksnivå så väljer man dock Alliansen då det ger mer pengar i plånboken med de skattelättnader som jobbskatteavdraget gett varje anställd.

Den ideologiska frågan om vad som skapar pengar i plånboken, lön, jobb och förutsättnignar för utveckling har inte varit lika tydliga. Vad som ger tillväxt och hur den lägger grund och förutsättning för välfärd kanske inte varit tydliga nog. 

Vi har en pedagogisk utmaning att få folk att förstå vad som skapar välfärd! Förklara vad som är skillnaden mellan att stimulera ivriga bävrar  och att mata mås!!

 

Trist och glatt samtidigt.

Av , , 4 kommentarer 13

Det är oerhört trist att Centerpartiet backar så ordentligt i kommunalvalet. Jag trodde verkligen att vårt gedigna arbete skulle få credit i valet. Det är tråkigt att måsta lämna ifrån sig makten nu när vi lämnat lågkonjunkturen och när vi börjat få jobba med tillväxt och inte bara med att spara. Men så är demokratin, det är folket som avgör vad  och vem som är bäst.

Det ska bli väldigt intressant att se hur Socialdemokraterna som nu har en rejäl majoritet ska jobba för att klara ekonomin och utvecklingen mot framtiden. Det är ett tufft jobb oavsett majoritetsförhållanden. 

Att politiskt alternativ kommer in i kommunen med 3 mandat ska bli intressant det åxå. De kanske vill ha vice ordföranderollen i kommunstyrelsen? Den posten kommer inte att vara lätt att tillsätta.

Men jag får fira min födelsedag idag med att Alliansen vinner på riksplanet då det hjälper kommunen vidare med tillväxtplanerna då de 2 miljarderna nu är i hamn. Det är det viktigaste att vi får regera landet då det är där förutsättningarna för kommunen läggs. Kommunen har en läxa att göra för att hamna i linje med andra liknadne kommuner, då vi ligger efter på många plan.

Det som stör mig mest är att SD kommer in i riksdagen, vart tog tolerans, mångfald, demokrati och medmänsklighet vägen?