Sysselsättning: Organisationsutvecklare Politik Centerpartiets Riksorganisation
Familj: min man Ulf och våra tre fantastiska döttrar Sofi, LottaKarin och
Natali. Sofis barn, Kaspian och Alvina
Bor: Vilhelmina på vintern och i Badviken på sommaren
Bil: BMW X6
Husdjur: inga alls förutom ett och annat kvalster
Första minne: att åka hölass efter pappas hembyggda "jigg" en traktor byggd av en motorcykel
Bästa minne: förutom när barnen föddes så är det en natt mellan Saxnäs och Västansjö i en 1971, as Chevrolet Camaro med gruppen Saxon och deras låt Denim and Leather i högtalarna med Ulf i sätet brevid.
Favoritmat: blodigt kött och mustigt rödvin
Smultronställe: Badviken, Golis och Västansjö och så Heligfjällets topp förståss
Avkoppling: båtturer på Volgsjön under sommaren och skidåkning på vintern
Bästa egenskap: att förstå och se övergripande skeenden och sammanfatta dem. Sen är jag rätt bra på att värna och hålla reda på familjen.

Fem i topp
- det bästa med Vilhelmina

1. Närheten till bra samhälls- och kommersiell service
2. Friheten med naturen inpå knuten
3. Många livsmedelsproducenter 
4. Bra priser på boenden och service
5. Goda kommunikationer
 

Visar inlägg från November 2010

Landet utanför?

 

Jag har fått ett boktips som jag gärna delar med mig av .Landet utanför

Boken handlar om skeenden i Svergie och hur det påverkar oss som bor och verkar här. Sedan 2008 bor fler människor i städer än på landsbygden, för första gången i mänsklighetens historia. I vårt land har urbaniseringen nått den punkt där det inte längre finns någon tvekan. Orter kommer att dö ut. Även större samhällen. Även i södra Sverige.
Kristina Mattsson gör en resa genom landet för att finna svaret på flera gåtor: Varför somnar en ort medan grannbyn lyckas vända utvecklingen mot alla odds? Hur kan det komma sig att landets rikaste kommuner måste be villaförorterna om allmosor? Och om alla bor i stan vad ska vi då med resten av landet till?


Landet utanför är ett reportage om stora samhällsförändringar som berör oss alla.
 

 

 

 

 

 

Aneby kommun

Jag ska berätta om hur Aneby kommunjobbat för att bli en bättre kommun efter att ha lyssnat på Veronica Åberg som berättar om den resa som hennes kommun gjort. Alla kommuner ha samma uppdrag och lagstiftning oavsett om de är små eller stor där de små gör det med så mycket mindre resurser. I småkommuner finns inga specialister. Aneby kommun har 6400 invånare, befolkningen minskar, det är en pendlingskommun, kommunen har 500 anställda varav 25 är chefer. Skattesatsen är på 21,83 men den ska höjas med 40 öre pga ökade behov inom omsorgen. Alliansen har majoritet och man har en budget på 280 miljoner 2010.

 
2000 började deras resa då ekonomin var i fritt fall och den negativa trenden var tvungen att vändas. En kraftsamling från både anställda och politik krävdes. Man prioriterade att jobba för att få ekonomin i balans. Metoden var att inte förklara utan man var tvungen att vidta åtgärder med helhetssyn och samverkan som ledstjärnor.
Man avskaffade nämnderna och anpassade kommunorganisationen utifrån politiken som organiserades om.   Administrativa rutiner anpassades. Man minskade antalet politiker radikalt och man hade ett nyval. Idag har man kommunfullmäktige med 35 ledamöter där man har medborgardialoggrupper i strategiska frågor. Det har dock inte fungerat då det blivit här och nu frågor istället för de långsiktiga frågorna. Sen finns en utökad kommunstyrelse med 15 ledamöter och en tillsynsnämnd, valnämnd och tre stycken beredningsutskott till KS. Till detta har man bolag för miljö& vatten, bostadsstiftelse och en stiftelse för Åsens by som är et kulturreservat.
Man kommer att ta bort rådslagsgrupperna och inför istället fasta samrådsorgan för bygdeutveckling, äldre, handikappade och folkhälsa.
 
Kommunstyrelsen är ansvariga för det mesta i kommunen och måste se alla sektorer det blir ett naturligt sektorsövergripande arbete. Budgetberedningen arbetas fram via balanserade styrkort och bokslut. Man har förtydligat gränsdragningen mellan politikens ansvarsområden och tjänstemännens där chefernas ansvar för styrning och ledning förstärkts. Politiken hade en tendens att vara inne och pilla i verksamhetsfrågor vilket blev ett bekymmer. Kommunchef och kommunalråd är ledamöter i näringslivsbolaget och föreningarna äger samtliga fritidsanläggningar.
Vid fullmäktige har man en tematimme där olika utvecklingsarbeten presenteras där medborgarna är med och diskuterar. Under kommunchefen ligger 4 avdelningar; Kommunservice & beslutsstöd, Sociala frågor, Barn& utbildning samt Samhällsbyggnad.
 
Hon visar på deras styrmodell som bygger på balanserade styrkort samt på den strategiska plan som de tagit fram utifrån dessa. Mycket enkla och goda som exempel för hur vi själva kan utveckla och förbättra struktur, ordning och reda och få tydlighet hur vi använder de resurser som vi har och hur vi utvecklar och förbättrar våra verksamheter för att medborgarna ska få så bra som möjligt.
 
Deras erfarenheter är att man blivit mer effektiva och förbättrat samarbetet och fått en helhetssyn. Vill man lägga till något så måste man ta bort något annat, man kan inte äska medel, man måste ta ansvar både som chef, anställd och som politiker. Man har blivit mycket tydligare i både hur årets planering ser ut och vilket ansvar som ligger vart. Förutsättningarna för att styra och leda har blivit tydligare mellan politikens ansvar och verksamheternas ansvar. Man har 4,3 % administrativa tjänster och räknar man till cheferna så hamnar man på 9,1 %. Det finns ingen risk för demokratiunderskott, det handlar mer om tillgänglighet, man vet ändå vilken man ska gå till och att det finns en direkt demokrati i KF. Radion har tittat på detta och sett att man inte skiljer sig från andra då det gäller demokrati.
 
Jag tycker att detta var ett exempel Vilhelmina kan lära mycket av då kommunen måste hitta nya former för att producera service på ett effektivt sätt till medborgarna och samla alla krafter som finns för att Vilhelmina kommun ska ligga i nivå med liknande kommuner som vi jämför oss med.
 
 

Min lilla kurs

Jag håller en liten kurs här på bloggen om vad som krävs för att en kommun ska skapa tillväxt. Idag ska jag prata om attraktivitet.

Hur skapar man attraktiva livsmiljöer där människor vill leva?
Fram till 50-60 talet så var ledorden inom arkitekturen Taylor, funktionellt, miljonprogrammen, Ford, löpande band och där människa är inte i centrum utan industrin och produktionen var i centrum.  Jane Jacobs dissekerade i slutet av 60 talet detta synsätt. Hon säger att stadens planering har betydelse på den ekonomiska tillväxten och att det finns ett samband mellan form och tillväxt, dvs attraktivitet. Den funktionsblandade staden är en viktig aspekt att skapa möten, skapa ett demokratiskt rum, ett offentligt rum där främlingar känner sig välkomna.
 
På landsbygden finns inte de naturliga mötesplatserna i geografin då gårdarna och jordbruken vas spridda. Rummet skapar tillhörighet där städerna har ett försprång då det finns sociala arenor i den fysiska miljön.
 
Hållbarheten i planeringen handlar om att man måste kunna ta sig fram utan bil till serviceställen och sociala arenor. Människan måste vara i centrum, funktionaliteten utan att va beroende av bil. Man måste kunna lära sig genom att ta sig fram till fots. Walkabilty! Det ultimata är att alla funktioner i samhället ska nås inom 5 minuter och att det finns en blandning av boendetyper.
 
Lokala företag är en viktig del i det ultimata samhället. Lokalt ägda företag spenderar vinster lokalt, köper tjänster av andra lokala företag, bidrar till kunskapsutveckling, har en central funktion för det lokala sociala kapitalet, skapar lokal identitet. Den lokala ekonomin är en viktig faktor för den sociala ekonomin. Lokala företag trivs bäst i äldre miljöer, småföretag trivs i traditionell struktur. Att blanda funktioner skapar attraktivitet.
 
Perspektiv somalltså  ska beaktas i en lokal utveckling är näringsliv, boende, kultur och besökare.

Marias vecka 47

Satt i lördags och försökte få liv i min nya HTC telefon, överföra kontakterna från min gamla Iphone var ingen lek men jag lyckades efter en del micklande.

Måndagsmorgon gick jag igenom mailen och skrev på tänket till idéseminariet samt kontaktade Östragötaland som jobbar som oss. Åkte sedan till Åsele med Roland Wermelin där vi pratade om Varubussen som de skissade på och det arbete vi ser i styrgruppen, vi bollade en del idéer. Var sedan med på Mittskandias styrelsemöte

På eftermiddagen jobbar jag med  inspel till idéseminariet samt pratar teknik med Mats Sundkvist. Bokar en träff med Bilfrakt och med byarörelsen i Umeåregionen.

Tisdag: Försöker få till milstolpar i projektet utifrån:
·          Håll uppe tempot genom aktiv daglig reflektion
·         Bevaka risker och möjligheter
·         Hantera, bered, besluta och utför ändringar samt uppdatera planer
·         Bedöm projektet mot målen och ändra vid behov inriktning
·         Se till att kommunikationen fungerar, såväl inom projektet som med projektmiljön
·         Leverera resultatet och se till att få parternas godkännande
 
Sen åker jag till Strömsund tillsammans med Britta Flinkfält Jansson kommunalråd i Arjeplog. Vi har läst en kurs tillsammans vid Handelshögskolan Tvärsektoriellt tillväxtarbete som jag hoppas ska ge inspel till mitt arbete. Den rapport som vi gjort i Vilhelmina handlar om jhur man bygger tillväxt tillsammans med olika aktörer över kommungränser där vi gått från gränsdragningar till sektorsövergripande samarbete. Detta är de två avslutande tenta dagarna så jag hoppas jag kan ta hem mina poäng. Tyvärr så följer inte Åke Nilsson med på denna sista träff. Han är ju ansvarig för att vi gör det vi sagt ska göras i rapporten. Rapporten ska när de sista redigeringarna gjorts ut på kommunens hemsida.  
 
Vill ni ha hela rapporten så hör av er.
 
Onsdag: Får samtal från ett av Umeåregionens byaråd som vill protestera mot Postens nedläggning av postställen. Får även inbjudan från Fredrika byaråd. Deltar sedan i föreläsningar där jag nedan klipper in mina anteckningar som har riktning mot vårt projekt. Besöker på kvällen Ön och Beppe museet som ett exempel på lokal utveckling, ett besöksvärt ställe! Bokar en träff med Jan-Olov Karlsson vid Akademi Norr som ska söka medel ur samma åtgärd som detta projekt som vill samarbeta omkring lokal service och vill prata samverkan.
 
Träffar Conny Olander som är en gammal bekant i tillväxtvärlden som med erfarenheter från SKL, TVV och kommuner nu startat eget tillväxt i sverige ab. Pratar servicelösningar.
 
Får veta att det kommunstyrelsemöte som ska vara den 29 november flyttats till i övermorgon!!! Jag ahr inte fått något meddelande om detta ej heller någon kallelse. Ringer kommunen och jagar för att få fatt på handlingarna, är både arg och undrande. Vad är det för anlening till att undanhålla mig denna information? Ännu en härskarteknik har nyttjats av S i Vilhelmina!
 
 
Torsdag: Jobbar järnet och ringer och mailar och funderar på milstolpar och riktningar.
 
Fredag: Administration och metodarbete. Är med på kommunstyrelsens arbetssutskott de två timmar jag lyckats styra om i min agenda. Att ha framförhållning för en är ett måste om fritidspolitiker ska kunna sköta ett jobb.  Planerar in möten med Tillväxtverket och med Trångsviken utveckling samt med ministrarna på näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet i januari.
 
Planerar och jobbar för att rigga den 13 januari med praktiska saker som lokaler, resor etc. Får en inbjudan till Bryssel och gör en uppföljningsmall samtidigt som jag pratar med massor av människor.
Pyntar mitt kontor och fikarum, det tog 10 minuter så så avancerat var det inte!
 
Nästa vecka: Nästa vecka ska jag på måndag träffa  några som vill utveckla lokal  kommersiell service. På tisdag träffar jag Bilfrakt och sedan ska jag delta vid en transportkonferens i Lycksele där jag även ska få prata en stund om vårt arbete. Hoppas knyta kontakter som ger oss fler inspel. Onsdag ska jag vara ledig för kommunfullmäktigegrupp från kl 10.00. Torsdag och fredag jobbar jag på och varvar in föreläsningar då Akademi Norr har slutkonferens där jag tänker delta torsdag kl 14.00 -17.oo. Fredagen är ännu inte uppbokad….

Sociala samspel så viktiga....

 

Om man tittar på olika forskningsrapporter om vad som skapar tillväxt så finns några faktorer med oavsett vilken part det är som forskat: Relationer, omvärldsbevakning, ledarskap, mätbara mål, följa upp verksamheten, kommunikationer, infrastruktur, attityder till företagande, och mäta och jämföra sig med andra, medborgarnas medverkan finns alltid med.
 
Det som man kan koka ihop teorierna tillär att varaktig samverkan skapas av:
·         Ledarskap, politiken måste tala om vart den vill och vara eniga och ha en tydlig vision med tydliga spelregler för samverkan.
·         Budget som är relevant och resurser måste finnas för att samverka. Man kan visa på lönsamhetskalkyler för att visa på behov av resurser som välfärdsbokslut, sociala bokslut etc.
·         Organisation, man måste ha en organisation som fungerar där alla resurser är samlade, att de som jobbar med utvecklingsfrågor organiseras och sitter på samma plats är en framgångsfaktor. Rutiner för samverkan måste finnas och i lönesamtal ska samverkan premieras.
·         Metoder och verktyg för samverkan för att lyfta blicken och förstå vikten av samverkan. Scenarioteknik, backcasting en annan, språkvård (dvs definiera vad vi lägger in för betydelse i olika ord) och positiv kultur på arbetsplatsen.
·         Individuella incitament, att vajer person förstår varför vi ska samverka, varför ska JAG samverka?
·         Uppföljning och utvärdering där man hela tiden ifrågasätter och tittar på sig själv för att få in ett lärande. Tar in externa utvärderare och forskare.
 
Lite mer att fundra på.....

Vad skapar tillväxt? Vilka framgångskriterier finns?

 

Tänkvärd föreläsning av Conny Olander från Tillväxt Sverige 2010-11-24
 
Man måste bygga på mer av de mjuka frågorna för att bygga tillväxt och attraktion, de mjuka frågorna är de som gör att människor väljer att bo och verka på en plats. Att skapa en miljö där människor litar på varandra är det man måste skapa om man säger att man jobbar för tillväxt.
 
Tillväxt skapas a v människors förmåga till lärande, ett gott ledarskap, social tillit och entreprenörskap. Förmågan att samverka, förnya och våga tänka nytt skapar tillväxt. Mindsettet måste vara att ma ska våga ta in nya saker och tänka nytt, vågar vi lösa problemet på ett nytt sätt? Här hänger det på ledarna att skapa både klimat och visa att man vill och vågar tänka nytt. Ledarskapet måste våga visa på en vision och ha ett engagemang för att visa vart vi ska gå. Här är lärandet en väldigt viktig del. Det sociala kapitalet dvs tilltron till varandra är bärande föra tt skapa utveckling och tillväxt. Den sociala tillite är bärande för att välmående samhälle. (Refererar till Robert Putnam. )
Småföretagstraditionen kontra bolagstraditionen spelar roll för små samhällens förmåga att skapa tillväxt. Där de stora bolagen har varit bärande så finns lägre tillit, man behöver ej vara med och skapa samhället utan bolaget sköter det. Man behöver inte ta ansvar och anstränga sig utan man lutar sig tillbaka och tycker att någon annan ska ta ansvaret. I småföretagsbaserade samhällen så finns en anan tillit och förmåga att vara med och skapa samhället.  
 
·         De som ger framgång är:
Att över mandatperioderna så finns en långsiktig hållbar strategi som stöds av system.
·         En tydlig gränsdragning mellan vad politiken gör och vad tjänstemännen gör men där en dialog finns mellan politik och kommunchef.
·         En långt gången delegation och stort förtroende för tjänstemännen.
·         En stolthet över organisationen där man jobbar med sitt varumärke. Medarbetarna är stolta över sin organisation och man är en attraktiv arbetsgivare.
·         Stabil politisk majoritet och växlande majoritet. Det långsiktiga enigheten viktig.
·         Storytelling där berättelser om kommunen är känd och som många kan berätta.
·         Medborgarfokus, att medborgarna är involverade i visionen. Våga ta in medborgarnas syn utan att veta vart man hamnar.
·         Kulturfrågor är viktiga och levande.
·         Benchmarking som ett vardagligt verktyg där man jämför sig och lär sig av andra kommuner.
·         Mod! Att våga både samarbeta, gå över gränser och låta andra människor ta del i beslutsfattandet och skapandet av samhället. Skapar tillit och ger ansvar. Att våga se att man inte har alla lösningar men att man kan våga jobba med frågan ändå. Att tävla med andra, att våga granskas, att våga se att allting inte står rätt till och vilja få en förbättring.

20 nya flygplatser i Vilhelmina

Det är så tyst om de 2 miljarderna som Centerpartiet drivit igenom i regeringen som ska gå till oss som bor och verkar i Norrlands inland. Varför är det så tyst? Har vi inte förstått hur mycket pengar det rör sig om?? I Vilhelmina skulle vi kunna bygga 20 nya flygplatser. Eller så bygger vi vägar över alla fjäll i Sverige så vi knöt ihop fjälldalarna eller så bygger vi nya tekniklösningar för service på landsbygd via teknik och hållbara transporter… Eller nya hotell och skidanläggningar som hade extremt hög standard i varenda fjälldal.

Norrlands Innovation AB och 2 miljarder i riskkapital ställs alltså till vårt förfogande. Det gäller att nu se till att det är nya men samtidigt lokalt baserade innovativa miljöer som får möjlighet att utvecklas likväl som små turismföretagare i nya genrer. Det får inte bli en satsning som utgår från det som tidigare varit tillväxtbärande, på de traditionellt mansdominerade näringarna. Det vi nu måste skapa är en mer vidsynt ambition för tillväxt där lokalsamhället och det sociala processerna tas tillvara för en hållbar tillväxt. Infrastruktur är bärande för tillväxt det vet vi, så att lägga pengarna på smarta infrastrukturlösningar står överst på min önskelista.
 
De 2 miljarderna till Norrlands Inland är en enorm satsning på Norrland, en sån satsning har aldrig tidigare skådats och Maud ska slå sig för bröstet och vara otroligt nöjd över sin bedrift att få igenom detta. Men nu är det upp till oss Norrlänningar att se till att denna satsning ska ge de förutsättningar som krävs för att få en positiv utveckling av inlandet. Det är vi som ska vara med och skapa framtiden där var och en av oss måste vara delaktiga och ta ansvar för att det verkligen sker både företagare, politiker, byautvecklare och tillväxtskapare i allmänhet.

Grattis till vinsten....

En Vilhelminabo har vunnit pengar på Lotto och jag vill säga GRATTIS!!!! Så himla kul för den som plötsligt får nåt helt nytt att fundera på. Det är även en särdkild dag för det tjejgäng som vann 104 miljoner igårkväll, de har säkert inte sovit speciellt mycket inatt.... Själv vann jag 50 kr på en trisslott för ett par veckor sen, inte illa det heller. Men jag har ju redan vunnit en särskild högvinst som har den här vackra utsikten från mitt sovrum i morse.

Tillväxtfrämjande bloggar!

Samhällen där människor har tillit till varandra och vill varandra gott mår bättre än samhällen där jante råder. Det är vars och ens ansvar för att vara med och skapa denna tillit. Mellan oss som är politiker så är det än vikitgare att vi tar ansvar för att skapa ett samhälle där man tror på varandra och vågar vara sig själv. Vågar sticka ut, vågar säga vad man tycker och våga ha en annan åsikt och veta att än om man tycker väldigt olika än någon annan så blir man bemött med respekt
 
Vi måste alla ta ansvar för att skapa attityder som är tillväxtskapande och inte attityder som är tillväxthämmande. Den samlade forskningen kring tillväxt visar att det finns ett samband mellan tolerans och tillväxt. Där man har ett tillåtande klimat så ökar tillväxten då man tillåter nya idéer, nya möjligheter skapar tillväxt. Attityder spelar roll för ett samhället välmående.
 
Jag ska tillstå att även jag om än jag verkligen vill vara en positiv och välmenande människa inte alltid lyckas. Jag blir även jag kränkt, ledsen och förbannad och då brister det, tyvärr. Ambitionen finns dock att vara en positiv tillväxtfrämjande person.
 
Jag tycker det är väldigt bra att VK har gjort så att man kan redigera kommentarerna i bloggarna. Det gör att jag som är ansvarig för min blogg kan välja vilka kommentarer jag väljer att lägga in och välja bort de jag anser vara allt för elaka, otrevliga eller orättvisa och därmed tillväxthämmande. Jag ska försöka bli mbättre på att rensa mina kommentarer då jag ser att jag släppt igenom elaka och otrevliga, så bättring ska ske.
 
 
 

Maria berättar om vecka 46

Lördagen var både nervös med fix inför kvällens fest, håruppsättningar och långklänning är ju inte everyday outfit precis. Det blev en bra kväll med många glada människor. Jag blev presenterad som den som tog initiativet för 7 år sedan till galan och att vi skulle utse flera än en företagare. Det var kul att få den ihågkomsten och credsen.

Jag presenterade alla kategorier, kriterierna för att kunna vinna och läste upp ett SMS från Maud Olofsson som var inbjuden men inte hade möjlighet att delta. Kungaparter fick vara stand in. Det var viktigt för mig att berätta om vad som ligger bakom utnämningarna, att det är folket som nominerar och att deras nomineringar ligger till grund för val av vinnare. Att Vilhelmina kommun är de som utser den tyngsta posten är även det viktigt att lyfta fram.
 
Söndagen installerade vi farmor och farfar i stugan i Badviken då de ska renovera sin toalett och måste flytta ut ett par veckor. Firar far med morgonfika och min egen pappa får ett gravljus.
 
Måndag är det jobb med mail och serviceplanarbete samt att jag planerar veckans jobb. Kör ner till Umeå på eftermiddagen och träffar Marjet Gustafsson och vi presenterar våra olika projekt och diskuterar var och hur de överlappar varandra. Vi kommer att fortsätta ses för att finna former för samarbete inom region Västerbotten. Har ett möte med några centerpartister på kvällen och sover sen hos Lottakarin o Kristofer.

 Styrgruppen för mitt jobb.

Tisdag:  Åker ner till Länsstyrelsen och samåker därifrån med Länsstyrelsen mfl till Olofsfors. För en träff omkring det Regionala Serviceprogrammet. Där är: Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Ica, företagarna, Posten, kommuner, HSO, St, Eco-Oil och Coompanion m fl. Här är mina anteckningar:
 
Per-Ove Bergkvist Tillväxtverkets berättar om hur de jobbar med regional utveckling och då främst tillgänglighet på landsbygd till kommersiell och offentlig service. För ett par år sedan var fokus medborgarnas rätt till livsmedel och drivmedel, idag är det ett annat fokus där fokus ligger på företag och inte bara på medborgare. Detta utifrån ett tillväxtfokus och inte bara ett försörjningsfokus. Tanken är att Länsstyrelser och regionala organ hanterar stödformer för att få butiker, företag, aktörer att förmera sina uppdrag och göra mer för att få en bredare service. Allt från omsorg till snöskottning i butikens försorg liksom offentliga myndigheters servicepunkter. TVV ansvara för  vad Länsstyrelsen kan besluta om i stödformer för kommersiell service, stöd för de regionala serviceprogrammen, samordning nationellt och för programmet för lokala servicelösningar.
 
I dagens stödordning så kan inte stöd ges till livsmedel som inte säljs av en livsmedelsföretagare, det måste till en ändring för att även andra aktörer och företag ska kunna sälja mat och söka stöd.
 
Butiken som utvecklings nod genom att öka attraktiviteten att bedriva näringsverksamhet, stödja en levande landsbygd ökad turism och få ett attraktivt boende. Det handlar om två saker:
·         Köptrohet, från kommuner, besökare, befolkning
·         Samverkanslösningar, samordna flera serviceslag från kommuner och offentliga aktörer
 
Om inte skapas utflyttning, minskad attraktivitet, minskad turism, svårigheter att driva företag.
 
Skapande av arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka ger förutsättningar för service.
 
Varubussarna försvann eftersom det fanns små butiken i byarna, nu är förutsättningarna annorlunda.
 
TVV har förlängt projekttiden för Lokala Servicelösningar förhoppningsvis tom 2013. TVV söker projekt som testar nya eller vidareutvecklar befintliga servicelösningar. De beviljar projekt som utmynnar i hållbara lösningar över tid, tillgodoser näringslivets behov, har en kommunal medverkan, koppling måste finnas till de regionala serviceprogrammen och övrigt tillväxtarbete, hållbarhet ska vara vägledande och kunskapen ska vara generaliserbar.
 
Upphandling är ett område som måste hanteras på ett sätt som ger möjligheter till lokala livsmedelsleverantörer att vara med på banan. Många kommuner går enbart på billigaste pris vilket är förödande för den lokala ekonomin. Att dela upp transporter och varor, att göra mindre upphandlingar och att ställa lokala kriterier är sätt att hantera dessa frågor. Ett projekt pågår omkring detta i Säffle. Man kommer även att utbilda i upphandling i länet under hösten 2011 under 6 olika moment för kommuner och företag. I Malå pågår ett projekt för att få butiker att även erbjuda äldreomsorg för att klara av både överlevnad i butiken men främst en åldrande befolknings behov.
 
Gunilla Hedman Länsstyrelsen berättar om det arbete som pågår i länet och vilka stöd som beviljats för enskilda företag. Hon visar på vilka mål som finns för projekt samt vilka ansökningar och projekt som pågår. Det finns flera exempel på projekt i länet som handlar om servicelösningar. Skellefteå tex som har 200 byar och 5 byabutiker, där tittar man på andra lösningar på landsbygden för framtida service.
 
Adisak Namuang Länsstyrelsen berättar om grundläggande betaltjänster som är att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in handkassor för företag. Lantbrevbärarna hanterade dessa tjänster tidigare. Post o Telestyrelsen har upphandlat tre tjänster där ICA och kuponginlösen fick uppdraget där brevgiro är en del och utsträckt service till familjer där alla är över 80 år eller har funktionsnedsättning, då får man posten fram till dörren. Man upphandlade inte kontanthanteringen. Äldre idag betalar via bankgiro men de tar ofta ut kontanter och förvarar hemma vilket ökar rånrisken. Brevgiro är för dyrt och för svårt. Äldre känner inte till vilka servicelösningar som finns.
Företag behåller dagskassor hemma, sätter in mer sällan och pratar inte om problemet för att hemlighålla pga rånrisk. De flesta medborgare kan sköta kontanthanteringen på ett bra sätt men flera har problem. Äldre, funktionshindrade, glesbygdsbor, företag på små orter. Den upphandling som gjordes täcker inte alla människors behov.
 
Servicepunkter med datorer för fjärrtjänster är ett sätt att öka tillgängligheten till service och banktjänster. Dalarna ligger långt fram med servicefrågorna med tydliga ansvarsområden.
 
Gunilla Hedman berättar vidare att Länsstyrelsen funderar på att ta fram GIS för landsbygdsbutiker och drivmedel och vi för fram att de bygger upp systemet så att man även kan lägga in transporter och andra servicenät.
Vi diskuterar hur kommuner måste ta ansvar för att lägga ut tjänster och service till lokala bya företag som lanthandlare för att få bättre underlag för dessa att klara av att behålla servicen till medborgarna.
 
Anders Kling Nordmaling berättar om deras arbete för att skapa lokala servicepunkter. Lokala handlare erbjuds att vara servicepunkt mot en kommunal ersättning utifrån verksamhet. Man ska ha café, dator och internet uppkoppling, information från kommunen, myndigheter och företag, hemsändning och lokala aktiviteter för byn varje år. Man får för detta 50 000 kr per år från kommunen för att man gör detta. Man gör detta för att behålla servicen på landsbygden, få en social träffpunkt, attraktivitet, turisminformation, öka sammanhållningen och få en levande landsbygd.
 
Man diskuterar inköpsresor samordnade till servicepunkten, Servicebuss, besök vid servicepunkterna från offentlig service som läkare, Arbetsförmedling etc. Kommunen som drivit arbetet som projekt bör finna former för att behålla drivkraften, motorn och för att hålla samman servicepunkterna och utveckla dem vidare.
Vem tar ansvar för att peka ut de butikerna som är långsiktigt hållbara?
 
Onsdag: Är med på en föreläsning om project management. PMI Program and portfolio management KG Lundqvist.KG presents his background as a project manager in different companies and organizations. Project management institute started 1969 in Idaho and works all over the world. It’s a non profit association and based on members- To e a member it takes both knowledge and experience for at least 5 years. As a member you take part of research, standards, career development etc. It’s a number f standards for project management in industry and different certifications of standards, PMI works with some of them as CAPM, PMI-SP, Pmp and PMI_RMSP. 20 % of the global economy is in projects. They offer advanced tools for team leadership, seminars, e-learning. It costs 200 kr/year. But the certificate costs 150 US Dollar. Se: WWW.pmi-se.org/academia
 
Jobbar sen på regionförbundet en stund och blir fotad av Mediecenter och pratar med dess chef om kommunikationslösningar. Får tips som jag kontaktar om kommunikationsplanen och dess förverkligande. Har en träff med Gunilla och Eivor på Länsstyrelsen omkring hur vi får effekt av projektet och arbetet för det regionala serviceprogrammet. Vi har en think tank och det känns som om vi har god nytta av varandra. Sedan träffar jag Ville Limponio Designhögskola /Uminova där vi funderar på hur service ska designas för olika målgrupper och hur modeller av service skulle kunna se ut. Jag vill ha med dem den 13 januari för att få till ett bra innovativt möte med inspel  för modellandet.
 
Sedan till Länsstyrelsen igen för att vara med på en kväll på residenset med framstående kvinnor i länet, för innovativa system och nya sätt att tänka.
 
Jantejägaren i Nordmaling Julia Pehrsson och Malin Lindberg forskare vid Luleå tekniska Universitet berättar om sin forskning om kluster, innovationssystem och nätverk. Vilka normer och vilka villkor finns som tillåts för att driva utvecklingsarbeten i vårt län?
 
Branscher och näringar som gagnas av de statliga och nationella satsningarna är ofta informella och manligt dominerade. De nya nätverken är alternativa plattformar för de som vill förverklig sina idéer. Kvinnor och män driver företag i olika branscher och i olika omfattning. De satsningar som finns i samhället är anpassade utifrån den manliga normen för vilka branscher som anses skapa tillväxt. Inom kluster oh innovationssystem så är det så att de manliga nätverken räknas in men de kvinnliga nätverken ”BARA” ses som nätverk och inte som kluster eller innovationssystem. Även rådgivningen är manligt könad då dess erfarenheter kommer från näringar som är manligt dominerade. Få rådgivare har erfarenhet av nya tjänstenäringar upplevelse och organisatoriska tjänsteföretag. Därför är de kvinnliga nätverken de som ger stöd och råd för de som vill igång med företag och har företagsidéer som inte passar in i de gängse sammanhangen. Affärsrådgivning måste vara möjlighetsinriktad och inte söka efter brister då dessa brister handlar om rådgivarens norm och den enskilde företagarens drivkrafter. Kvinnor dominerar i service, hälsa och wellness branschen där många små företag ligger bakom tillväxten men ändå ligger makten för stöd och för tillväxtpolitiken hos mest män.
 
I Västerbotten så är kluster och innovationssystem gruv, skog och gis. Dvs inga näringar där kvinnor dominerar. Vilka tillåts dominera i vad som ses som tillväxtsektorer?
 
Slutsats: De ekonomiska resurser som delas ut via tillväxtpolitiken går till män! Skulle kvinnors nätverk kunna ses som en remissinstans för tillväxtpolitiska satsningar?
Vem gynnas? Vem missgynnas? Är två frågor man kan ställa i alla sammanhang och även i mitt arbete.
 
Diskussion under kvällen: Upphandlingssystemet är ett hinder för små företag där ett anbudsförfarande av ett fast pris där man konkurrerar med kvalitet istället med pris är ett sätt att hantera upphandling. Man kan ackreditera företag och certifiera dem för att leverera till kommunen där medborgarnas själva väljer vilka de vill ha som utförare. Det är ett sätt att öka möjligheterna för små företag att klara av en liten marknad. Som små företag på landsbygd som då ges möjlighet att öka i omsättning och skapa tillväxt. Det handlar om de som gör upphandlingar som måste vara strategiska och fundera på hur man upphandlar från kommuner.
 
Spelreglerna ska sättas upp för att avgöra om små företag ska kunna finnas på landsbygd. Detta gäller även för kvinnodominerade branscher där kommuner måste öppna upp och handla upp tjänster där medborgaren får välja utförare. Exempelvisar att detta ökar kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Flera kommuner har även visat att man ökar kvalitén. Inom hemtjänst så handlar inte kommunerna utan varje enskild kund/brukare köper av de företag man själv väljer, då behövs ingen upphandling.
 
Torsdag Träffar Anki Ecker chef vid Posten Umeå som ska dra igång ett arbete för att utveckla nya servicelösningar i sin bransch och kanhända öka lantbrevbärarnas tjänster i några kommuner. Vi diskuterar hur de båda projekten överlappar varandra och kommer fram till att vi ska samarbeta och försöka hitta gemensamma lösningar och dra nytta av varandras projekt.
 
Sedan träff med Helena på  Länsbygderådet för att prata om att effektuera kommunikationsplanen. Vi pratar om den vecka som gått och alla de inspel som givits och funderar mera på det interaktiva, nya tekniker och nya sätt att skapa attraktivitet på landsbygd för nya grupper. Nya människor som blir intresserade av tekniken lockas till vårt jobb hoppas vi.
 
 Pratar med Roland Lexen om en dag i januari istället för i december och jag ska lägga upp en plan för den dagen. Pratar på väg hem i bilen med Anders Skum Ammarsnäs om deras affärside och med Malin Lindberg om innovationer och ny teknik.
 
Fredag: Efter otrligt intensiva och givande dagar så är det en del som ska göras, mängder av kontakter och inspel ska sorteras och många samtal ska ringas. Det är så givande och kul och jag är upplyft av detta intressanta och givande arbete. Kontaktar, Bilfrakt, Arena för tillväxt, kommunchefen, Svensk Internetform, Datakompisen, Hela Sverige ska leva, Vilhelmina norra sameby, Maris Livs om reportage, skriver fakturaunderlag för fakturering till alla kommunerna, söker innovationsansvarig vid Umeå universitet samhällsbyggnad utan resultat, gör planering för den 13 januari,  mailar och redovisar veckan.
 
Sen iväg på Italien night på Hotell Wilhelmina med familjen.
Så skönt med helg!
 
Nästa vecka ska jag vara i Åsele på måndags förmiddag för ett möte med Mittskandia sen kommer Britt Flinkfält –Jansson som är kommunalråd i Arjeplog för att sitta i soffan och dela erfarenheter om livet och verkligheten innan vi ska åka till Strömsund för att slutföra vår Universitetskurs Sektorsövergripande tillväxtarbete där jag studerat kriterier för samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Torsdag jobbar jag på kontoret eller i Umeå beroende på hur långt vi nått med kommunikationsplattformen. Fredag så jobbar jag på kontoret, tror jag….och sen är det ADVENT!!!

 

Kvinnors nätverk en maktfaktor att räkna med!

 

Igår var jag med på en träff hos Landshövdingen som inbjuder kvinnor på ledande positioner i länet. Ett fantastiskt tillfälle att prata ihop sig med andra för att vara med i utveckingsarbetet i länet. Malin Lindbergvr en av dem, hon är  forskare vid Luleå tekniska Universitet och hon  berättar om sin forskning om kluster, innovationssystem och nätverk. Varför samlas kvinnor i nätverk? Vilka normer och vilka villkor finns som tillåts för att driva utvecklingsarbeten i vårt län?
 
Branscher och näringar som gagnas av de statliga och nationella satsningarna är ofta informella och manligt dominerade. Kan de nätverk som byggs upp av kvinnor som en maktfaktor?
 
De nya nätverken är alternativa plattformar för de som vill förverklig sina idéer. Kvinnor och män driver företag i olika branscher och i olika omfattning. De satsningar som finns i samhället är anpassade utifrån den manliga normen för vilka branscher som anses skapa tillväxt. Inom kluster oh innovationssystem så är det så att de manliga nätverken räknas in men de kvinnliga nätverken ”BARA” ses som nätverk och inte som kluster eller innovationssystem.
 
Även rådgivningen är manligt könad då dess erfarenheter kommer från näringar som är manligt dominerade. Få rådgivare har erfarenhet av nya tjänstenäringar upplevelse och organisatoriska tjänsteföretag. Därför är de kvinnliga nätverken de som ger stöd och råd för de som vill igång med företag och har företagsidéer som inte passar in i de gängse sammanhangen.
 
Affärsrådgivning måste vara möjlighetsinriktad och inte söka efter brister då dessa brister handlar om rådgivarens norm och den enskilde företagarens drivkrafter. Kvinnor dominerar i hälsa och wellness branschen där många små företag ligger bakom tillväxten men ändå ligger makten för stöd och för tillväxtpolitiken hos mest män.
 
I Västerbotten så är kluster och innovationssystem gruv, skog och gis. Dvs inga näringar där kvinnor dominerar. Vilka tillåts dominera i vad som ses som tillväxtsektorer?
 
Slutsats: De ekonomiska resurser som delas ut via tillväxtpolitiken går till män! Skulle kvinnors nätverk kunna ses som en remissinstans för tillväxtpolitiska satsningar?
 
Vem gynnas? Vem missgynnas? Är två frågor man kan ställa i alla sammanhang.
 
Upphandlingssystemet är ett hinder för små företag där ett anbudsförfarande av ett fast pris där man konkurrerar med kvalitet istället med pris är ett sätt att hantera upphandling. Man kan ackreditera företag och certifiera dem för att leverera till kommunen där medborgarnas själva väljer vilka de vill ha som utförare.
 
Det är ett sätt att öka möjligheterna för små företag att klara av en liten marknad. Som små företag på landsbygd som då ges möjlighet att öka i omsättning och skapa tillväxt. Det handlar om de som gör upphandlingar som måste vara strategiska oich fundera på hur man upphandlar från kommuner. Spelreglerna ska sättas upp för att avgöra om små företag ska kunna finnas på landsbygd. Detta gäller även för kvinnodominerade branscher där kommuner måste öppna upp och handla upp tjänster där medborgaren får välja utförare.
 
Exempelvisar att detta ökar kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Flera kommuner har även visat att man ökar kvalitén. Inom hemtjänst så handlar inte kommunerna utan varje enskild handlar av de företag man väljer. Det har gett stora effekter för många kvinnor att kunna starta företag där de bor och i de områden de vill utveckla. Det har skapat både jobb och ökat kvaliten och utbudet av tjänster.

Jantejägare

 

Vilhelmina kan lära sig en del av det arbete man gjort i Nordmalings kommun. När man i Nordmaling inte unnade vrandra varken glädje eller lycka eller att lyckas och sa ”inte handlar jag av handlarn här inte, varför ska jag vara med och finansiera hans husbil? Nä jag handlar i Ume”.
 
 I Nordmaling så jagar man där för Jante. Missunnsamhet, att andra inte ska få lyckas är en del i jante. Men det är större och mer komplicerat än så. Julia Persson jobbar med att jaga JANTE berättar om vad det är.
 
Syftet är att skapa ett mer tillåtande klimat genom att påverka djuplodat sätt förändra attityder som är tillväxthämmande. Forskning visar att det finns ett samband mellan tolerans och tillväxt. Där man har ett tillåtande klimat så ökar tillväxten då man tillåter nya idéer, nya möjligheter skapar tillväxt. Attityder spelar roll för ett samhället välmående.
 
Undsamhet: är att unna andra det de har och det de kan. Våga vara ! Våga vara den du är och låt andra få vara det de är.
 
Öppenhet: är att jämföra oss med andra är ett sätt att värdera sig själv, därför är det så många som skriver ner andra, då blir man ju bättre själv. Att nedvärdera andra och döma ut andra är förödande för ett samhälle, det blir en sådan uppförsbacke. Det finns ju ändå så ånga tysta regler för hur man ska vara vad man ska gör och inte göra. Människor har en tendens att slå vakt om de spelregler vi har. Vi människor har även en tendens att se negativt på de som gör på ett annat sätt än det som är norm.
Möjlighet: är att låta andra göra saker utifrån vad de ser som möjligt utan att se det som ett hot. Balansen mellan att vara sig själv och att sticka ut. Vad är normalt? Är det att vara en vit medelålders man?
 
Könsnormen är den starkaste normen att bryta. Där skulle vi vinna så mycket om vi lyckades rucka på den och skapa ett mer tillåtande samhälle där även kvinnor hade samma möjligheter som män och inte behövde möta så stora hinder som de gör idag.
 
Man jobbar med kulturarrangemang och evenemang av olika slag som tar upp frågor om normer och värderingar. Man dricker kaffe, diskuterar och röstar med mentometer. 
 
Otroligt spännande att lyssna till detta goda exempel av att bryta attityder som är negativa för ett lokal samhälle. Vilhelmina har en del att jobba med.
 
 
 
 

Regionalt partnerskap

 

Träff omkring det Regionala Serviceprogrammet på Olofsfors bruk
har diag varit på en träff med ett regional partnerskap omkring det regionala serviceprogrammet. Där finns Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Ica, företagarna, Posten, kommuner, HSO, Eco-Oil och Coompanion med .
 
Per-Ove Bergkvist Tillväxtverkets  berättar om hur de jobbar med regional utveckling och då främst tillgänglighet på landsbygd till kommersiell och offentlig service. För ett par år sedan var fokus medborgarnas rätt till ivsmedel och drivmedel, idag är det ett annat fokus där fokus ligger på företag och inte bara på medborgare. Detta utifrån ett tillväxtfokus och inte bara ett försörjningsfokus.
 
Tanken är att Länsstyrelser och regionala organ hanterar stödformer för att få butiker, företag, aktörer att förmera sina uppdrag och göra mer för att få en bredare service. Allt från omsorg till snöskottning i butikens försorg liksom offentliga myndigheters servicepunkter. TVV ansvara frö vad Länsstyrelsen kan besluta om i stödformer för kommersiell service, stöd för de regionala serviceprogrammen, samordning nationellt och för programmet för lokala servicelösningar.
 
I dagens stödordning så kan inte stöd ges till livsmedel som inte säljs av en livsmedelsföretagare, det måste till en ändring för att även andra aktörer och företag ska kunna sälja mat och söka stöd.
 
Butiken som utvecklings nod genom att öka attraktiviteten att bedriva näringsverksamhet, stödja en levande landsbygd ökad turism och få ett attraktivt boende. Det handlar om två saker:
·         Köptrohet, från kommuner, besökare, befolkning
·         Samverkanslösningar, samordna flera serviceslag
 
Om inte skapas utflyttning, minskad attraktivitet, minskad turism, svårigheter att driva företag. Skapande av arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka ger förutsättningar för service.
 
Varubussarna försvann eftersom det fanns små butiken i byarna, nu är förutsättningarna annorlunda.
 
TVV söker projekt som testar nya eller vidareutvecklar befintliga servicelösningar. De beviljar projekt som utmynnar i hållbara lösningar över tid, tillgodoser näringslivets behov, har en kommunal medverkan, koppling måste finnas till de regionala serviceprogrammen och övrigt tillväxtarbete, hållbarhet ska vara vägledande och kunskapen ska vara generaliserbar.
 
Upphandling är ett område som måste hanteras på ett sätt som ger möjligheter till lokala livsmedelsleverantörer att vara med på banan. Många kommuner går enbart på billigaste pris vilket är förödande för den lokala ekonomin.
 
Att dela upp transporter och varor, att göra mindre upphandlingar och att ställa lokala kriterier är sätt att hantera dessa frågor. Ett projekt pågår omkring detta i Säffle. Man kommer även att utbilda i upphandling i länet under hösten 2011 under 6 olika moment för kommuner och företag. I Malå pågår ett projekt för att få butiker att även erbjuda äldreomsorg för att klara av både överlevnad i butiken men främst e åldrande befolknings behov.
 
 
Gunilla Hedman Länsstyrelsen berättar om det arbete som pågår i länet och vilka stöd som beviljats för enskilda företag.  Hon visar på vilka måls om finns för projektet samt vilka ansökningar och projekt som pågår. Det finns flera exempel på projekt i länet som handlar om servicelösningar. Skellefteå tex som har 200 byar och 5 byabutiker, där tittar man på andra lösningar på landsbygden för framtida service.
 
Adisak Namuang Länsstyrelsen berättar om grundläggande betaltjänster som är att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in handkassor för företag. Lantbrevbärarna hanterade dessa tjänster tidigare. Post o Telestyrelsen har upphandlat tre tjänster där ICA och kuponginlösen fick uppdraget där brevgiro är en del och utsträckt service till familjer där alla är över 80 år eller har funktionsnedsättning, då får man posten fram till dörren. Man upphandlade inte kontanthanteringen. Äldre idag betalar via bankgiro men de tar ofta ut kontanter och förvarar hemma vilket ökar rånrisken. Brevgiro är för dyrt och för svårt. Äldre känner inte till vilka servicelösningar som finns.
 
Företag behåller dagskassor hemma, sätter in mer sällan och pratar inte om problemet för att hemlighålla pga rånrisk. De flesta medborgare kan sköta kontanthanteringen på ett bra sätt men flera har problem. Äldre, funktionshindrade, glesbygdsbor, företag på små orter. Den upphandling som gjordes täcker inte alla människors behov.
 
Servicepunkter med datorer för fjärrtjänster är ett sätt att öka tillgängligheten till service och banktjänster. Dalarna ligger långt fram med servicefrågorna med tydliga ansvarsområden.
 
Gunilla Hedman berättar vidare att Länsstyrelsen ska ta fram GIS för landsbygdsbutiker och drivmedel och vi för fram att de bygger upp systemet så att man även kan lägga in transporter och andra servicenät.
Vi diskuterar hur kommuner måste ta ansvar för att lägga ut tjänster och service till lokala bya företag som lanthandlare för att få bättre underlag för dessa
 att klara av att behålla servicen till medborgarna.
 
Anders Kling Nordmaling berättar om deras arbete för att skapa lokala servicepunkter.  Lokala handlare erbjuds att vara servicepunkt mot en kommunal ersättning utifrån verksamhet. Man ska ha café, dator och internet uppkoppling, information från kommunen, myndigheter och företag, hemsändning och lokala aktiviteter för byn varje år. Man får för detta 50 000 kr per år från kommunen för att man gör detta. Man gör detta för att behålla servicen på landsbygden, få en social träffpunkt, attraktivitet, turisminformation, öka sammanhållningen och få en levande landsbygd.
 
Man diskuterar inköpsresor samordnade till servicepunkten, Servicebuss, besök vid servicepunkterna från offentlig service som läkare, Arbetsförmedling etc. Kommunen som drivit arbetet som projekt bör finna former för att behålla drivkraften, motorn och för att hålla samman servicepunkterna och utveckla dem vidare.
Vem tar ansvar för att peka ut de butikerna som är långsiktigt hållbara.
 
En mycket inspirerande dag där flera inspel gavs för kommande serviceprogram.

Öppenhet, transparangs och demokrati...

 

Än en gång visar Åke Nilsson vilken typ av öppenhet han föredrar. I VK sin blogg skriver han om ”klavertramp i kvadrat” där han menar att man inte ska vara öppen utan helst vara tyst om hur val går till om jag förstår hans andemening i bloggen. Han menar även att man inte ska läsa upp hälsningar som kommer till Vilhelminas företag.
 
Nilsson menar att jag trampat i klaveret när jag berättade för de företagare som var på företagargalan vilka kriterier som finns för varje utnämning vid årets företagargala. Det är skillnader i kriterierna för att bli vald till Årets marknadsförare på nätet, Årets still going strong, Årets kvinnliga och Årets manliga företagare och Årets Företagare. Jag förklarade även vilka som valt ut vinnarna för varje kategori .
 
Dvs att alla kategorier utom en bestäms av Visit Vilhelminas styrelse. Den sista och tyngsta kategorin Årets Företagare bestäms av kommunen i form av dess arbetsutskott. Årets vinnare valdes alltså ut av Åke Nilsson, Gunilla Prång, Micael Österberg, Lars Eliasson och Rickard Norberg.
 
Varför vill inte Åke Nilsson att människor ska få veta vilka som valt ut Peder Abramsson som Årets Företagare? Det är ju ingen hemlighet i hur valet går till, det är så det alltid går till.
 
Det andra han anser vara ett klavertramp var att Maud Olofsson som var inbjuden till galan men inte hade möjlighet att komma hade skickat ett SMS som hälsning till Vilhelmina företagen. Denna läste jag upp. Som en mycket fin gest från näringsministern till alla kämpande företag som jobbar för att driva kommunen och landet framåt. Det blev starka applåder när jag läste upp detta, så företagen verkade vara glada över hälsningen som var riktad till dem och inte till de politiker som fanns i salen.
 
Än en gång visar Åke Nilsson att han föredrar slutenhet istället för öppenhet, ett synsätt som inte hör hemma i den öppen demokrati. Han verkar inte heller gilla att det finns goda kontakter mellan Vilhelminabor och regeringen och dess ministrar.
 
Jag tyckte det var en fantastisk tillställning som vanligt med många glada och positiva Vilhelminabor som jobbar för framtiden, det var jag så glad över.Jag ska göra allt jag kan för att stötta och hjälpa dem vidare in i en ljus framtid. Med hjälp av mina vänner på olika nivåer.

Maria berättar om sin vecka 45

 

Vecka 45
Här berättar jag lite kort om vad jag gjort i veckan.
 
Måndag: Har en träff med Bert-Owe Sjöström Vilhelmina kommun och utsedd kontaktperson för arbetet jag håller i.  Han ger en mängds tips och idéer samt en sammanställning som Länsstyrelsen gjort som jag kommer att få bra input ifrån. Blir intervjuad av tidningen Norran som vill veta mer om arbetet i projektet. 
 
Tisdag: Bokar in en dag med Länsstyrelsen som bjuder in de som jobbar med den regionala serviceprogrammet som har en dag i Nordmaling nästa vecka där jag inbjudits. Sänder brev till alla kommuner om projektet samt vill få info om kontaktpersoner och träffar. Intervjuas av VK om projektet och sänder all info jag kan för att de ska få till ett bra reportage.
Träffar Harriet Andersson som jobbar för LRF Riks som jobbar med olika projekt runt om i Sverige på landsbygden. Får en hel del input omkring Lokal ekonomi, vad är drivkraften för att kommuner ska engagera sig. Utvecklingen har i decennier gått mot stordrift, att vi i Sverige handlar allt på samma ställe. Ute i Europa handlar man kött för sig, bröd för sig, vin för sig och ost för sig. Vi har gått i en helt annan rikting.  
Intervjuas av VK om projektet och sänder info om projektet till Gränsbrytnings webb brev. Går igenom det REGIONALA Serviceprogrammet och den regionala utvecklings strategin och kommenterar detta.
LOU är det nyckeln? Är energi och klimat är moroten för att få kommuner att engagera sig och ta sitt ansvar. Är det där kärnan ligger?? Att få någon att vilja vara motor för utvecklingen, driva på, ta risker och få folk att vilja jobba tillsamman och ta ansvar?
 
Onsdag:  Pratar med Lanthandlarnas mentor om våra respektive arbetsområden. Blir intervjuad av Gränsbrytning som kommer att skriva något om vårt arbete. Läser dokument som jag sökt på webben och börjar sno till en kommunikationsplan. Pratar med Arena för Tillväxt och vi försöker få till en dag för att jobba med metod och ideutveckling. 
 
Torsdag: Är med på en föreläsning på Lärcentrum via videokonferens från högskolan i Växjö om hur organisationers mål förändras. Fortsätter med kommunikationsplanen och kontaktar Coompanion för att få inspel från deras nätverk. Träffar Inez Abramsson Hela Sverige ska leva och vi har ett ide och metodsamtal där flera synpunkter kommer fram.
 
Fredag: Skriver om i kommunikationsplanen om sociala medier, för dialogen med medborgarn Sänder ut brev till kontakter i byarörelsen och pratar med anställda i andra kommuner som jobbar med lokal service.
En dag med fart och fläkt och telefonsamtal gällande Lars Eliassons avhopp. Frågan är hur medborgarna i Vilhelmina ska kunna få förtroende för politikerna i majoriteten igen. Ett stort sår har skapats som kommer att kräva en hel del läkningsarbete. Jag hoppas att det pågår resonemang i flera partier om etik, moral och hur man skapar ett positivt och gott lokalt klimat som gagnar utveckling, medborgaranda och medskaparanda. Där människor som engagerar sig för lokalsamhället känner en lust och en glädje att ta tag i de svåra utmanande frågorna som ligger framför oss som medborgare i en landsbygdskommun.

Nästa vecka är det Umeå som gäller, ska passa på att kolla in planerna på julbordet på restaurang Sozialice, det ska vara nåt alldelens särskilt...och lokalt producerat med mycke råvaror från Vilhelmina. Bla Martins fantastiska sillar. MMMMums!!!

Varför förändras organisationers mål?

Anteckningar från föreläsning vid Lärcentrum Vilhelmina 2010-11-11 om hur organisationer förändras med Per Dannefjord Sociolog vid Växsjö Universitet.

 
Han har studerat Socialdemokraterna som organisation. S startade för att driva igenom en socialistisk revolution, ett 100 tal människor startade för att nå målet revolution. För att nå målet så måste man mobilisera resurser. Då hade man ett mål och resurser men man behövde få medlemmar för att genomföra målet. Den allmänna rösträtten var aldrig ett mål utan man såg det som ett sätt att få medlemmar i partiet, utbilda dem och få dem att genomföra revolutionen. Fackföreningarna skapades för att driva frågor som fångade upp arbetarklassen som då kunde utbildas för att driva igenom revolutionen. Men under resan så försvann våldet, revolutionen som mål bleknade. När man agiterade så förbjöds de att prata om socialismen då man inte trodde att det skulle locka arbetarklassen, man skulle prata om vardagliga problem som folk förstod. Den socialistiska revolutionen var abstrakt och svår att begripa men högre lön förstod arbetarna och därför pratade man om det för att få medlemmar.
 
Det var framgångsrikt och partiet växte enormt. Partiets strategi att prata om enkla frågor som folk förstod istället för att prata om vad man egentligen ville uppnå var ett sätt som sedan följt Socialdemokraternas politik. Organisationen byggs upp för att nå de mål som folk begrep och inte för de mål som partiet hade, målet om makt.
En organisation som strävar efter en viss resurs måste formar delmål som blir det som formar organisationen. Delmålen är det som formar en organisation och de arenor som formas ställer krav på organisationens prioriteringar. Om man ger en person en uppgift så kommer den personen att uppfatta uppgiften som viktig. Om man säger i en organisation att de här delmålen är viktiga så kommer man att se dem som viktiga. Skulle man då säga att det egentligen inte är viktigt utan att det är ett annat mål som ligger bakom, att uppgiften bara är till för att få folk med sig då skulle folk protestera.
 
Det var svårt att hamna i en situation där demokratin var överordnad, som rösträtt och respekt för medborgarnas röster och lika behandling i en organisation som hade ett annat mål i grunden. De delmål som ställs upp måste accepteras av organisationen och medlemmarna och resurserna knytas till delmålen. Då förändrades det grundläggande målet och delmålen blev det primära målet. Man vill göra det man gör!
Det man gör kommer man att vilja göra snarare än det man vill kommer att vara det man gör!
 
Punkarna i Sverige som var aktiva runt 1980 är idag väldigt framgångsrika, de har bättre utbildning och bättre jobb än andra i samma åldersgrupp. Varför? Det verkar som om att det som var punken att man gjorde saker själv. Det var en inställning till världen att man gör saker själv utan hjälp från samhället. Men var driftiga och gjorde saker. De handlade inte om musik eller kläder. Man behövde inte kunna spela utan man spelade ändå. Det fanns en publik för även de band som inte kunde ta ett enda ackord. Då man skulle göra allt själv så gjorde man sina egna tidningar även om man inte var journalist, man ordnade egna festivaler och spelningar, man gjorde skivorna själv, man gav ut skivor, man gjorde affischer själv etc. Det gjorde att punkareinsåg att man kanske inte var bra på musik men man var bra på annat. Man fick självförtroende att göra saker man gillade och blev därmed framgångsrika. Idag är det nästan ingen av punkarna som håller på med musik men man är bra på det som man lärde sig under tiden med punken. Det man ville i början var inte målet utan det man gjorde blev det som blev målet.
 
Resonemang: Hur ska vi få människor att vara med och skapa utveckling och inte sitta och vänta på att andra ska driva på utveckling? Hur skapar vi motiverade människor och vilka delmål kan vi sätta upp som gör att människor känner sig delaktiga?
 
Hur skapar vi en skola som ger förutsättningar för att utveckla det man upptäcker att man är bra på och intresserad av. Är de mål vi sätter upp i skolan de mål som kommer att ge goda förutsättningar i framtiden?
 
För att få väljare att vara med på banan så måste det vara små delmål och små förändringar. Delmål som berör den enskilde i vardagen. De stora penseldragen blir svåra att förstå och väljarna förstår inte helheten och blir skrämda av förändringen. De flesta tar bara beslut utifrån det som rör dem själva och kan inte se de stora förändringarna som behövs.
 
Sverigedemokraternas delmål är de mål de för fram trots att deras övergripande mål är ett annat, det främlingsfientliga.

När det snöar vågrätt....

När det snöar vägrätt så är det skönt att sitta inomhus i värmen. Idag var en sån dag. Läste precis det senaste numret av Neo, som är en fantastisk tidning för övrigt. Där analyserar man Socialdemokratins valresultat. I morse i morgontv så var det två av de som jobbar med Socialdemokraternas analys med och pratade om partiets stora utmaning, att gå från det gamla mot det nya. Jag tycker det ska bli spännande att följa den utvecklingen och se hur de ska hitta en värdegrund, en målbild och en människosyn som är modern och som ändå hart en tydlig ideologisk grund.

Neo och tidningen Fokus är två tidningar som skriver om vår tid här och nu. Det är  intressant att följa med i hur de analyserar  hur världen förändras. Jag tror att det är vi som deltar här och nu som påverkar hur framtiden kommer att se ut. Vi är ju med och skapar den i varje dags handling. Det vi gör varje dag påverkar den framtid vi har framför oss, så det gäller att tänka till....

Tvillingfordon att låna??

Har satt tänderna i arbetet och skulle kunna jobba både dag och natt, det är så kul. Men ska även planera in familjens december så nu undrar jag om det är någon i närheten av Vilhelmina som kan låna ut en tvillingsparklåda eller vagn i december??

 

Maria berättar om vecka 44

Måndag. Åker till Folkets Hus och ställer i ordning inför morgonens gruppmöte och fullmäktige. Pratar ihop mig med KG och Åke om dagen. En trevlig stämning där de är så trevliga.  Har sedan gruppmöt med alla Allianspartierna, även där en trevlig stämning där vi är överens om de nomineringar vi missat till några suppleantposter. Vi bestämmer hur vi ska jobba vidare och lägger upp en plan för oss som ska väljas som vice ordföranden. En god stämning om än vi är lite nedslagna. Jag går igenom hur dagen läggs upp för att de nya fullmäktigeledamöterna ska få ett grepp om vad som händer vid ett valfullmäktige. Mötet börjar och jag börjar ana att det finns outtalade planer som bara få vet om. När vi kommer till valen så förstår jag vad som håller på att ske. Socialdemokraternas starke man har ringt upp några på vår sida och övertalat dem att gå socialdemokraternas ärenden. När jag förstår vad som händer så blir jag alldeles stilla och kall inom mig. Jag kan inte tro att man kan vara så respektlös mot demokratin. Att Lars Eliasson kan svika oss så efter allt arbete och alla överenskommelser vi gjort är en oerhörd besvikelse. Inte ens hans partikamrater visste något vilket visar på den mannens ryggradslösa feghet. Att KG är en räv visste vi alla om men jag undrar om inte guldkorset han bär runt halsen brände under detta fullmäktige. Så uselt som den mannen beter sig. Jag undrar om inte hans prestigeförlust i ”remma upp dig” debatten gav eld på hans bränsle att få bort mig.

Jag undrar hur de andra socialdemokraterna ska kunna se mig i ögonen med någon sorts värdighet efter detta usla, skamliga i en demokrati ovärdiga tilltag. Att rösta bort mig från den post som oppositionen tillsammans fördelat och förhandlat fram.
Få se nu, 1938! Nordkorea! Eller var det Vilhelmina 2010!!
Jag kan inte sitta kvar och medverka i denna fars utan säger till sekreteraren och kommunchefen i presidiet att jag går hem. Åker hem till familjen och begraver mig i familjefamnen med barnbarn, barn, man och familj i övrigt. Sofi och hennes små barn och Lottakarin är hemma med sin Kristofer och det är skönt att ha hela familjen omkring sig. Telefonen går varm under kvällen och jag stänger av den för att försöka släppa tanken. Under natten har rader av sms och mail ramlat in med både förvånade och förbannade människor som tycker det är för jävligt att socialdemokraterna tar sig en sådan makt att de helt kör över demokratin. Många peppar och tröstar, här är ett exempel på mail jag fått:
”Oj vad ledsamt jag läste just VK och jag tror gubbarna i inlandet håller på att bli helt galna. Jag har varit så glad att det åtminstone fanns en politiker inom Södra Lappland som hade visioner och kunnande och som det gick att diskutera framtid med och som var duktig på att marknadsföra norrlands inland. Du är bäst av de politiker vi har i Södra Lappland! Det är så vansinnigt handlat i Vilhelmina på fullmäktige så jag hoppas det blir en folkstorm emot det dåliga beteendet och att det går att göra en förändring igen så att du får upprättelse!”
 
Tisdag: Första dagen på nya jobbet där jag sorterar dokument och handlingar som jag lagt på hög. Skriver förfrågningar om kommunbesök och träffar. Pratar med människor från fjällorter som Tärnaby till kustorter som Vindeln som har samma problemställning, servicen till de som bor på landsbygden faller samman. Det är stora förväntningar på mitt jobb och jag kör igång direkt. Bokar träffar och kontaktar personer som har input i arbetet. Känns skönt att gräva ner sig i något annat och försöka släppa tankarna på det som hände igår. ( Får den här dagen ett samtal som erbjuder mig ett toppjobb i en annan kommun, kul!)
 
Onsdag: Förbereder morgondagens möte och har lunchmöte med hela gänget av sköna Centerpartiste som alla fortfarande är i chock över måndagens fullmäktigemöte och Socialdemokraterna och Lars Eliassons agerande. Åker sen mot Umeå och har ett möte med till Åsele kommun, byarådet, näringslivstjänstemän, politikerna och kommunchefen. Där presenterar jag projektet jag ska jobba med det kommande året och vi drar upp planer för hur arbetet ska ske i just deras kommun. De har gjort en hel del och det finns framtagna planer för hur lokala servicepunkter ska kunna stärkas och utvecklas. Kör vidare till Umeå då jag ska vara där tidigt imorgon torsdag. Äter middag med Johan Kling som är ombudsman för centerpartiet på Socialize, svamppasta och oxfile…mums!
 
Torsdag: Träffar EvaMay Karlsson och Thomas Westerberg vid Region Västerbotten för att diskutera hur vi ska jobba för att hålla samman länet. Vi pratar omkring Akademi Norr och Forskningsenheten. Vi kommer överens som att jobba vidare med tankarna vi luftat idag.
 Efter det så är jag med på det för min del sista utvecklingsrådet för länet där vi pratar om den kommande planen för hur länet ska utvecklas i den Regionala Utvecklingsstrategin. Den ska ut på remiss till kommuner och andra aktörer och vi jobbar igenom det underlag som ska sändas ut. Jag hr jobbat intensivt med detta och satt mig in i skrivningarna. I de grupper som arbetar så leder jag en och det är alltid bra då man har stora möjligheter att påverka utfallet och innehållet. Lyfter fram frågor som är viktiga för inlandet, för jämställdhet och för samabyarnas deltagande i den regionala utvecklingen.
Det är en bra analys med bra förslag på lösningar men det finns mycket som krävs för att få alla delar till stånd. Många vill vara med och prata tillväxt. Alla aktörer vill äga tillväxtfrågan! Entreprenörskap måste breddas för att inbegripa även nya näringar. Sen behöver man fundera på vad vi lägger in för värden i ord som attraktivitet och ekoeffektivitet. Jag tycker även att det är viktigt att vi tar med de punkter som jobbats från i NSPA Northern sparsely populated areas, för att ha en framförhållning inför nästa strukturfondsperiod. Det är även väldigt viktigt att vi jobbar aktivt för att även komma ifråga för strukturfonderna efter 2013. Därför är det så viktigt att vi redan nu riggar för hur vi ska prioritera 2014 och framåt.
Ökad inflyttning, stärkt näringsliv med att öppna upp den offentliga sektorn för att skapa tillväxt och nyttja universiteten som tillväxtmotorer diskuteras där inlandsperspektivet och kopplingen mot Norge fanns med.  
Sedan är det jobb med mitt första styrgruppsmöte med min styrelse för projektet med Länsstyrelsen, Tillväxtverket och region Västerbotten samt Länsbygderådet, politiker från några kommuner samt representanter från Ica. Vi lägger upp planer för arbetet och prioriterade områden att jobba med. Ett skönt möte med engagerade, vänliga och intresserade människor som vill något tillsamman vilket ger en enorm styrka och arbetsiver.
På kvällen träffas jag, Maud Olofsson och några andra starka kvinnor. Vi umgås, badar, äter gott och pratar både strunt och allvar samt lägger upp planer för olika områden där vi är involverade som ledare och politiker. I diskuterar inlandsinnovation och kommersiell service och bokar upp ett möte på näringsdepartementet. Pratar även om de satsningar som ska ske i Dorotea och jag försöker informera så gott jag kan om dessa satsningar. En skön kväll tillsammans med vänner. Sover över hos dottern i Umeå.
 
Fredag: Skriver minnesanteckningar från igår och sänder ut, har en träff med en av intressenterna i projektet. Åker hemåt och har ett antal telefonsamtal med involverade i serviceprojekt och i organisationer som jobbar för regional utveckling efter vägen och bokar träffar.
 
Lördag och söndag är det sista helgen med barnbarnen på länge så det gäller att njuta av dem. Natali åker iväg på ett lajv med moster Eva.
Nästa vecka ska jag jobba med en kommunikationsplan, boka träffar med de av kommunerna utsedda kontaktpersonerna i hela länet, söka kontakt med olika aktörer som jobbat med att utveckla service på landsbygd på olika sätt. Ska även träffa förhoppningsvis både Hela Sverige ska leva och Arena för tillväxt.

Arkebusering!

I måndagsnatt när jag inte kunde sova efter kommunfullmäktigemötet så fick jag en vision framför mig som symboliserade dagens händelser.

Jag stod där bakbunden mot en gammal nött och flagnad tegelmur med silvertejp igenklistrad mun. Framf ör mig stod alla socialdemokraterna och vänsterpartierna och laddade sina gevär med röstlappar. KG stod framför dem med läder remmen i högsta hugg och gav order om ELD!! :-)

 

Maktens fula ansikte!

Den här veckan har varit väldigt märklig, den värsta måndagen i mitt politiska liv men samtidigt den bästa veckan om jag ska räkna all uppmuntran och stöd som jag fått och får. Det tackar jag särskilt för. Främst vill jag tacka all kvinnor oavsett partifärg som ger mig sitt stöd och som igenomskådat det som händer. Det finns ju en särskild plats i hevetet för kvinnor som inte hjälper varandra. De socialdemokratiska kvinnorna som ger mig sitt stöd känns extra varmt.

Det är en sak som jag vill förklara, det som hänt handlar inte om mina brister eller förtjänster det handalr om hur man hanterar demokratin och vilken respekt man har för demokratiska val. Det är här socialdemokraterna brister grovt och visar en maktfullkomlighet som ingen skådat tidigare i någon annan kommun.

Det är väljarna som väljer vilka som ska företräda dem och göra deras röst hört, det är grunden i demokratin. Oavsett vad man har för åsikt om olika politiska företrädare som person så är det ändå folkets röst som ska gälla. Då Centerpartiet är näst största parti och jag fått näst flest personröster så ska det synas i fördelningen av poster. enterpartiet ska ha rätten till de tunga posterna utifrån folkets röster. Det handlar således inte om mig utan det handlar om folkets röster.

Den maktfullkomlighet som Socialdemokraterna visar och som Lars Eliasson hakar på är förnedrande för en kommun i ett demokratiskt land.

Diktatur vs demokrati

Socialdemokraterna i Vilhelmina agerar för en enpartistat där alla som inte tänker likadant som de ska bort. Jag har fått förklaring av några socialdemokrater varför de röstade bort mig från vice ordförandeposten i kommunstyrelsen. Enligt dessa var anledningen att de inte gillade den politik jag fört. Dvs en Allianspolitik där vi jobbat för att både spara oss ur den ekonomiska krisen samtidigt som vi jobbat för att skapa tillväxt genom destinationsarbete, att utveckla flyget och skapa infrastruktur för tillväxt. en politik som samtliga partier i alliansen stod bakom, och försvarade i valrörelsen. S tyckte att jag skulle ha varit mer lyhörd och fört en mindre borgerlig politik, det vill säga de tycker att jag borde ha fört deras socialistiska politik. Och inte den borgerliga politik väljarna röstat fram .

Om det är så att man kan rösta bort eller som de gjorde i kommunfullmäktige styra över vilka som väljs så är det inte längre en demokrati. Om alla ska tycka likadant så är det en enpartistat!

Är framtiden för Vilhelmina en väl regisserad marionettteater med en despot som teaterdirektör som rycker och drar och håller i trådarna?

 

Valfritt innehåll
Centerbloggar
vk.se Nyheter från VK
vk.se Mest lästa på vk.se just nu
Min policy på min blogg!
Valfritt innehåll