Landet utanför?

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag har fått ett boktips som jag gärna delar med mig av .Landet utanför

Boken handlar om skeenden i Svergie och hur det påverkar oss som bor och verkar här. Sedan 2008 bor fler människor i städer än på landsbygden, för första gången i mänsklighetens historia. I vårt land har urbaniseringen nått den punkt där det inte längre finns någon tvekan. Orter kommer att dö ut. Även större samhällen. Även i södra Sverige.
Kristina Mattsson gör en resa genom landet för att finna svaret på flera gåtor: Varför somnar en ort medan grannbyn lyckas vända utvecklingen mot alla odds? Hur kan det komma sig att landets rikaste kommuner måste be villaförorterna om allmosor? Och om alla bor i stan vad ska vi då med resten av landet till?

Landet utanför är ett reportage om stora samhällsförändringar som berör oss alla.
 

 

 

 

 

 

Aneby kommun

Av , , 1 kommentar 7

Jag ska berätta om hur Aneby kommunjobbat för att bli en bättre kommun efter att ha lyssnat på Veronica Åberg som berättar om den resa som hennes kommun gjort. Alla kommuner ha samma uppdrag och lagstiftning oavsett om de är små eller stor där de små gör det med så mycket mindre resurser. I småkommuner finns inga specialister. Aneby kommun har 6400 invånare, befolkningen minskar, det är en pendlingskommun, kommunen har 500 anställda varav 25 är chefer. Skattesatsen är på 21,83 men den ska höjas med 40 öre pga ökade behov inom omsorgen. Alliansen har majoritet och man har en budget på 280 miljoner 2010.

 
2000 började deras resa då ekonomin var i fritt fall och den negativa trenden var tvungen att vändas. En kraftsamling från både anställda och politik krävdes. Man prioriterade att jobba för att få ekonomin i balans. Metoden var att inte förklara utan man var tvungen att vidta åtgärder med helhetssyn och samverkan som ledstjärnor.
Man avskaffade nämnderna och anpassade kommunorganisationen utifrån politiken som organiserades om.   Administrativa rutiner anpassades. Man minskade antalet politiker radikalt och man hade ett nyval. Idag har man kommunfullmäktige med 35 ledamöter där man har medborgardialoggrupper i strategiska frågor. Det har dock inte fungerat då det blivit här och nu frågor istället för de långsiktiga frågorna. Sen finns en utökad kommunstyrelse med 15 ledamöter och en tillsynsnämnd, valnämnd och tre stycken beredningsutskott till KS. Till detta har man bolag för miljö& vatten, bostadsstiftelse och en stiftelse för Åsens by som är et kulturreservat.
Man kommer att ta bort rådslagsgrupperna och inför istället fasta samrådsorgan för bygdeutveckling, äldre, handikappade och folkhälsa.
 
Kommunstyrelsen är ansvariga för det mesta i kommunen och måste se alla sektorer det blir ett naturligt sektorsövergripande arbete. Budgetberedningen arbetas fram via balanserade styrkort och bokslut. Man har förtydligat gränsdragningen mellan politikens ansvarsområden och tjänstemännens där chefernas ansvar för styrning och ledning förstärkts. Politiken hade en tendens att vara inne och pilla i verksamhetsfrågor vilket blev ett bekymmer. Kommunchef och kommunalråd är ledamöter i näringslivsbolaget och föreningarna äger samtliga fritidsanläggningar.
Vid fullmäktige har man en tematimme där olika utvecklingsarbeten presenteras där medborgarna är med och diskuterar. Under kommunchefen ligger 4 avdelningar; Kommunservice & beslutsstöd, Sociala frågor, Barn& utbildning samt Samhällsbyggnad.
 
Hon visar på deras styrmodell som bygger på balanserade styrkort samt på den strategiska plan som de tagit fram utifrån dessa. Mycket enkla och goda som exempel för hur vi själva kan utveckla och förbättra struktur, ordning och reda och få tydlighet hur vi använder de resurser som vi har och hur vi utvecklar och förbättrar våra verksamheter för att medborgarna ska få så bra som möjligt.
 
Deras erfarenheter är att man blivit mer effektiva och förbättrat samarbetet och fått en helhetssyn. Vill man lägga till något så måste man ta bort något annat, man kan inte äska medel, man måste ta ansvar både som chef, anställd och som politiker. Man har blivit mycket tydligare i både hur årets planering ser ut och vilket ansvar som ligger vart. Förutsättningarna för att styra och leda har blivit tydligare mellan politikens ansvar och verksamheternas ansvar. Man har 4,3 % administrativa tjänster och räknar man till cheferna så hamnar man på 9,1 %. Det finns ingen risk för demokratiunderskott, det handlar mer om tillgänglighet, man vet ändå vilken man ska gå till och att det finns en direkt demokrati i KF. Radion har tittat på detta och sett att man inte skiljer sig från andra då det gäller demokrati.
 
Jag tycker att detta var ett exempel Vilhelmina kan lära mycket av då kommunen måste hitta nya former för att producera service på ett effektivt sätt till medborgarna och samla alla krafter som finns för att Vilhelmina kommun ska ligga i nivå med liknande kommuner som vi jämför oss med.
 
 

Min lilla kurs

Av , , 1 kommentar 4

Jag håller en liten kurs här på bloggen om vad som krävs för att en kommun ska skapa tillväxt. Idag ska jag prata om attraktivitet.

Hur skapar man attraktiva livsmiljöer där människor vill leva?
Fram till 50-60 talet så var ledorden inom arkitekturen Taylor, funktionellt, miljonprogrammen, Ford, löpande band och där människa är inte i centrum utan industrin och produktionen var i centrum.  Jane Jacobs dissekerade i slutet av 60 talet detta synsätt. Hon säger att stadens planering har betydelse på den ekonomiska tillväxten och att det finns ett samband mellan form och tillväxt, dvs attraktivitet. Den funktionsblandade staden är en viktig aspekt att skapa möten, skapa ett demokratiskt rum, ett offentligt rum där främlingar känner sig välkomna.
 
På landsbygden finns inte de naturliga mötesplatserna i geografin då gårdarna och jordbruken vas spridda. Rummet skapar tillhörighet där städerna har ett försprång då det finns sociala arenor i den fysiska miljön.
 
Hållbarheten i planeringen handlar om att man måste kunna ta sig fram utan bil till serviceställen och sociala arenor. Människan måste vara i centrum, funktionaliteten utan att va beroende av bil. Man måste kunna lära sig genom att ta sig fram till fots. Walkabilty! Det ultimata är att alla funktioner i samhället ska nås inom 5 minuter och att det finns en blandning av boendetyper.
 
Lokala företag är en viktig del i det ultimata samhället. Lokalt ägda företag spenderar vinster lokalt, köper tjänster av andra lokala företag, bidrar till kunskapsutveckling, har en central funktion för det lokala sociala kapitalet, skapar lokal identitet. Den lokala ekonomin är en viktig faktor för den sociala ekonomin. Lokala företag trivs bäst i äldre miljöer, småföretag trivs i traditionell struktur. Att blanda funktioner skapar attraktivitet.
 
Perspektiv somalltså  ska beaktas i en lokal utveckling är näringsliv, boende, kultur och besökare.

Marias vecka 47

Av , , 1 kommentar 6

Satt i lördags och försökte få liv i min nya HTC telefon, överföra kontakterna från min gamla Iphone var ingen lek men jag lyckades efter en del micklande.

Måndagsmorgon gick jag igenom mailen och skrev på tänket till idéseminariet samt kontaktade Östragötaland som jobbar som oss. Åkte sedan till Åsele med Roland Wermelin där vi pratade om Varubussen som de skissade på och det arbete vi ser i styrgruppen, vi bollade en del idéer. Var sedan med på Mittskandias styrelsemöte

På eftermiddagen jobbar jag med  inspel till idéseminariet samt pratar teknik med Mats Sundkvist. Bokar en träff med Bilfrakt och med byarörelsen i Umeåregionen.

Tisdag: Försöker få till milstolpar i projektet utifrån:
·          Håll uppe tempot genom aktiv daglig reflektion
·         Bevaka risker och möjligheter
·         Hantera, bered, besluta och utför ändringar samt uppdatera planer
·         Bedöm projektet mot målen och ändra vid behov inriktning
·         Se till att kommunikationen fungerar, såväl inom projektet som med projektmiljön
·         Leverera resultatet och se till att få parternas godkännande
 
Sen åker jag till Strömsund tillsammans med Britta Flinkfält Jansson kommunalråd i Arjeplog. Vi har läst en kurs tillsammans vid Handelshögskolan Tvärsektoriellt tillväxtarbete som jag hoppas ska ge inspel till mitt arbete. Den rapport som vi gjort i Vilhelmina handlar om jhur man bygger tillväxt tillsammans med olika aktörer över kommungränser där vi gått från gränsdragningar till sektorsövergripande samarbete. Detta är de två avslutande tenta dagarna så jag hoppas jag kan ta hem mina poäng. Tyvärr så följer inte Åke Nilsson med på denna sista träff. Han är ju ansvarig för att vi gör det vi sagt ska göras i rapporten. Rapporten ska när de sista redigeringarna gjorts ut på kommunens hemsida.  
 
Vill ni ha hela rapporten så hör av er.
 
Onsdag: Får samtal från ett av Umeåregionens byaråd som vill protestera mot Postens nedläggning av postställen. Får även inbjudan från Fredrika byaråd. Deltar sedan i föreläsningar där jag nedan klipper in mina anteckningar som har riktning mot vårt projekt. Besöker på kvällen Ön och Beppe museet som ett exempel på lokal utveckling, ett besöksvärt ställe! Bokar en träff med Jan-Olov Karlsson vid Akademi Norr som ska söka medel ur samma åtgärd som detta projekt som vill samarbeta omkring lokal service och vill prata samverkan.
 
Träffar Conny Olander som är en gammal bekant i tillväxtvärlden som med erfarenheter från SKL, TVV och kommuner nu startat eget tillväxt i sverige ab. Pratar servicelösningar.
 
Får veta att det kommunstyrelsemöte som ska vara den 29 november flyttats till i övermorgon!!! Jag ahr inte fått något meddelande om detta ej heller någon kallelse. Ringer kommunen och jagar för att få fatt på handlingarna, är både arg och undrande. Vad är det för anlening till att undanhålla mig denna information? Ännu en härskarteknik har nyttjats av S i Vilhelmina!
 
 
Torsdag: Jobbar järnet och ringer och mailar och funderar på milstolpar och riktningar.
 
Fredag: Administration och metodarbete. Är med på kommunstyrelsens arbetssutskott de två timmar jag lyckats styra om i min agenda. Att ha framförhållning för en är ett måste om fritidspolitiker ska kunna sköta ett jobb.  Planerar in möten med Tillväxtverket och med Trångsviken utveckling samt med ministrarna på näringsdepartementet och Landsbygdsdepartementet i januari.
 
Planerar och jobbar för att rigga den 13 januari med praktiska saker som lokaler, resor etc. Får en inbjudan till Bryssel och gör en uppföljningsmall samtidigt som jag pratar med massor av människor.
Pyntar mitt kontor och fikarum, det tog 10 minuter så så avancerat var det inte!
 
Nästa vecka: Nästa vecka ska jag på måndag träffa  några som vill utveckla lokal  kommersiell service. På tisdag träffar jag Bilfrakt och sedan ska jag delta vid en transportkonferens i Lycksele där jag även ska få prata en stund om vårt arbete. Hoppas knyta kontakter som ger oss fler inspel. Onsdag ska jag vara ledig för kommunfullmäktigegrupp från kl 10.00. Torsdag och fredag jobbar jag på och varvar in föreläsningar då Akademi Norr har slutkonferens där jag tänker delta torsdag kl 14.00 -17.oo. Fredagen är ännu inte uppbokad….

Sociala samspel så viktiga….

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Om man tittar på olika forskningsrapporter om vad som skapar tillväxt så finns några faktorer med oavsett vilken part det är som forskat: Relationer, omvärldsbevakning, ledarskap, mätbara mål, följa upp verksamheten, kommunikationer, infrastruktur, attityder till företagande, och mäta och jämföra sig med andra, medborgarnas medverkan finns alltid med.
 
Det som man kan koka ihop teorierna tillär att varaktig samverkan skapas av:
·         Ledarskap, politiken måste tala om vart den vill och vara eniga och ha en tydlig vision med tydliga spelregler för samverkan.
·         Budget som är relevant och resurser måste finnas för att samverka. Man kan visa på lönsamhetskalkyler för att visa på behov av resurser som välfärdsbokslut, sociala bokslut etc.
·         Organisation, man måste ha en organisation som fungerar där alla resurser är samlade, att de som jobbar med utvecklingsfrågor organiseras och sitter på samma plats är en framgångsfaktor. Rutiner för samverkan måste finnas och i lönesamtal ska samverkan premieras.
·         Metoder och verktyg för samverkan för att lyfta blicken och förstå vikten av samverkan. Scenarioteknik, backcasting en annan, språkvård (dvs definiera vad vi lägger in för betydelse i olika ord) och positiv kultur på arbetsplatsen.
·         Individuella incitament, att vajer person förstår varför vi ska samverka, varför ska JAG samverka?
·         Uppföljning och utvärdering där man hela tiden ifrågasätter och tittar på sig själv för att få in ett lärande. Tar in externa utvärderare och forskare.
 
Lite mer att fundra på…..

Vad skapar tillväxt? Vilka framgångskriterier finns?

Av , , 1 kommentar 8

 

Tänkvärd föreläsning av Conny Olander från Tillväxt Sverige 2010-11-24
 
Man måste bygga på mer av de mjuka frågorna för att bygga tillväxt och attraktion, de mjuka frågorna är de som gör att människor väljer att bo och verka på en plats. Att skapa en miljö där människor litar på varandra är det man måste skapa om man säger att man jobbar för tillväxt.
 
Tillväxt skapas a v människors förmåga till lärande, ett gott ledarskap, social tillit och entreprenörskap. Förmågan att samverka, förnya och våga tänka nytt skapar tillväxt. Mindsettet måste vara att ma ska våga ta in nya saker och tänka nytt, vågar vi lösa problemet på ett nytt sätt? Här hänger det på ledarna att skapa både klimat och visa att man vill och vågar tänka nytt. Ledarskapet måste våga visa på en vision och ha ett engagemang för att visa vart vi ska gå. Här är lärandet en väldigt viktig del. Det sociala kapitalet dvs tilltron till varandra är bärande föra tt skapa utveckling och tillväxt. Den sociala tillite är bärande för att välmående samhälle. (Refererar till Robert Putnam. )
Småföretagstraditionen kontra bolagstraditionen spelar roll för små samhällens förmåga att skapa tillväxt. Där de stora bolagen har varit bärande så finns lägre tillit, man behöver ej vara med och skapa samhället utan bolaget sköter det. Man behöver inte ta ansvar och anstränga sig utan man lutar sig tillbaka och tycker att någon annan ska ta ansvaret. I småföretagsbaserade samhällen så finns en anan tillit och förmåga att vara med och skapa samhället.  
 
·         De som ger framgång är:
Att över mandatperioderna så finns en långsiktig hållbar strategi som stöds av system.
·         En tydlig gränsdragning mellan vad politiken gör och vad tjänstemännen gör men där en dialog finns mellan politik och kommunchef.
·         En långt gången delegation och stort förtroende för tjänstemännen.
·         En stolthet över organisationen där man jobbar med sitt varumärke. Medarbetarna är stolta över sin organisation och man är en attraktiv arbetsgivare.
·         Stabil politisk majoritet och växlande majoritet. Det långsiktiga enigheten viktig.
·         Storytelling där berättelser om kommunen är känd och som många kan berätta.
·         Medborgarfokus, att medborgarna är involverade i visionen. Våga ta in medborgarnas syn utan att veta vart man hamnar.
·         Kulturfrågor är viktiga och levande.
·         Benchmarking som ett vardagligt verktyg där man jämför sig och lär sig av andra kommuner.
·         Mod! Att våga både samarbeta, gå över gränser och låta andra människor ta del i beslutsfattandet och skapandet av samhället. Skapar tillit och ger ansvar. Att våga se att man inte har alla lösningar men att man kan våga jobba med frågan ändå. Att tävla med andra, att våga granskas, att våga se att allting inte står rätt till och vilja få en förbättring.

20 nya flygplatser i Vilhelmina

Av , , 3 kommentarer 25

Det är så tyst om de 2 miljarderna som Centerpartiet drivit igenom i regeringen som ska gå till oss som bor och verkar i Norrlands inland. Varför är det så tyst? Har vi inte förstått hur mycket pengar det rör sig om?? I Vilhelmina skulle vi kunna bygga 20 nya flygplatser. Eller så bygger vi vägar över alla fjäll i Sverige så vi knöt ihop fjälldalarna eller så bygger vi nya tekniklösningar för service på landsbygd via teknik och hållbara transporter… Eller nya hotell och skidanläggningar som hade extremt hög standard i varenda fjälldal.

Norrlands Innovation AB och 2 miljarder i riskkapital ställs alltså till vårt förfogande. Det gäller att nu se till att det är nya men samtidigt lokalt baserade innovativa miljöer som får möjlighet att utvecklas likväl som små turismföretagare i nya genrer. Det får inte bli en satsning som utgår från det som tidigare varit tillväxtbärande, på de traditionellt mansdominerade näringarna. Det vi nu måste skapa är en mer vidsynt ambition för tillväxt där lokalsamhället och det sociala processerna tas tillvara för en hållbar tillväxt. Infrastruktur är bärande för tillväxt det vet vi, så att lägga pengarna på smarta infrastrukturlösningar står överst på min önskelista.
 
De 2 miljarderna till Norrlands Inland är en enorm satsning på Norrland, en sån satsning har aldrig tidigare skådats och Maud ska slå sig för bröstet och vara otroligt nöjd över sin bedrift att få igenom detta. Men nu är det upp till oss Norrlänningar att se till att denna satsning ska ge de förutsättningar som krävs för att få en positiv utveckling av inlandet. Det är vi som ska vara med och skapa framtiden där var och en av oss måste vara delaktiga och ta ansvar för att det verkligen sker både företagare, politiker, byautvecklare och tillväxtskapare i allmänhet.

Grattis till vinsten….

Av , , Bli först att kommentera 8

En Vilhelminabo har vunnit pengar på Lotto och jag vill säga GRATTIS!!!! Så himla kul för den som plötsligt får nåt helt nytt att fundera på. Det är även en särdkild dag för det tjejgäng som vann 104 miljoner igårkväll, de har säkert inte sovit speciellt mycket inatt…. Själv vann jag 50 kr på en trisslott för ett par veckor sen, inte illa det heller. Men jag har ju redan vunnit en särskild högvinst som har den här vackra utsikten från mitt sovrum i morse.

Tillväxtfrämjande bloggar!

Av , , 1 kommentar 12
Samhällen där människor har tillit till varandra och vill varandra gott mår bättre än samhällen där jante råder. Det är vars och ens ansvar för att vara med och skapa denna tillit. Mellan oss som är politiker så är det än vikitgare att vi tar ansvar för att skapa ett samhälle där man tror på varandra och vågar vara sig själv. Vågar sticka ut, vågar säga vad man tycker och våga ha en annan åsikt och veta att än om man tycker väldigt olika än någon annan så blir man bemött med respekt
 
Vi måste alla ta ansvar för att skapa attityder som är tillväxtskapande och inte attityder som är tillväxthämmande. Den samlade forskningen kring tillväxt visar att det finns ett samband mellan tolerans och tillväxt. Där man har ett tillåtande klimat så ökar tillväxten då man tillåter nya idéer, nya möjligheter skapar tillväxt. Attityder spelar roll för ett samhället välmående.
 
Jag ska tillstå att även jag om än jag verkligen vill vara en positiv och välmenande människa inte alltid lyckas. Jag blir även jag kränkt, ledsen och förbannad och då brister det, tyvärr. Ambitionen finns dock att vara en positiv tillväxtfrämjande person.
 
Jag tycker det är väldigt bra att VK har gjort så att man kan redigera kommentarerna i bloggarna. Det gör att jag som är ansvarig för min blogg kan välja vilka kommentarer jag väljer att lägga in och välja bort de jag anser vara allt för elaka, otrevliga eller orättvisa och därmed tillväxthämmande. Jag ska försöka bli mbättre på att rensa mina kommentarer då jag ser att jag släppt igenom elaka och otrevliga, så bättring ska ske.
 
 
 

Maria berättar om vecka 46

Av , , Bli först att kommentera 5

Lördagen var både nervös med fix inför kvällens fest, håruppsättningar och långklänning är ju inte everyday outfit precis. Det blev en bra kväll med många glada människor. Jag blev presenterad som den som tog initiativet för 7 år sedan till galan och att vi skulle utse flera än en företagare. Det var kul att få den ihågkomsten och credsen.

Jag presenterade alla kategorier, kriterierna för att kunna vinna och läste upp ett SMS från Maud Olofsson som var inbjuden men inte hade möjlighet att delta. Kungaparter fick vara stand in. Det var viktigt för mig att berätta om vad som ligger bakom utnämningarna, att det är folket som nominerar och att deras nomineringar ligger till grund för val av vinnare. Att Vilhelmina kommun är de som utser den tyngsta posten är även det viktigt att lyfta fram.
 
Söndagen installerade vi farmor och farfar i stugan i Badviken då de ska renovera sin toalett och måste flytta ut ett par veckor. Firar far med morgonfika och min egen pappa får ett gravljus.
 
Måndag är det jobb med mail och serviceplanarbete samt att jag planerar veckans jobb. Kör ner till Umeå på eftermiddagen och träffar Marjet Gustafsson och vi presenterar våra olika projekt och diskuterar var och hur de överlappar varandra. Vi kommer att fortsätta ses för att finna former för samarbete inom region Västerbotten. Har ett möte med några centerpartister på kvällen och sover sen hos Lottakarin o Kristofer.

 Styrgruppen för mitt jobb.

Tisdag:  Åker ner till Länsstyrelsen och samåker därifrån med Länsstyrelsen mfl till Olofsfors. För en träff omkring det Regionala Serviceprogrammet. Där är: Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Ica, företagarna, Posten, kommuner, HSO, St, Eco-Oil och Coompanion m fl. Här är mina anteckningar:
 
Per-Ove Bergkvist Tillväxtverkets berättar om hur de jobbar med regional utveckling och då främst tillgänglighet på landsbygd till kommersiell och offentlig service. För ett par år sedan var fokus medborgarnas rätt till livsmedel och drivmedel, idag är det ett annat fokus där fokus ligger på företag och inte bara på medborgare. Detta utifrån ett tillväxtfokus och inte bara ett försörjningsfokus. Tanken är att Länsstyrelser och regionala organ hanterar stödformer för att få butiker, företag, aktörer att förmera sina uppdrag och göra mer för att få en bredare service. Allt från omsorg till snöskottning i butikens försorg liksom offentliga myndigheters servicepunkter. TVV ansvara för  vad Länsstyrelsen kan besluta om i stödformer för kommersiell service, stöd för de regionala serviceprogrammen, samordning nationellt och för programmet för lokala servicelösningar.
 
I dagens stödordning så kan inte stöd ges till livsmedel som inte säljs av en livsmedelsföretagare, det måste till en ändring för att även andra aktörer och företag ska kunna sälja mat och söka stöd.
 
Butiken som utvecklings nod genom att öka attraktiviteten att bedriva näringsverksamhet, stödja en levande landsbygd ökad turism och få ett attraktivt boende. Det handlar om två saker:
·         Köptrohet, från kommuner, besökare, befolkning
·         Samverkanslösningar, samordna flera serviceslag från kommuner och offentliga aktörer
 
Om inte skapas utflyttning, minskad attraktivitet, minskad turism, svårigheter att driva företag.
 
Skapande av arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka ger förutsättningar för service.
 
Varubussarna försvann eftersom det fanns små butiken i byarna, nu är förutsättningarna annorlunda.
 
TVV har förlängt projekttiden för Lokala Servicelösningar förhoppningsvis tom 2013. TVV söker projekt som testar nya eller vidareutvecklar befintliga servicelösningar. De beviljar projekt som utmynnar i hållbara lösningar över tid, tillgodoser näringslivets behov, har en kommunal medverkan, koppling måste finnas till de regionala serviceprogrammen och övrigt tillväxtarbete, hållbarhet ska vara vägledande och kunskapen ska vara generaliserbar.
 
Upphandling är ett område som måste hanteras på ett sätt som ger möjligheter till lokala livsmedelsleverantörer att vara med på banan. Många kommuner går enbart på billigaste pris vilket är förödande för den lokala ekonomin. Att dela upp transporter och varor, att göra mindre upphandlingar och att ställa lokala kriterier är sätt att hantera dessa frågor. Ett projekt pågår omkring detta i Säffle. Man kommer även att utbilda i upphandling i länet under hösten 2011 under 6 olika moment för kommuner och företag. I Malå pågår ett projekt för att få butiker att även erbjuda äldreomsorg för att klara av både överlevnad i butiken men främst en åldrande befolknings behov.
 
Gunilla Hedman Länsstyrelsen berättar om det arbete som pågår i länet och vilka stöd som beviljats för enskilda företag. Hon visar på vilka mål som finns för projekt samt vilka ansökningar och projekt som pågår. Det finns flera exempel på projekt i länet som handlar om servicelösningar. Skellefteå tex som har 200 byar och 5 byabutiker, där tittar man på andra lösningar på landsbygden för framtida service.
 
Adisak Namuang Länsstyrelsen berättar om grundläggande betaltjänster som är att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in handkassor för företag. Lantbrevbärarna hanterade dessa tjänster tidigare. Post o Telestyrelsen har upphandlat tre tjänster där ICA och kuponginlösen fick uppdraget där brevgiro är en del och utsträckt service till familjer där alla är över 80 år eller har funktionsnedsättning, då får man posten fram till dörren. Man upphandlade inte kontanthanteringen. Äldre idag betalar via bankgiro men de tar ofta ut kontanter och förvarar hemma vilket ökar rånrisken. Brevgiro är för dyrt och för svårt. Äldre känner inte till vilka servicelösningar som finns.
Företag behåller dagskassor hemma, sätter in mer sällan och pratar inte om problemet för att hemlighålla pga rånrisk. De flesta medborgare kan sköta kontanthanteringen på ett bra sätt men flera har problem. Äldre, funktionshindrade, glesbygdsbor, företag på små orter. Den upphandling som gjordes täcker inte alla människors behov.
 
Servicepunkter med datorer för fjärrtjänster är ett sätt att öka tillgängligheten till service och banktjänster. Dalarna ligger långt fram med servicefrågorna med tydliga ansvarsområden.
 
Gunilla Hedman berättar vidare att Länsstyrelsen funderar på att ta fram GIS för landsbygdsbutiker och drivmedel och vi för fram att de bygger upp systemet så att man även kan lägga in transporter och andra servicenät.
Vi diskuterar hur kommuner måste ta ansvar för att lägga ut tjänster och service till lokala bya företag som lanthandlare för att få bättre underlag för dessa att klara av att behålla servicen till medborgarna.
 
Anders Kling Nordmaling berättar om deras arbete för att skapa lokala servicepunkter. Lokala handlare erbjuds att vara servicepunkt mot en kommunal ersättning utifrån verksamhet. Man ska ha café, dator och internet uppkoppling, information från kommunen, myndigheter och företag, hemsändning och lokala aktiviteter för byn varje år. Man får för detta 50 000 kr per år från kommunen för att man gör detta. Man gör detta för att behålla servicen på landsbygden, få en social träffpunkt, attraktivitet, turisminformation, öka sammanhållningen och få en levande landsbygd.
 
Man diskuterar inköpsresor samordnade till servicepunkten, Servicebuss, besök vid servicepunkterna från offentlig service som läkare, Arbetsförmedling etc. Kommunen som drivit arbetet som projekt bör finna former för att behålla drivkraften, motorn och för att hålla samman servicepunkterna och utveckla dem vidare.
Vem tar ansvar för att peka ut de butikerna som är långsiktigt hållbara?
 
Onsdag: Är med på en föreläsning om project management. PMI Program and portfolio management KG Lundqvist.KG presents his background as a project manager in different companies and organizations. Project management institute started 1969 in Idaho and works all over the world. It’s a non profit association and based on members- To e a member it takes both knowledge and experience for at least 5 years. As a member you take part of research, standards, career development etc. It’s a number f standards for project management in industry and different certifications of standards, PMI works with some of them as CAPM, PMI-SP, Pmp and PMI_RMSP. 20 % of the global economy is in projects. They offer advanced tools for team leadership, seminars, e-learning. It costs 200 kr/year. But the certificate costs 150 US Dollar. Se: WWW.pmi-se.org/academia
 
Jobbar sen på regionförbundet en stund och blir fotad av Mediecenter och pratar med dess chef om kommunikationslösningar. Får tips som jag kontaktar om kommunikationsplanen och dess förverkligande. Har en träff med Gunilla och Eivor på Länsstyrelsen omkring hur vi får effekt av projektet och arbetet för det regionala serviceprogrammet. Vi har en think tank och det känns som om vi har god nytta av varandra. Sedan träffar jag Ville Limponio Designhögskola /Uminova där vi funderar på hur service ska designas för olika målgrupper och hur modeller av service skulle kunna se ut. Jag vill ha med dem den 13 januari för att få till ett bra innovativt möte med inspel  för modellandet.
 
Sedan till Länsstyrelsen igen för att vara med på en kväll på residenset med framstående kvinnor i länet, för innovativa system och nya sätt att tänka.
 
Jantejägaren i Nordmaling Julia Pehrsson och Malin Lindberg forskare vid Luleå tekniska Universitet berättar om sin forskning om kluster, innovationssystem och nätverk. Vilka normer och vilka villkor finns som tillåts för att driva utvecklingsarbeten i vårt län?
 
Branscher och näringar som gagnas av de statliga och nationella satsningarna är ofta informella och manligt dominerade. De nya nätverken är alternativa plattformar för de som vill förverklig sina idéer. Kvinnor och män driver företag i olika branscher och i olika omfattning. De satsningar som finns i samhället är anpassade utifrån den manliga normen för vilka branscher som anses skapa tillväxt. Inom kluster oh innovationssystem så är det så att de manliga nätverken räknas in men de kvinnliga nätverken ”BARA” ses som nätverk och inte som kluster eller innovationssystem. Även rådgivningen är manligt könad då dess erfarenheter kommer från näringar som är manligt dominerade. Få rådgivare har erfarenhet av nya tjänstenäringar upplevelse och organisatoriska tjänsteföretag. Därför är de kvinnliga nätverken de som ger stöd och råd för de som vill igång med företag och har företagsidéer som inte passar in i de gängse sammanhangen. Affärsrådgivning måste vara möjlighetsinriktad och inte söka efter brister då dessa brister handlar om rådgivarens norm och den enskilde företagarens drivkrafter. Kvinnor dominerar i service, hälsa och wellness branschen där många små företag ligger bakom tillväxten men ändå ligger makten för stöd och för tillväxtpolitiken hos mest män.
 
I Västerbotten så är kluster och innovationssystem gruv, skog och gis. Dvs inga näringar där kvinnor dominerar. Vilka tillåts dominera i vad som ses som tillväxtsektorer?
 
Slutsats: De ekonomiska resurser som delas ut via tillväxtpolitiken går till män! Skulle kvinnors nätverk kunna ses som en remissinstans för tillväxtpolitiska satsningar?
Vem gynnas? Vem missgynnas? Är två frågor man kan ställa i alla sammanhang och även i mitt arbete.
 
Diskussion under kvällen: Upphandlingssystemet är ett hinder för små företag där ett anbudsförfarande av ett fast pris där man konkurrerar med kvalitet istället med pris är ett sätt att hantera upphandling. Man kan ackreditera företag och certifiera dem för att leverera till kommunen där medborgarnas själva väljer vilka de vill ha som utförare. Det är ett sätt att öka möjligheterna för små företag att klara av en liten marknad. Som små företag på landsbygd som då ges möjlighet att öka i omsättning och skapa tillväxt. Det handlar om de som gör upphandlingar som måste vara strategiska och fundera på hur man upphandlar från kommuner.
 
Spelreglerna ska sättas upp för att avgöra om små företag ska kunna finnas på landsbygd. Detta gäller även för kvinnodominerade branscher där kommuner måste öppna upp och handla upp tjänster där medborgaren får välja utförare. Exempelvisar att detta ökar kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Flera kommuner har även visat att man ökar kvalitén. Inom hemtjänst så handlar inte kommunerna utan varje enskild kund/brukare köper av de företag man själv väljer, då behövs ingen upphandling.
 
Torsdag Träffar Anki Ecker chef vid Posten Umeå som ska dra igång ett arbete för att utveckla nya servicelösningar i sin bransch och kanhända öka lantbrevbärarnas tjänster i några kommuner. Vi diskuterar hur de båda projekten överlappar varandra och kommer fram till att vi ska samarbeta och försöka hitta gemensamma lösningar och dra nytta av varandras projekt.
 
Sedan träff med Helena på  Länsbygderådet för att prata om att effektuera kommunikationsplanen. Vi pratar om den vecka som gått och alla de inspel som givits och funderar mera på det interaktiva, nya tekniker och nya sätt att skapa attraktivitet på landsbygd för nya grupper. Nya människor som blir intresserade av tekniken lockas till vårt jobb hoppas vi.
 
 Pratar med Roland Lexen om en dag i januari istället för i december och jag ska lägga upp en plan för den dagen. Pratar på väg hem i bilen med Anders Skum Ammarsnäs om deras affärside och med Malin Lindberg om innovationer och ny teknik.
 
Fredag: Efter otrligt intensiva och givande dagar så är det en del som ska göras, mängder av kontakter och inspel ska sorteras och många samtal ska ringas. Det är så givande och kul och jag är upplyft av detta intressanta och givande arbete. Kontaktar, Bilfrakt, Arena för tillväxt, kommunchefen, Svensk Internetform, Datakompisen, Hela Sverige ska leva, Vilhelmina norra sameby, Maris Livs om reportage, skriver fakturaunderlag för fakturering till alla kommunerna, söker innovationsansvarig vid Umeå universitet samhällsbyggnad utan resultat, gör planering för den 13 januari,  mailar och redovisar veckan.
 
Sen iväg på Italien night på Hotell Wilhelmina med familjen.
Så skönt med helg!
 
Nästa vecka ska jag vara i Åsele på måndags förmiddag för ett möte med Mittskandia sen kommer Britt Flinkfält –Jansson som är kommunalråd i Arjeplog för att sitta i soffan och dela erfarenheter om livet och verkligheten innan vi ska åka till Strömsund för att slutföra vår Universitetskurs Sektorsövergripande tillväxtarbete där jag studerat kriterier för samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Torsdag jobbar jag på kontoret eller i Umeå beroende på hur långt vi nått med kommunikationsplattformen. Fredag så jobbar jag på kontoret, tror jag….och sen är det ADVENT!!!