Regionalt partnerskap

har diag varit på en träff med ett regional partnerskap omkring det regionala serviceprogrammet. Där finns Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Ica, företagarna, Posten, kommuner, HSO, Eco-Oil och Coompanion med .

 

Per-Ove Bergkvist Tillväxtverkets  berättar om hur de jobbar med regional utveckling och då främst tillgänglighet på landsbygd till kommersiell och offentlig service. För ett par år sedan var fokus medborgarnas rätt till ivsmedel och drivmedel, idag är det ett annat fokus där fokus ligger på företag och inte bara på medborgare. Detta utifrån ett tillväxtfokus och inte bara ett försörjningsfokus.

 

Tanken är att Länsstyrelser och regionala organ hanterar stödformer för att få butiker, företag, aktörer att förmera sina uppdrag och göra mer för att få en bredare service. Allt från omsorg till snöskottning i butikens försorg liksom offentliga myndigheters servicepunkter. TVV ansvara frö vad Länsstyrelsen kan besluta om i stödformer för kommersiell service, stöd för de regionala serviceprogrammen, samordning nationellt och för programmet för lokala servicelösningar.

 

I dagens stödordning så kan inte stöd ges till livsmedel som inte säljs av en livsmedelsföretagare, det måste till en ändring för att även andra aktörer och företag ska kunna sälja mat och söka stöd.

 

 

Om inte skapas utflyttning, minskad attraktivitet, minskad turism, svårigheter att driva företag. Skapande av arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka ger förutsättningar för service.

 

Varubussarna försvann eftersom det fanns små butiken i byarna, nu är förutsättningarna annorlunda.

 

 

Upphandling är ett område som måste hanteras på ett sätt som ger möjligheter till lokala livsmedelsleverantörer att vara med på banan. Många kommuner går enbart på billigaste pris vilket är förödande för den lokala ekonomin.

 

Att dela upp transporter och varor, att göra mindre upphandlingar och att ställa lokala kriterier är sätt att hantera dessa frågor. Ett projekt pågår omkring detta i Säffle. Man kommer även att utbilda i upphandling i länet under hösten 2011 under 6 olika moment för kommuner och företag. I Malå pågår ett projekt för att få butiker att även erbjuda äldreomsorg för att klara av både överlevnad i butiken men främst e åldrande befolknings behov.

 

 

Gunilla Hedman Länsstyrelsen berättar om det arbete som pågår i länet och vilka stöd som beviljats för enskilda företag.  Hon visar på vilka måls om finns för projektet samt vilka ansökningar och projekt som pågår. Det finns flera exempel på projekt i länet som handlar om servicelösningar. Skellefteå tex som har 200 byar och 5 byabutiker, där tittar man på andra lösningar på landsbygden för framtida service.

 

Adisak Namuang Länsstyrelsen berättar om grundläggande betaltjänster som är att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in handkassor för företag. Lantbrevbärarna hanterade dessa tjänster tidigare. Post o Telestyrelsen har upphandlat tre tjänster där ICA och kuponginlösen fick uppdraget där brevgiro är en del och utsträckt service till familjer där alla är över 80 år eller har funktionsnedsättning, då får man posten fram till dörren. Man upphandlade inte kontanthanteringen. Äldre idag betalar via bankgiro men de tar ofta ut kontanter och förvarar hemma vilket ökar rånrisken. Brevgiro är för dyrt och för svårt. Äldre känner inte till vilka servicelösningar som finns.

 

Företag behåller dagskassor hemma, sätter in mer sällan och pratar inte om problemet för att hemlighålla pga rånrisk. De flesta medborgare kan sköta kontanthanteringen på ett bra sätt men flera har problem. Äldre, funktionshindrade, glesbygdsbor, företag på små orter. Den upphandling som gjordes täcker inte alla människors behov.

 

Servicepunkter med datorer för fjärrtjänster är ett sätt att öka tillgängligheten till service och banktjänster. Dalarna ligger långt fram med servicefrågorna med tydliga ansvarsområden.

 

Gunilla Hedman berättar vidare att Länsstyrelsen ska ta fram GIS för landsbygdsbutiker och drivmedel och vi för fram att de bygger upp systemet så att man även kan lägga in transporter och andra servicenät.

Vi diskuterar hur kommuner måste ta ansvar för att lägga ut tjänster och service till lokala bya företag som lanthandlare för att få bättre underlag för dessa

 att klara av att behålla servicen till medborgarna.

 

Anders Kling Nordmaling berättar om deras arbete för att skapa lokala servicepunkter.  Lokala handlare erbjuds att vara servicepunkt mot en kommunal ersättning utifrån verksamhet. Man ska ha café, dator och internet uppkoppling, information från kommunen, myndigheter och företag, hemsändning och lokala aktiviteter för byn varje år. Man får för detta 50 000 kr per år från kommunen för att man gör detta. Man gör detta för att behålla servicen på landsbygden, få en social träffpunkt, attraktivitet, turisminformation, öka sammanhållningen och få en levande landsbygd.

 

Man diskuterar inköpsresor samordnade till servicepunkten, Servicebuss, besök vid servicepunkterna från offentlig service som läkare, Arbetsförmedling etc. Kommunen som drivit arbetet som projekt bör finna former för att behålla drivkraften, motorn och för att hålla samman servicepunkterna och utveckla dem vidare.

Vem tar ansvar för att peka ut de butikerna som är långsiktigt hållbara.

 

En mycket inspirerande dag där flera inspel gavs för kommande serviceprogram.