C+FP = sant???

Ola Nordebo skriver på ledarsidan om att våra två liberala partier c och Fp borde gå en gemensam framtid till mötes. Han har en "point" där. Historiskt sett så finns det skillnader dock inte så stora att de inte skulle gå att överbrygga.

Vi går idag mot ett tvåpartisystem liksom många andra europeiska länder. För mig ett dilemma då jag inte tror på tvåpartisystem. Jag tror på flera små partier på samma sätt som jag ser på en kommuns styrsystem. Jag tror inte att två stora partier i en kommun skulle få fram alla sidor av myntet, lika lite tror jag att två partier i var sin ända av ideologisnöret skulle få fram alla aspekter och synpunkter då alla frågor har en gråskala, inget är svart och inget är vitt. Allt är däremellan en aning av grått.

Som leberal tror jag på den enskilda männikans kraft och vilja att förbättra för sin omvärld. Jag tror på att alla människor har en kraft och en vilja att göra gott och att i princip alla vuxna människor vet vad som är bäst för just dem. Dessa grundläggande liberala värderignar ser jag inte i varken S eller M idag….

Nåja, nog med dessa funderingar, tillbaka till paltgrytan. Idag serveras palt med gnissselost!

4 kommentarer

  1. Handikappad

    Visst är det bättre med flera partier. Problemet som nu blivit och som många förutsett, de äts upp av något större, planar ut och deras politik kommer i skymundan. På sätt och vis har de ju sig själva att skylla, liksom sossarna som är rädda förlora röster och därför inte vågar stå för sin politik.
    Vänstern är ju det enda parti som struntar i opponionssiffrorna och framför sin politik för väljarna. För egen del får både C och Kd hamna utanför riksdan, med reservation för Fp. Det sägs ju att de mindre (allians)-partierna ska stå på de svagas sida. Det är ju faktiskt det omvända de står för.

  2. Handikappad

    Nu finns det ju faktiskt ett nytt parti med i riksdan. Alla övriga s k etablerade partier körde med skrämselpropaganda för att stoppa Sd. Inte minst Mona S(S).
    Hur blev det sen? Sd blev en realitet och Mona SS en fadäs(S). Så går det när man försöker sätta käppar i hjulet för andra, utan att kolla på sina egna brister först. Nu gick det som det gick, 30% till SS och ungefär lika mycket till det andra stora partiet, han med tyskt efternamn som partiledare. Jag tillhör ingen vinnare, förutom att det blev så låg övervikt för alliansen. Nu blev det ju en minoritetsregering tack å lov. Ej Sd:are.

  3. Åke Sandström

    Ola Nordenbos resonemang är intressant. Frågan om samgående mellan C och Fp är ingalunda ny. Mittensamverkan som t.o.m var underlag för ett särskilt studiematerial i slutet av 1960-talet då jag jobbade hos Vuxenskolan, ledde fram till det berömda ”uppsala möte” i slutet av 1960-talet (1968?). Den extrastämman för Centerpartiet gav dock tummen ner, till stor besvikelse för Thorbjörn Fälldin som tillsammans med folkpartiledaren Gunnar Helén var klart för ett närmare samgående. Motståndet kom – inte helt oväntat från södra delarna av landet.
    Låt oss hålla denna debatt levande !

  4. MUEK

    Jag ang politik och sånt är jag 2a!
    men för att kunna gå #vidare# och kunna utveckala framför allt inlandskommunerna i V-botten, gäller det att kunna samarbeta mot samma mål och släppa partiprestigen!
    - Jag tror på mer samarbete mellan kommunerna och förmodligen slå samman flera #små# KN till en stor!
    MVH / M

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>