Läs Emelys glasklara blogg.

Jag kan nästan lova att hälften av alla som läser detta nyligen gått med i Facebookgrupper såsom ”Norge, Sverige älskar er!” eller ”Tänd ett ljus för offren i Norge” osv, osv…
Fint, jättefint.
Jag säger inte att det är fel, det är en fin gest och det är fint att så många vill visa stöd och medkänsla för vårt grannland efter den här ohyggliga katastrofen som drabbat det.
Men tycker ni inte att det är att göra det lite väl enkelt för sig?
Liksom, gilla en grupp på Facebook och sen är samvetet rent, då har man gjort sitt.

Och nu frågar säkert också hälften av er: Jamen vafan ska vi göra då?

Jo, det ska jag tala om!
Acceptera inte denna jävla rasseskit som sprider sig över Sverige som en illaluktande löpeld. Öppna ögonen, våga vara obekväm, vägra acceptera.
Tillåt inte små inpasser om hur invandrarna kommer och stjäl våra jobb, ruska tag i den där personen i din klass som röstade på Sverigedemokraterna i skolvalet och fråga vad fan han/hon tänker med.
Vem som helst kan ta ett ställningstagande och det är där jag tror vi måste börja för att förhindra såna vansinnesdåd.
Sådan ondska föds någonstans, och det är det vi måste förhindra.
Det dyker liksom inte bara upp en fullfjädrad galning från ingenstans som börjar skjuta folk till höger och vänster. Någonstans föds den människans tankar och åsikter, och får de inte motstånd så växer de sig starkare.

Tillexempel så har säkert (ännu en gång) hälften av er en granne, vän, pojk/flickvän, moster, faster, svärfar eller chef som röstar på Sverigedemokraterna och som också säkert triumferade över deras segertåg i september genom att skriva det på sina statusrader på Facebook. (Ursäkta mig för denna ständiga referens till ett socialt nätverk, men de flesta av oss lever ju faktiskt så gott som våra liv genom det nuförtiden).
Hur många av er ifrågasatte detta öga mot öga?

Och slutligen, jättefint att visa stöd till Norge.
Men, hur vore vi om vi började visa varandra sådant stöd och kärlek innan det inträffar en katastrof? Måste alltid något fruktansvärt hända för att folk ska kunna visa medkänsla och ömhet för andra? Varför inte bara göra det varje dag utan uppenbar anledning.

Jag uppmanar inte att utföra några hjältedåd i kampen mot ondska och främlingsfientlighet, men att bara öppna ögonen kan väl åtminstone alla börja med?
Det räcker inte med ett ”Gilla” på fejan.

Pussokram
Så skriver min kloka systerdotters EMILY jag är så stolt i mosterhjärtat

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>