Min morfar Hjalmar Fabian hade många ordspråk han ständigt förmedlade till oss barn. Däm kom å däm far å av skä däm åt? Var ett av dessa som jag tänker på då jag är mitt i vimlet i huvudstaden.
Vart ska alla dessa människor någonstans? Vart kommer de ifrån och vart ska de?

Sverige har ökat sin folkmängd tack vare att många människor velat flytta hit. Västerbotten som län ökar och storstäderna växer extremt fort. Om det hade varit en annan fördelning av människor över landet hade även de små kommunerna växt.

Det är bra att det finns människor som vill bosätta sig i vårt land och bidra till landets ekonomi, tillväxt och utveckling. Sverige ligger mycket bra till i jämförelse med många andra länder.
Tyvärr har vi inte klarat av att bygga strukturer som fungerar bra då det gäller att snabbt få in nya svenskar i jobb och i sociala sammanhang. Här finns det en hel del att göra.

Småorterna är ofta de som är bäst på att integrera nya medborgare, det är något vi ska vara stolta över. Att vi blir fler i små kommuner betyder att vi kan ha en fungerande samhällsservice även när befolkningen är gammal och det är många unga som flyttar.

Det finns så många människor som jobbar så bra med att få människor att lära sig hur vardagen fungerar i vårt land. Ulla-Britt är min stora idol på det området.

Vi kan göra mycket som individer men samhället måste bli mycket bättre på att välkomna och involvera nya medborgare.

Den kommun där unga kvinnor vill bosätta sig har framtiden för sig….

Till kommunfullmäktige på måndag har jag skickat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunen köper in antibiotikaresistent kött som ser ut såhär:

Problemen med danskt fläskkött är kända sedan länge. De har nu fått ännu större uppmärksamhet med nya rapporter om resistenta bakterier till följd av antibiotikaanvändningen. I Danmark använder man tre gånger så mycket antibiotika per producerat kilo kött som i Sverige, och detta beror delvis på att antibiotikabehandling ges till en hel grupp istället för bara till den sjuka individen vilket innebär att danska bönder ger antibiotika till friska djur. Antalet danska grisar som bär på den resistenta MRSA-bakterien har ökat från 13 procent 2009 till 88 procent 2013. Närmare 9 av 10 grisar uppges förra året ha burit på bakterien. I dansk vård klassas grisbönder som en riskgrupp och får specialbehandling. Att grisar ska ha ett värdigt liv är en fråga om anständighet. Att grisar inte ska övermedicineras för att växa snabbare är en ödesfråga för vår hälsa.

Köper Vilhelmina kommun in danskt fläskkött till kommunens kök och serverar till barn och äldre? Om så är fallet, i vilken omfattning?

Om svaret är jakande, vilka åtgärder avser kommunalrådet Åke Nilsson att vidta med tanke på Vilhelmina kommuns folkhälsoarbete och med tanke på att dansk grisproduktion inte uppfyller det grisdirektiv som EU:s medlemsländer förbundit sig att införa senast 1 januari 2013?

I dag tisdag en vecka innan skriver Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin, vd Svenska djurhälsovården och Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet i DN debatt såhär:
Den snabbt ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier riskerar att göra antibiotika helt verkningslösa i framtiden. Vanliga infektioner och småsår kan åter bli dödliga. Det skriver Världshälsoorganisationen WHO i den första globala rapporten om utbredningen av resistenta bakterier som presenterades nyligen.
I dag, tisdag, presenterar Folkhälsomyndigheten en rapport som visar att förekomsten av resistenta bakterier ökar i Sverige, om än från en låg nivå. Situationen i Sverige skiljer sig radikalt från den i de flesta andra länder i Europa.
Den gynnsamma situationen i Sverige är ingen slump utan ett resultat av ett medvetet och långsiktigt arbete med aktivt smittskydd och god djuromsorg. Sveriges användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur är därför bara en niondel av den i övriga EU. Friska djur behöver inte antibiotika.
Också inom humanmedicinen är användningen mer restriktiv än i övriga EU även om skillnaderna här inte är lika stora som på djursidan. En europeisk undersökning från 2013 visar att andelen medborgare som tagit en antibiotikakur de senaste 12 månaderna var 50 procent högre i övriga 27 EU-länder än i Sverige.
Ju mer antibiotika som används desto större är resistensrisken. Att få ett snabbt stopp på den ansvarslösa överanvändningen av antibiotika i världen, inte minst till livsmedelsproducerande djur, är därför av livsavgörande betydelse för framtiden. Du kan som konsument påverka utvecklingen genom att aktivt välja kött från länder med en uthållig och ansvarsfull antibiotikaanvändning.
I dag används stora mängder antibiotika i den globala köttindustrin, men också i frukt-, fisk- och räkodlingar. I USA beräknas 80 procent av all antibiotika gå till livsmedelsproducerande djur och bara 20 procent till människor. I EU bedöms förhållandet vara 50–50 och i Sverige går bara 16 procent till djur och 84 procent till människor. I USA och stora delar av världen är det tillåtet att använda antibiotika till djur för att de ska växa snabbare och producera mer kött. Detta bruk förbjöds i Sverige 1986 och i EU, på svenskt initiativ, 20 år senare.
Dagens användning av antibiotika till djur varierar stort inom EU. Enligt en färsk studie från EU:s läkemedelsverk har Sverige den i särklass lägsta användningen i unionen. Den genomsnittliga användningen av antibiotika, räknat som milligram per kilo djur, är 9 gånger högre i övriga EU än i Sverige. I Finland och Danmark används 2 respektive 3 gånger så mycket antibiotika som i Sverige och i Tyskland 15 gånger mer. Värst är situationen i Italien och på Cypern där användningen är 27 respektive 30 gånger högre än i Sverige. Av alla undersökta länder i Europa är det två länder utanför EU, Island och Norge, som har lägre användning än Sverige. Den omfattande användningen av antibiotika maskerar ofta en dåligt utvecklad djuromsorg och gör det möjligt att hålla en hög produktion trots karga djurmiljöer med ett högt infektionstryck.
Än allvarligare blir skillnaderna när man studerar vilka antibiotika som används och hur de ges till djuren i olika EU-länder. I Sverige används mestadels penicillin, som har ett smalt spektrum. Antibiotika förskrivs av veterinär och huvuddelen injiceras till enskilda sjuka djur.
Mönstret i övriga EU är dessvärre helt annorlunda. En färsk studie från det europeiska läkemedelsverket EMA visar att bredspektrumantibiotika, som lättare ger upphov till resistens, används i stor utsträckning. Merparten, i vissa länder över 90 procent, ges till hela grupper av djur vilket indikerar att antibiotika används rutinmässigt för att förebygga sjukdom eller för att öka tillväxten.
Den frikostiga användningen av antibiotika har resulterat i att antalet bakterier med resistens mot antibiotika ökat snabbt i många länder. I Danmark, som på intet sätt är värst, har andelen grisar som bär på meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, exempelvis ökat från 44 procent år 2011 till omkring 77 procent i dag.
En beräkning gjord av EU:s smittskyddsinstitut ECDC uppskattar den årliga kostnaden för antibiotikaresistensen i EU till 1,5 miljarder euro och antalet dödsfall till 25 000 människor. I USA beräknas minst 2 miljoner människor insjukna och omkring 23 000 personer dö av resistenta bakterier varje år, enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC.
Uttrycket ”en värld – en hälsa” har hög bäring på just antibiotikaresistens. Vi vet att bakterier sprids genom en ökad rörlighet för människor och djur och att samma typer av antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener cirkulerar bland människor, djur, livsmedel och miljö. Vi vet också att situationens allvar kräver omedelbar handling.
Vid Världshälsoorganisationen WHO:s möte i slutet av maj i år beslöts att WHO ska ta fram en global aktionsplan mot antibiotikaresistens. Strax dessförinnan efterlyste flera ledande forskare en global organisation motsvarande IPPC för klimat för att sammanställa bevis och initiera åtgärder mot antibiotikaresistens hos regeringar och andra intressenter.
Detta är angelägna initiativ, men det är viktigt att alla som kan bidra till att situationen förbättras drar sitt strå till stacken redan nu. Det gäller självklart läkare och veterinärer, djuruppfödare och patienter, livsmedelsindustri och handel och inte minst oss alla som konsumenter. Genom att exempelvis välja kött från länder med en ansvarsfull och återhållsam antibiotikaanvändning kan vi bidra till att några av våra viktigaste läkemedel kan få fortsätta att vara just det.
Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin, vd Svenska djurhälsovården
Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Ska bli spännande att höra svaret.

När jag påbörjar denna blogg har valet till Europaparlamentet ännu inte varit, det är fredag efter middag och jag sitter på en buss från Umeå där jag varit med på Swedbanks Tillväxtdagar och är på väg hem till Vilhelmina.
Den hetaste frågan i debatten har de senaste dagarna inte varit oron i Ukraina och miljögifter i Östersjön som det kunde ha varit, frågan som lyfts har handlat om det kött vi importerad och vilken kvalité det är i maten vi äter. Typiska Centerpartistiska frågor som berör människors vardag men där besluten tas på Europa-nivå.

Jag tänkte skriva denna krönika med start före valet för att se om det jag tror då blir verklighet på söndagsnattens när rösterna räknats.
Idag fredag tror jag att valdeltagandet kommer att öka. Jag tror det efter att ha varit ute och kampanjar både utefter hela Norrlandskusten, i inlandet och nere i Skåne. De frågor som människor engagerats av har handlat om att man inte vill se nazister, fascister och rasister växa sig starka i Europaparlamentet.

De människor jag mött har även känt en oro för freden i Europa och det som händer i Ukraina där Ryssland annekterat en del av ett land. Det ger kalla kårar efter ryggen på de som fortfarande har andra världskriget i minnet.

Synen av EU som ett fredsprojekt lever och tron att samarbeten är viktigt när det gäller fred, klimat, miljö och migration gjorde att många röstade.

Min tes idag är att valdeltagandet ökar och att mitt parti går framåt. Vingar haft starka kandidater som drivit en engagerad valrörelse där grisfrågan kom och gav extra trovärdighet för den politik som Centerpartiet driver.

Nu när jag fortsätter skriva det måndag och jag är i Stockholm efter att ha varit med på valvaka igårkväll.
Jag hade rätt! Jag visste det, att valdeltagandet skulle öka! Så skönt, det var verkligen ett glädjebesked för oss som värnar om demokrati, fred, öppenhet och samarbeten.

Centerpartiet ökade men inte lika mycket som jag kände inför valet. jag trodde faktiskt på att vi skulle nå två mandat. Tyvärr nådde vi inte ända fram.

Nu är det måndag igen men det har gått ett par veckor och EU febern har lagt sig. Eftersnacket har handlat om vad som gjorde att SD gick framåt i valet och om det berodde på en EU skeptisk norrländsk inställning. FI gick starkt framåt de med och rustar nu för att ställa upp i nästa val och det tycker jag är bra, det behövs fler som talar om jämställdhet.

Men snabbt falnar diskussionerna om EU och vi går snabbt framåt mot nästa valrörelse. En valrörelse som kommer att lyfta andra frågor än i EP valet. Min tro är att jobb, miljö och migration kommer att bli viktigaste frågorna i nästa val, bi får väl se…..

Var i måndagskväll med på en debatt i Vilhelmina med fokus på äldres behov, vård och omsorg. Frågan som debatterades var tillgången till kompetens personal, läkare och behovet av trygghet. Det är ständigt aktuella och angelägna frågor som måste lösas. Ett sätt är att kommunerna erbjuder de äldre invånarna en omsorg som anpassas till individuella behov och önskemål och inte utifrån det kommunen alltid har gjort. Det ska inte vara kommunens utbud av insatser och tillgången till boendeplatser som avgör vad som erbjuds till den äldre. Den äldre är den som ska bestämma över sin vardag och behövs det får man ta hjälp av anhöriga och närstående..

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att introducera en nationell modell för Äldres Behov I Centrum som jag tror mycket på. Vitsen Med den är att alla äldre i vårt land ska ha rätt till en likvärdig och rättssäker äldreomsorg. Vitsen är även att omsorgen ska vara behovsinriktad och utgå från funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Under 2014 erbjuder Socialstyrelsen kommuner utbildning för att börja jobba på detta nya sätt. Det finns 70 miljoner kronor att fördela till de kommuner som fattat beslut om införande före den 1 oktober 2014. Vilhelmina kommun har sökt och fått pengar så de ska införa denna modell, det är bra.

Else som deltar i panelen från Centerpartiet vill höja statusen i yrkena inom omsorgen och se till att det blir attraktiva jobb, vi behöver utbilda fler sjuksköterskor och socionomer säger Else.

Else och många av oss andra som lyssnade var förvånad över att S på plats berättade att Strandbacka ska tömmas på dementa och de ska flyttas in på Åsbacka, Strandbacka ska bli ett lättare typ av boende. Två avdelningar på Åsbacka ska bli vårdavdelningar för multisjuka och två avdelningar ska enligt Annika Wibrell bli demensavdelning för tyngre dementa.

Jag har, som anhörig, inte hört nåt om detta och inte har min syster som jobbar på Åsbacka sagt något heller. Tror inte att hon vet något om dessa planer. Else sa att det snart är Socialnämnd så där får de väl diskutera frågan vidare om vilka som informerats om S planer. Frågan är vad personalen vet om detta, vad anhöriga vet och hur informationen skett. Beslutet ska enligt Wibrell tas den 11 juni så det går undan.

Jag tycker det här verkat vara märkligt om en ledamöter i nämnden inte känner till något som borde ha varit en lång öppen process där anställda och anhöriga involverats!!!
Ska bli intressant att se om inte detta kommer att skapa debatt och protester från de som berörs.

Vi i Centerpartiet tror på en mycket tätare samverkan med Landstinget och med våra grannkommuner. Det är samma människor som det handlar om i våra kommuner som behöver vård, akutvård och omsorg. Vi tror på ett mycket tajtare decentraliserat arbetssätt där vården decentraliseras så långt det går ut på sjukstugan och vårdcentraler. Det kan ske i och med teknikutvecklingen vi sett de senaste åren. Men man måste också fördela pengarna. Ett samarbete kan inte bara vara att kommunen tar över ansvaret och genomförandet utan att få betalt för det. Landstingets pengar måste fördelas om.

Läkaren kan vara vart som helst i världen och du som söker vård kan gå in på en vårdcentral eller en distriktssköterskemottagning i närheten av där du bor för att träffa doktorn via internet. Behöver du mer specialiserad vård så ska den finnas i det sjukhus som är specialiserad på just ditt bekymmer? För behoven av vård Däremellan ska vårdcentralerna ha en fasta doktorer så att du vet vilken doktor du träffar när du behöver det.

Det finns mycket att göra för att förebygga och se till att människor kan hålla sig friska. Det finns även mycket att göra när vi slår ihop våra skattkistor och fördelar pengar med den enskilde individen i centrum så nära som möjligt. Närodlad politik helt enkelt!

En intressant debatt där S och V försöker klämma åt regeringen samtidigt dom det är nuvarande regering som sett till att det satsats pengar på äldreomsorgen i vår kommun. Det har aldrig förr varit så mycket pengar till välfärden i kommuner och Landsting som nu, se SKL.se.

Hur mycket mer skulle det bara kosta kommunen om alla unga som jobbar inom omsorgen skulle vara dubbelt så dyra i arbetsgivaravgifter? Som S föreslår.

Tyvärr klarar inte de S ledda kommunerna och landstingen av att hantera pengarna till välfärden på ett klokt sätt. Att förvalta är inte en framgång, att utveckla och förnya är ett måste för att klara av välfärdsapparaten och där ligger S och V illa till.

Det är inte bara Centerpartiet som ökar i Västerbotten i SCB S opinionsundersökning till 8% utan även Västerbotten växer. Vid regionfullmäktige så redovisades konjunkturläget i Västerbotten.
Det tas fram en rapport två gånger per år som vi fick höra om. Positivt överlag för länet tack vare en god stabil ekonomisk politik och att Europa går bättre.
Det ser försiktigt positivt ut för länet på samma sätt som i resten av Sverige. Sverige och Västerbotten är i en återhämtningsfas och arbetslösheten minskar. Ny anmälda platser ökar och varslen minskar. Det ser väldigt positivt ut inför framtiden på arbetsmarknaden då företag ser behov av att anställa.

Fler köper ny bil, fler flyttar in. Och fler besöker Västerbotten. Västerbotten har aldrig förut haft så många invånare, med de är centrerade till kustens städer.

Antalet flygpassagerare till Västerbotten ökar. Tillväxten drivs av att konsumtionen i Sverige ökar och att exporten börjar öka igen.
Varuexporten ökar sakta från en låg nivå men tjänsteexporten ökar rejält. Det är främst kommunikationstjänster, transporter och resor som ökar.

Då det gäller kulturarbeten så ligger vilhelmina väldigt högt i länet, vidkommer som nr två efter Umeå med 3,5% kulturarbetare av den totala arbetskraften. Vi har alltså många anställda inom Teater, konst, bibliotek i jämförelse med andra kommuner.

Olika hinder för tillväxt är ojämställdhet och att regioner inte är attraktiva eller innovationsbenägna. Lärarbrist är även den ett hinder för tillväxt K Västerbotten.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill fortsätta att styra landstinget i Västerbotten tillsammans. Förra veckan presenterade de sitt gemensamma förslag till budgetramar för nästa år. Den stora utmaningen är enligt dem framtidens möjligheter att rekrytera personal.

Det jag blir mest irriterad över är när de tillsammans står och skyller ifrån sig på regeringen. Landstinget styrs inte av regeringen det styrs av Socialdemokrater och Miljöpartister och det är dessa två partier som borde stå och skämmas för de försämringar de drivit igenom i Västerbotten de senaste 4 åren.
Utmaningarna för landstigets del handlar om demografi, urbanisering och om serviceutarmning. Samma situation för flera landsting i vårt land men med helt olika sätt att hantera dessa utmaningar. I Västerbotten har centraliseringen varit målet för S och Mp, en centralisering som varit förödande för inlandet och som drivit på en havererar ekonomi. Vem tror på Peter Olofsson när han säger att akutbilen i Åsele varit en ekonomisk vinst? Inte jag eller mina kompisar i Centerpartiet i vart fall.

Personalbristen är ett stort problem men även det är i stora drag självförvållat. När man inte ser de anställda som den resurs de är utan håller ner löner, försvårar för anställda att utveckla egna idéer om hur vården ska drivas framåt och gör det omöjligt att rekrytera fasta läkare så sitter man i en svår sits. Det är en av orsakerna till varför landstinget i Västerbotten inte klarat vårdgarantin och därmed gått miste om statliga pengar.
Det är välkommet att S och Mp nu kryper till korset och säger att de ska satsa mer på primärvården. Men det blir väl genomskinligt att det är för att vinna tillbaka väljare och försöka återvinna förtroendet i inlandet.
Jag är kandidat till landstingsvalet och toppar inlandslistan för Centerpartiet. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi får ett annat perspektiv i hur vården och landstiget ska drivas för en likvärdig vård i hela länet och jag vill ta ett ansvar för en kursändring!

Centerpartiet gör jämställdhet istället för att bara prata. Det var på tiden att jämställdhetsfrågan upp i debatten, och det är bra att Fi driver på som de gjort nu inför EP valet. Jag kan hålla med Schyman om att det går alldelens för långsamt att nå ett jämställt samhälle och att det är för få som driver på. Men det skiljer sig i hur vi vill nå det jämställda samhället. Jag tror till skillnad mot henne på jämställdhetsreformer som ger kvinnor ekonomisk självständighet. Jag tror inte alls på att jämställdheten skulle öka om vi höjer skatter eller försvårar företagande, det skulle tvärtemot försvåra för kvinnor att skapa sina egna liv utifrån egna val.

För mig är det viktigt att vi driver jämställdhetsfrågor som gör skillnad i kvinnors vardag. Vi vill öka kvinnors ekonomiska oberoende. Det uppnår vi genom att se till att det är möjligt att öka kvinnors företagande, att sänka skatterna för dem som tjänar minst och öppna upp för att kvinnor ska ha fler än en arbetsgivare att välja mellan inom vård- och omsorgsyrken genom lagen om valfrihet. Vi vill ha kvar RUT, öppna upp föräldraförsäkringen till att inkludera alla familjekonstellationer, fördubbla jämställdhetsbonusen och införa bonus på vab-dagar.

Ekonomisk självständighet är grundbulten för ett jämställt samhälle. När kvinnor har samma ekonomiska makt som män finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar jämställdhet. Vi vill att kvinnor ska kunna stå på egna ben utan bidrag. Vi storsatsar på att öka och underlätta för kvinnors företagande då vi tror att de 25 % av företagen som idag drivs av kvinnor kan fördubblas.

Sen handlar det även om att se kvinnors del i samhället där de fortfarande idag har det tuffare än männen i det vardagliga, i skolan, i jobbet och i relationen. Det är verkligen positivt att se hur Daniel Öhgren driver på för att Skellefteå ska bli en jämställd stad som ett sätt att möta framtiden, locka unga kvinnor att bo kvar och skapa möjligheter för alla. Jag vill att varje människa ska kunna förverkliga sina drömmar, oavsett kön. Jag vill att unga kvinnor i inlandet ska vilja bo kvar. Ett samhälle som lockar till sig unga kvinnor , det samhället har framtiden för sig. Så en av de viktigaste frågorna för inlandet i kommande val är faktiskt jämställdhet.
Jag och Centerpartiet vill skapa förutsättningar för att fler kvinnor ska kunna göra precis det de vill, bo där de själva väljer, jobba med det man brinner för och att kunna finansiera sina drömmar med egna pengar.

Vi som var så oerhört glada över att Maud såg till att Inlandsinnovation kom till har fått höra mycket kritik. Inlandsinnovation kom till för att stärka upp kapital till företag som vill utvecklas i Norrlands inland. Regeringen har nu gjort en granskning och kommer nu med förlag på förbättringar för samtliga rikspengar som finns i landet och inte bara för Inlandsinnovation.
För att samla ihop de som ska stötta företag föreslår regeringen nu att man slår ihop flera aktörer till en, som Almi och Innovationsbron. Man ger också rikskapital aktörerna Fouriertransform och Inlandsinnovation ett breddat uppdrag. Där regeringen nu åxå satsar på en fond-i-fond-lösning, som betyder att de företag som söker statliga riskkapitalet redan på fondnivå investerar tillsammans med det privata. Då kan det statliga riskkapitalet dra med sig ytterligare privat kapital redan i tidiga skeden, sprida riskerna och växla upp kapitalet.

Sen styr regeringen upp de olika fonderna och aktörerna genom att säkra kostnadseffektivitet, ta fram förslag och mål för att effektivisera förvaltningskostnaderna. Tillväxtanalys ska följa upp bolagens investeringar och utvärdera hur investeringarna sker.

Det handlar ju inte främst om att stötta företag utan det handlar om att se till att det skapas jobb! För fler jobb krävs det att vi tar vara på kreativiteten i vårt land. I veckan är det Mötesplats i Lyckselse som region Västerbotten arrangerar, där kreativitet och innovationslust ska diskuteras. Det visar på hur viktigt dt är att det finns både kreativa människor som vill starta företag och att det finns pengar som stöttar upp så att det kan bli verklighet.
Samtidigt så ska kraven vara starka så att pengar går till de som är seriösa och satsar ärligt av sina egna pengar. De bästa idéerna skapar framtidens jobb. Men för att företag ska kunna utvecklas och anställa fler, och för att nya idéer ska bli verklighet, krävs människor som vill och vågar satsa och det krävs pengar.

Idag kommer drygt 98 procent av rikskapital i Sverige från privata aktörer. Men det statliga behövs då många produkter eller tjänster inte är färdigutvecklade och är då en osäker investering likväl som det saknas riskvilligt kapital inom regioner och sektorer med svag tillväxt. Miljöteknik är en sån sektor och Norrlands inland en region där få vågar satsa pengar.
Så när privata pengar kan samarbeta med statliga pengar och ett tydligt stöd så kanske vi får fler som vill och vågar satsa på sina idéer och skapa jobb i Norrland.