Lokala amatörer i kommunhusen!?

I veckan som gick kallade Jan Björklund våra skolpolitiker runt omkring i landet för amatörer. Trenden just nu är tyvärr att vilja ge staten mer och mer makt som ett sätt att lösa diverse problem i vårt samhälle. Ett annat mantra som trummas in av vänstern är att bara vi byter regering så blir allting bra, en centralistisk regering med storskalighet som idé. För oss i Centerpartiet är ”Närodlad politik” ett ledord: vi tycker att makten över människors liv ska ligga så nära människorna själva som möjligt och vill flytta ut och decentralisera så långt det bara går.

Sedan jag föddes har de centralistiska idéerna och tron på politiska lösningar accelererat och för tillfället översvämmas Sverige av centralistiska idéer och förslag. Tron på politikers sociala ingenjörskonst tycks bli starkare. För att en politiker ska framställas som handlingskraftig så ska det krävas grå kostym mörk röst, att staten ska ta ansvar för kommunernas ansvarsområden eller på andra sätt en starkare politisk centralstyrning. Helt tvärt emot det jag står för och det jag vill.

Idag ska en politiker ge korta, rappa, och slagkraftiga svar. Att bästa möjliga lösning på ett problem kan vara helt olika i Dikanäs gentemot Skellefteå fungerar inte i en intervju där sekunder mäts, svara istället som att du säkert vet vad som är rätt lösning utan att ens ha pratat med de som berörs av frågan.

Jag tror att vi är inne på en farlig väg. Mainstreampolitik med ett stockholmsperspektiv är inte det som eleverna i Dikanäs behöver där skolan har ett fåtal elever. Det finns grundskolor i våra storstäder med över 4000 elever. Alla elever har rätt till en bra utbildning, men är det någon som tror att lösningen för att nå dit är den samma för Dikanäs skola som för skolorna i Stockholms innerstad? Hur ska politiker och tjänstemän med ett Stockholmsperspektiv kunna ha tillräckliga kunskaper för att lokala behov ska kunna tillgodoses? Skulle staten ta över ansvaret för skolan skulle de behöva ha lokala tjänstemän lokaliserade ute i landet, hur skulle de annars få förståelse och inblick?

Jag ser inte att lösningen på skolans problem är centralisering och förstatligande. Lösningen är att de som finns nära verksamheten; elever, lärare och föräldrar, får befogenheter och resurser för att kunna skapa en skola som ger bra utbildning utifrån deras förutsättningar. Men kan verkligen en handlingskraftig politiker som tar skolans problem på allvar svara så? Är det inte enbart ett sätt att undvika eget ansvarstagande? Den frågeställningen ställs vi decentralister ständigt inför medan centralisten som föreslår förstatligande aldrig får frågan hur centrala lösningar ska kunna ta tillräcklig hänsyn till lokala olikheter.

Är det denna utveckling som vi vill ha? Ett samhälle där politiker ska bestämma mer? Ett samhälle där fler beslut ska fattas längre ifrån medborgarna? Jag tror inte att svenska folket egentligen vill ha det så, men om det är den utvecklingen som önskas så ska jag vara ärlig: Rösta inte på Centerpartiet då. Det går rakt mot hela Centerpartiets ideologi och tanke om samhällets utveckling. Centerpartiet är ett decentralistiskt parti som menar att varje beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och helst av medborgarna själva. Vi kallar det idag för närodlad politik, men det är samma grundtanke som vi har haft i över 100 år.

Skulle skolan bli bättre av att ett fåtal politiker och tjänstemän stationerade i Stockholm ska besluta istället för tusentals lokalt valda? Jag och Centerpartiet tycker att de centralistiska tendenserna är förödande för både skolan och samhället som helhet. Förödande för den lokala demokratin, förödande för medborgarnas engagemang i närsamhället, och förödande eftersom det hämmar hela landets utveckling som kräver smarta lokalt anpassade unika lösningar istället för centralstyrning.

2 kommentarer

  1. Patrik

    Hej Maria

    Om nu kommunaliseringen vore så bra varför sjunker våran kunskapsinlärning mot övriga världen??
    Som kommunalpolitiker måste man vara en ”Jack of all trades” dvs man kan lite om mycket. Det funkar inte när man ska kunna ”mycket om lite”. Sen har vi nästa problem: Våran gemensamma plånbok. Pengarna måste gå till annat än skolan. Det spelar ingen roll hur mycket pengar staten pumpar till skolan för kommunerna har flera ”svarta hål” som måste gå före.

    Med vänlig hälsning

    Patrik

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Det har aldrig förr varit så mycket pengar in i välfärden i Sverige och ju mer vi jobbar ju mer pengar kommer in till skolan. Problemen ligger på andra plan än vem som är huvudman. I arbetet med att ta fram ett nytt Idéprogram så fanns ett förslag om läroplikt istället för skolplikt. Ett förslag som grundade sig på de goda erfarenheter som finns från Finland. Förslaget antogs dock inte av Centerstämman. Men diskussionen om skolan kommer att fortsätta i Centerpartiet och vi är inte rädda för att se oss om i omvärlden efter goda exempel som det i Finland. Där finns inte skolplikt men däremot läroplikt. Vanligtvis uppfylls läroplikten genom att man går den nio år långa grundskolan, men läroplikten kan utföras på annat sätt. I PISA 2009 deltog nära en halv miljon 15-åringar från sammanlagt 65 länder eller regioner. Medan svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet, visar de finska eleverna toppresultat när det gäller läskunnighet, kunskaper inom matematik och naturvetenskap. PISAs resultat visar att det är de lågpresterande eleverna i Finland som lyfter nivån. Det som är intressant att titta extra på från Finland är läroplikt istället för skolplikt, ett jämlikt skolsystem – samma service oavsett bostadsort socioekonomisk bakgrund, språk eller kulturell bakgrund och att läraryrket har hög status.

      oss i Centerpartiet är det viktigt att grundskolan ska ta vara på varje barns kreativitet, nyfikenhet och lust att lära. Skolan måste se varje elevs möjligheter och utmaningar att nå sina mål och lärarnas kompetens och pedagogik är avgörande för detta. Att tidigt ge alla barn grundläggande färdigheter – som att kunna läsa, skriva och räkna – måste prioriteras, eftersom de är förutsättningen för allt annat lärande. Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet och ge alla elever rätt till det stöd och den tid som krävs för att kunna lämna skolan med fullgoda kunskaper och godkända betyg. Modern pedagogik och digitala lärverktyg ska ha en självklar plats i skolan för att fler elever ska kunna lära sig mer. Utbildningens grund är kunskapsinhämtning och inte vilken tid som tillbringas i klassrummet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.